Syftet med denna studie är att undersöka hur poliser inom den ingripande verksamheten hanterar de emotioner som uppstår i arbetet. Vidare avser studien även att undersöka vilken påverkan de emotionella aspekterna av arbetet får för poliserna.  Detta görs med hjälp av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med poliser inom ett polisdistrikt. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom emotionssociologin och socialpsykologin. Följande frågeställningar behandlas: Hur hanterar poliserna de känslor som uppstår i arbetet och hur kan detta karaktäriseras? Hur påverkar de emotionella aspekterna av arbetet poliserna, har det konsekvenser?   Sammantaget visar resultatet att poliserna följer informella känsloregler som finns inom yrkesrollen och att dessa regler skiljer sig beroende på den situation poliserna befinner sig i. De hanterar även känslor i arbetet på ett sätt som kan beskrivas med Hochschilds begrepp surface acting och deep acting. Vidare använder poliserna sig av humor som ett sätt att distansera sig från de emotionella aspekterna i arbetet och påverka andra personers sinnesstämning. Socialt stöd och mental förberedelse visade sig också vara ett sätt att handskas med känslorna varav socialt stöd beskrivs som mest betydelsefullt. Generellt kan det även sägas att poliserna oftast inte upplever att arbetet påverkar dem i särskild stor utsträckning. Däremot visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet är emotionell dissonans och avtrubbning. Nyckelord: Polis, ingripande verksamhet, känslohantering, emotional labor, känsloregler, surface acting, deep acting, emotionell dissonans och avtrubbning

Andelen vegetarianer och veganer i världen ökar successivt. En av många anledningar till detta är att man som mottagare påverkas av djurrättsliga publiceringar på sociala medier. Många organisationer som försöker stoppa djurplågeri och förespråka ett veganskt leverne väljer att, genom sin visuella kommunikation, inrama sina publiceringar negativt, vilket kan tas emot som stötande av mottagaren. Denna studies syfte är därför att undersöka hur mottagaren påverkas av stötande innehåll i form av fotografier på sociala medier, med en djurrättsorganisation som avsändare. Organisationen valdes ut i en initial förstudie, tillsammans med sex fotografier uppdelade i tre innehållstyper. Dessa olika innehållstyper låg till grund för en kvantitativ del i form av en enkät som besvarades av 49 informanter, för att få klarhet kring vilken som mottogs bäst - och varför. Därefter följde en kvalitativ del, där en fokusgrupp bestående av sex informanter fick tycka till och diskutera de tre kategorierna av bilder. Studiens resultat visar att de tre innehållstyperna är olika effektiva beroende på mottagaren. Mottagare som ofta utsätter sig för stötande innehåll blir mättade och kan lätt bli emotionellt distanserade. Likaså visar studien att en alltför enformig inramning från organisationens sida kan resultera i att innehållet blir synonymt med dem och att mottagaren kopplar de negativa känslor som väcks av bilderna direkt till organisationen.