The linear televison have dominated the supply of moving pictures, but this is about to change with the possibility to consume it via the Internet.I n this thesis we have studied how the two Swedish tv-network companies, SVT and TV4 are working with their web TV and if their online services have affected the linear TV. To limit the size of the study we chose two network companies that provide the most popular tv channels and web services in Sweden. To gather data from these two companies we conducted qualitative interviews with people at the networks. We came to the conclusion that SVT and TV4 doesn't find that their web TV services (called SVT Play and TV4 Play) are competing with the linear TV. They rather regard them as assets to broaden their services. We also found that even though web TV is growing in popularity, the majority of the consumtion of movable pictures still comes from the linear TV. Therefore web TV hasn't affected the linear TV significally yet, but we think that the TV as a medium will be consumed different in the future.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tablåplanerare ser på den svenska tv-tablån, dess utformning och dess framtid samt hur kanalerna förhåller sig till jämställdhet vid tablåplanering. För att göra detta möjligt har vi utfört fem kvalitativa intervjuer med tablåplanerare från stora kanaler i Sverige. Valet av kvalitativ intervju grundar sig i att få djupare förståelse och inblick i informanternas kunskaper om tablåplanering samt dess innehåll och mening. Metoden som användes vid analys av transkriberad text från intervjuerna var tematiserad analysmetod. Genom att sortera texterna efter teman kunde vi finna mönster från informanternas svar som sedan kunde jämföras mot varandra. Denna uppsats har resulterat i en insyn i hur tablåplanerarna arbetar; de följer tittarsiffror, granskar nya program, konkurrensbevakar och följer publikens efterfrågan. Denna studie visar även på att det finns bristande genusmedvetenhet hos de undersökta svenska tv-kanalerna. Framtiden för tv-tablån är oviss med tablåplanerarna menar att tv-tablån kommer överleva, dock måste en omställning ske på grund av att tittarmönstret förändras

Syfte: Vi vill ta reda på hur teknikutvecklingen relaterad till VoD påverkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende förändrar tv-tittandet i denna målgrupp. Teori: Denna studie använder huvudsakligen två teorier för att undersöka problemet. Den första teori som tas upp är Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och påverkan i samhället. För att vidare undersöka beteendet hos unga vuxna används Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som undersöker individualiseringens mönster inom tv-tittande. Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad på intervjuer av fokusgrupper samt personintervju. Detta stöds av en kvantitativ undersökning i syfte att skapa en triangulering för att minimera risken för en felaktig tolkning av resultatet. Resultat: Unga vuxna vill inte längre anpassa sig till tv-tablåer. Generationen blir allt mer individualiserad och vill därför välja helt på egen hand var och när de skall titta på exempelvis ett tv-program. Medieföretagen är medvetna om detta skifte från linjär-tv till VoD och således finns ett fokus på att utveckla ett mer individ-anpassat tittande. Trots individualiseringen och de förbättrade VoD-tjänsterna vill många se bland annat nyheter, större sportevenemang samt melodifestivalen via linjär-tv. Slutsats: Den största anledningen till att många gör denna övergång från linjär-tv till VoD är att de söker en flexibilitet som linjär-tv inte kan erbjuda. Flexibiliteten har gjorts möjlig genom den teknikutveckling som skett inom datorer, smarttelefoner och surfplattor. Det som lockar många VoD-användare till att fortfarande titta på linjär-tv är de sändningar som är viktiga att se i realtid. Tack vare dessa kommer förmodligen tv-tittandet finnas kvar en tid framöver, dock ser vi sjunkande tittarsiffror i de yngre generationerna vilket gör framtiden för linjär-tv oviss.

This study aimed to find out the primary need of individuals ages 25-39 have, when it comes to using SVT1, TV4, SVT Play and TV4 Play and to assess how easy and useful the tv-channels are for them. The target group was individuals between ages25-39 who lives in Sweden. 139 individuals replied to the online form. Out of the 139 individuals 110 identified as women and 29 as male. The respondents werecategorized in residential demographics and education level. The study collected data from the target group by sending out an online form. The study used Excel to generate clear tables illustrating the results from the form. The study used a quantitative method with a convenience sampling technique. Uses & gratification and Technology acceptance model where the theories used in this study. The result shows that the primary need of the target group was entertainment and that they preferred online streaming services, and in particular SVT Play, rather than liner television. 2 of 5 people does not have linear television and the results shows a trend of using streaming services as the primary sours of television. Amongst the target group, exceptionally few did not have the streaming services SVT Play and TV4 Play.It was primarily male, individuals with high school education and individuals that lives in a sparsely populated rural areas that do not have linear television. Onefinding was that the target group tend to use SVT1 and SVT Play to satisfy the needs of information and new knowledge, in contrast to TV4 and TV4 Play. Themajority of respondents expressed that SVT1 and TV4 was easy to use, yet the results shows that just because something is easy, does not mean that its useful. Is also shows that something can be slightly difficult to use, but it is useful and therefore individual tend to use it any way.

I denna uppsats tittar jag närmare på webb-tv och hur användningen av detta medium har utvecklats under de senaste åren. Jag har valt att studera SVT Play eftersom de är störst och att SVT var först av de stora tv-kanalerna i Sverige med en play-tjänst. Med hjälp av Jay David Bolters och Richard Grusins teser kring remediering, Marshall McLuhans filosofiska grunder kring medier, kopplar jag ihop dagens användning av webben som ett tv-medium tillsammans med Pelle Snickars teorier som ger en nutida svensk kontext. Huvuddelen av uppsatsen består av en analys av webb-tv-statistik från 2011 fram till och med första kvartalet 2016. Majoriteten av statistiken kommer från MMS som ansvarar för tv- och webb-tv-mätningar i Sverige. Uppsatsens statistikgenomgång görs utifrån ett helårsperspektiv, månadsperspektiv och ett programspecifikt perspektiv. Programmet jag valt är På spåret och hur webb-tv- publiken till detta program förändrats sedan 2011. Här gör jag även en jämförelse med linjär-tv-tittandet för att se om respektive medium påverkar det andra. På spåret har under de senaste fem säsongerna haft en stabil tv-publik via linjär-tv, med ett tittarsnitt på omkring 2,5 miljoner per avsnitt. Webb-tv-tittandet har däremot ökat kraftigt från och med 2013, vilket samtidigt visar att det är ett medium som kommer att fortsätta växa under de närmsta åren.