Nudge syftar till att knuffa individer till att ta val som är i enlighet med deras välmående genom att göra förändringar i den miljö inom vilken individen tar beslut. För att få människor att ta särskilda beslut kan nudge delas in i låg och hög påträngandegrad baserat på hur stor graden av påträngande är på individens autonomi. I jämförelse med låg påträngandegrad har hög påträngandegrad kritiserats för att äventyra individens fria val. Vidare har privata aktörer kritiserats för att utnyttja nudging på ett sätt som inte nödvändigtvis gynnar konsumenten ifråga. Denna studie syftar till att undersöka huruvida hög (jfr. med låg) påträngandegrad påverkar konsumenters attityder och således deras antagande av nudge när avsändaren är privat (jfr. med offentlig). Då kritiker menar att nudging kan likställas med marknadsföring undersöks även om konsumenter upplever nudging som marknadsföring när privata aktörer tillämpar nudging. I studien har en experimentell forskningsdesign (2x2) använts där hög (jfr. med låg) påträngandegrad samt privat (jfr. med offentlig) avsändare manipulerades för att undersöka effekten på konsumentattityder samt deras antagande av nudge. Studien fastställer att konsumenter tenderar att anta nudge med hög (jfr. med låg) påträngandegrad i mindre utsträckning, vilket förklaras av att deras attityd till hög (jfr. med låg) påträngandegrad är mer negativ. Privata aktörer bör således vara försiktiga vid tillämpning av nudge med hög påträngandegrad. Vidare upplever konsumenter nudging som marknadsföring i högre grad då nudge utfärdas av privata avsändare (oavsett påträngandegrad). Att uppmärksamma detta är fundamentalt för att privata aktörer ska kunna implementera nudge på ett så effektivt sätt som möjligt. / To get individuals to make specific decisions, nudge can be categorized into low and high degree of intrusiveness based on the degree of intrusiveness on the individual's autonomy. Nudge with high degree of intrusiveness has been criticized for endangering the individual’s freedom of choice. Moreover, private actors have been criticized for utilize nudging in a way that is not necessarily beneficial for the consumer. This study examines whether nudge with high (cf. low) degree of intrusiveness affect consumer attitudes and their adoption of nudge when the actor is private (cf. public). Since critics believe that nudging can be perceived as marketing, the study explores whether consumers also perceive nudging as marketing. An experimental design (2x2) was applied in this study and high (cf. low) degree of intrusiveness and private (cf. public) actors was manipulated in order to investigate the effect on consumer attitudes and their adoption of nudge. The results indicate that consumers adopt to nudge with low (cf. high) degree of intrusiveness in a greater extent, which can be explained by their negative attitude towards nudge with high (cf. low) degree of intrusiveness. Therefore, private actors should be careful when implementing nudge with high degree of intrusiveness. Furthermore, consumers tend to perceive nudging as marketing to a greater extent when private actors use nudge (regardless of the degree of intrusiveness). To consider this is fundamental for private actors in order to implement nudge in the most efficient way possible.

<p>Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå. Urvalet av avsändarinformanterna är begränsat till några av de största medierna i Sverige, bland annat SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningens viktigaste slutsats är att tillgängligheten är ett av de starkaste argumenten till varför både användare och avsändare väljer webb-TV. För avsändare är webb-TV en möjlighet till att locka fler besökare till sina webbplatser och chansen att ge sina besökare något extra i form av snabb information på rörlig bild, när användaren vill ha det. Flera indikationer från informanterna i undersökningen tyder på att webb-TV måste förändras innehållsmässigt men framför allt tekniskt för att nå fler användare än vad tekniken gör idag. Informanterna i undersökningen tror på en framtid för webb-TV men menar också att den inte kommer se ut som den gör idag. Den är fortfarande under förändring.</p>

No description available.

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå. Urvalet av avsändarinformanterna är begränsat till några av de största medierna i Sverige, bland annat SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningens viktigaste slutsats är att tillgängligheten är ett av de starkaste argumenten till varför både användare och avsändare väljer webb-TV. För avsändare är webb-TV en möjlighet till att locka fler besökare till sina webbplatser och chansen att ge sina besökare något extra i form av snabb information på rörlig bild, när användaren vill ha det. Flera indikationer från informanterna i undersökningen tyder på att webb-TV måste förändras innehållsmässigt men framför allt tekniskt för att nå fler användare än vad tekniken gör idag. Informanterna i undersökningen tror på en framtid för webb-TV men menar också att den inte kommer se ut som den gör idag. Den är fortfarande under förändring.

Andelen vegetarianer och veganer i världen ökar successivt. En av många anledningar till detta är att man som mottagare påverkas av djurrättsliga publiceringar på sociala medier. Många organisationer som försöker stoppa djurplågeri och förespråka ett veganskt leverne väljer att, genom sin visuella kommunikation, inrama sina publiceringar negativt, vilket kan tas emot som stötande av mottagaren. Denna studies syfte är därför att undersöka hur mottagaren påverkas av stötande innehåll i form av fotografier på sociala medier, med en djurrättsorganisation som avsändare. Organisationen valdes ut i en initial förstudie, tillsammans med sex fotografier uppdelade i tre innehållstyper. Dessa olika innehållstyper låg till grund för en kvantitativ del i form av en enkät som besvarades av 49 informanter, för att få klarhet kring vilken som mottogs bäst - och varför. Därefter följde en kvalitativ del, där en fokusgrupp bestående av sex informanter fick tycka till och diskutera de tre kategorierna av bilder. Studiens resultat visar att de tre innehållstyperna är olika effektiva beroende på mottagaren. Mottagare som ofta utsätter sig för stötande innehåll blir mättade och kan lätt bli emotionellt distanserade. Likaså visar studien att en alltför enformig inramning från organisationens sida kan resultera i att innehållet blir synonymt med dem och att mottagaren kopplar de negativa känslor som väcks av bilderna direkt till organisationen.