Varumärken har traditionellt sett använts på konsumentmarknader för att uppnå en relation till konsumenterna och därmed skapa kundlojalitet. Varumärken har även blivit ett sätt att marknadsföra sig när kunderna är andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket även påverkar varumärkesarbetet. Denna uppsats fokuserar på hur ISS Sweden arbetar med sitt varumärke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta närmare har intervjuer utförts med inblandade personer på de båda företagen. Resultatet av datainsamlingen har sedan analyserats med hjälp av Kuhn, Alpert och Popes (2008) modell för hur en relation uppstår med hjälp av ett starkt varumärke. Undersökningen visade att modellens delar var olika relevanta, men särskilt viktigt var säljkårsrelationen som är relationen mellan personalen på de båda företagen. Det stämmer också överens med ISS strategi om att de anställda ska fungera som ambassadörer. Slutsatsen är att varumärkesarbete kan ha en inverkan på relationen, men att det i det här fallet är svårt att se hur strategin överförs till praktik.

<p>Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.</p><p>Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv.</p><p>Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten.</p><p>Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.</p>

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut. Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv. Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten. Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.

<p>Abstract</p><p>Författare: Maria Carlsson och Hanna Eliasson</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Titel: Webb-tv, nästa generations </p><p> kommunikationskanal</p><p>Ämne: Medie- och </p><p> kommunikationsvetenskap</p><p> Högskolan i Halmstad 61-90 poäng.</p><p>År: HT 2007</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation.</p><p>Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriska</p><p>materialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering och</p><p>reklam via webb-tv på olika hemsidor</p><p>,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp.</p><p>Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätt</p><p>tillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansåg</p><p>att internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation. Över hälften av respondenterna är även positivt inställda till webb-tv och kan tänka sig att satsa på webb-tv externt ut till målgruppen.</p><p>Annonsering och reklam via webben</p><p>istället för annonsering via tryckta medier var något som många av respondenterna i intervjun var villiga att gå över till och satsa på, men de flesta var okunniga om hur de skulle använda webb-tv som kommunikationskanal, samt hur finansieringen av kanalen ska bedrivas.</p><p>Nyckelord: Webb-tv, Kommunikationskanaler, Varumärkesarbete,</p><p>Nästa generation, SWOT</p><p>-analys.</p>

Abstract Författare: Maria Carlsson och Hanna Eliasson Handledare: Lars Palm Examinator: Ingegerd Rydin Titel: Webb-tv, nästa generations kommunikationskanal Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poäng. År: HT 2007 Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation. Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering och reklam via webb-tv på olika hemsidor ,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp. Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätt tillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansåg att internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation. Över hälften av respondenterna är även positivt inställda till webb-tv och kan tänka sig att satsa på webb-tv externt ut till målgruppen. Annonsering och reklam via webben istället för annonsering via tryckta medier var något som många av respondenterna i intervjun var villiga att gå över till och satsa på, men de flesta var okunniga om hur de skulle använda webb-tv som kommunikationskanal, samt hur finansieringen av kanalen ska bedrivas. Nyckelord: Webb-tv, Kommunikationskanaler, Varumärkesarbete, Nästa generation, SWOT -analys.

Den österrikiske entreprenören Dietrich Mateschitz grundade 1983 Red Bull tillsammans med thailändska investeraren Chaleo Yoovidhya. 38 år senare sålde Red Bull uppskattningsvis 9,8 miljarder burkar årligen. Dietrich Mateschitz lanserade 1983 inte bara en ny produktkategori utan ett marknadsföringskoncept som idag kan återfinnas inom sport, musik och kultursammanhang.    I denna uppsats utforskas 18–32 åriga svenskars relation till Red Bull, både varumärket som energidrycken i ambitionen att expandera och belysa den typ av marknadsföring och varumärkesarbete som företaget genomför. Detta sker genom en kvantitativ enkätundersökning med frågor inspirerade av Lynn B.Upshaws Building Brand Identity, A strategy for success in a hostile marketplace och Lena Leikas i Nordiska ministerrådets Otraditionella marknadsföringsmetoder mot barn och unga. Redovisning av resultatet och analys följer. Totalt 153 svar samlades, varav 152 av dem tillfrågade var bekanta med varumärket i fråga.    Enkäten belyste åsiktsskillnader och starka känslor de tillfrågade kände kring varumärket, övervägande majoriteten positiva men också en avsevärt stor proportion negativa. Enkäten visade en åsiktsskillnad mellan varumärket och produkten med motivationer grundade i produktens natur.

Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och länder att positionera sig i kampen om presumtiva invånare och investerare. För att konkurrera måste platsens fördelar lyftas fram för målgruppen och det är av största vikt att finnas där målgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer än hälften av Sveriges befolkning använder det sociala mediet Facebook och i november 2012 använder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en självklarhet att använda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man på bästa sätt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina målgrupper. Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region. Fokus ligger på att undersöka om den önskade profilen stämmer överens med invånarnas bild av Värmlands image. Studien har gjorts i samråd med Attraktiva Värmland. Det är ett treårigt EU-projekt inom Region Värmland som startades 2010. Målet med projektet är att få människor att besöka, bo och etablera sig i Värmland. Följande frågeställningar har legat till grund för studien: Vilken är Attraktiva Värmlands önskade profil för Värmland? Vilka metoder och strategier använder Attraktiva Värmland sig av på Facebook för att locka nya målgrupper och behålla sina invånare? Vilken bild har invånarna av Värmlands image och hur väl stämmer denna bild överens med den önskade profilen? Studien är utförd med kvalitativa metoder och har avgränsats till att undersöka regionen Värmland. Tre fokusgruppintervjuer har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att Värmland idag har en otydlig profil och att det därför är svårt att kommunicera ut ett enhetligt budskap till invånarna. Detta leder till att imagen av Värmland inte blir som den önskade profilen. Resultatet visar också att Attraktiva Värmland använder flera olika metoder och strategier på Facebook för att locka fler invånare. Detta gör de bra. Dock så menar både invånare och Attraktiva Värmland att en enhetlig bild av hela Värmland inte visas upp där. Studiens resultat och analys visar vikten av en tydlig profil i arbetet med att få profil och image att överensstämma. Den visar också att det underlättar med en genomtänkt strategi där mål och riktlinjer med varje medium formuleras. Genom att utnyttja Facebooks fördelar som statistik och tvåvägskommunikation kan rätt budskap kommuniceras ut och varumärket stärkas. / It has become increasingly important for municipals, regions and countries to make a statement in order to attract potential investors and settlers. To be able to compete for attention, it is important to target the right group of people with the right kind of arguments and marketing. Thanks to social media such as Facebook, it is now possible to challenge the old ways of marketing and be more progressive in the hunt for clients. To utilize Facebook as a tool for marketing has in other words become a trend, but there is a lack of knowledge concerning how to best communicate with each target group. The purpose of this study is to explore how communicators work with social media in order to make a region more attractive. The main focus is to find out whether the marketing profile of a region correlates with the inhabitants idea of the region. The study was done in collaboration with Attractive Värmland. It is a three-year EU project within the Region Värmland started in the 2010th. The goal of the project is to get people to visit, live and establish themselves in Värmland. The following research questions have been explored: What profile do Attraktiva Värmland hope to create for the region of Värmland? What methods and strategies do Attraktiva Värmland use in order to attract new prospects whilst keeping their current residents? What is the residents idea of Värmland and how well does it respond to the profile Attraktiva Värmland wishes to create? The study was performed with qualitative methods and has been limited to examining the region Värmland. Three interviews in groups have been conducted to find answers to the questions. The results show that Värmland today has got quite a diffuse profile that causes problems with communicating a homogenous message to its residents. Therefore, the image of Värmland fails to respond to the wanted profile. Attraktiva Värmland does utilize several different methods and strategies on Facebook to attract future residents, and it appears they do it well. The problem still remains though; both residents and the people responsible for Attraktiva Värmland agree that the regions image remains diffuse. This study proves the importance of having a solid profile in order to successfully fuse the image and the wanted profile of a region into one homogenous marketing tool. Having a well thought-through strategy where distinct guidelines and goals are formulated is a great help when working with social media. By using the benefits of Facebook, such as statistics and two-way communication, the right message can be forwarded and the marketing brand be further more enhanced.

Hur uppfattas Nespressos varumärke av deras konsumenter? Hur skiljer sig konsumenternas uppfattningar ifrån Nespressos uppfattningar om sig själva? Upplevs varumärket som det är tänkt att göra? Anser konsumenterna att Nespressos lyckats med sitt varumärkesarbete? Att arbeta med varumärkesuppbyggande process kan anses vara omfattade och komplext. Varumärkesarbete består av flera olika delar som måste samspela och arbeta för att skapa en helhet. Reklam är även en viktig del i att skapa mening i konsumenternas medvetande. Detta utgör utgångspunkten för denna uppsats. För att kunna besvara frågorna har kvalitativa forskningsintervjuer gjorts på utvalda konsumenter av Nespressos produkter. Målet med studien är att skapa en uppfattning om hur ett varumärkesarbete inom ett företag ser ut ur ett konsumentperspektiv samt hur ett varumärke kan förenas med reklam. Studien avser främst att studera Nespressos varumärke utifrån deras konsumenter och låter dessa främst få uttrycka sina meningar, åsikter, känslor och uppfattningar som de kan tänkas ha av varumärket. Insamlingen av information har skett utifrån personliga intervjuer. Utifrån empirin och analysen har jag antagit att känslan av kvalitet, exklusivitet och att känna sig speciell är vad som är den avgörande faktorn till de intervjuade konsumenternas övergripande goda tillfredställelse av Nespressos produkter. Konsumenterna förhåller sig delvis positivt inställda till Nespressos varumärke och särskilt till dess reklammedel. Däremot råder det brister i ha ett första prioriterande och de flesta av de intervjuade erkänner att de både äger och använder andra kaffemaskiner utöver Nespresso kaffemaskinen. Andra brister är tillgängligheten med produkterna. Andra slutsatser som kan dras är att konsumenterna uppfattar Nespressos varumärke på samma sätt som de uppfattar sig själva och att varumärket upplevs som det var tänkt att göra.

<p>I dagens samhälle är det oerhört viktigt att företag arbetar med sitt varumärke och får det att synas i mängden av varumärken och produkter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka komponenter som används i ett varumärkesarbete för att utveckla sig och bli konkurrenskraftig. Uppsatsen redogör för hur tre utvalda möbelföretag arbetar med sitt varumärke och vad som gör dem konkurrenskraftiga. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Vi har genomfört en fallstudie av varumärkena Swedese, Karl Andersson & Söner samt Lammhults Homes varumärken Ire och Voice. Vi har analyserat den insamlade empirin utifrån vår teoretiska referensram, som innehåller teorier om identitet, varumärkesplattform, marknadsmix samt målgrupp och segment. Studien visar att metoderna från vår teoretiska referensram kan appliceras på företag i möbelbranschen och hjälpa dem i sitt varumärkesarbete. Vidare visar studien att de tre företagen har insett vikten av att arbeta kontinuerligt med sitt varumärke för att vara framgångsrika. Resultatet visar att det personliga mötet och skapandet av relationer som kallas för personlig försäljning fortfarande är en av de viktigaste kommunikationskanalerna för företag inom möbelbranschen. En slutsats efter att ha studerat fallföretagen närmare är deras produkter i sig i kombination med deras varumärken det som gör dem konkurrenskraftiga. Teorierna vi har tagit del av i marknadsföringsmixen och varumärkesplattformen talar för att den fortfarande är aktuell i dagens varumärkesarbete.</p>

Sverige är idag det EU-land som urbaniseras allra snabbast och mer än var femte svensk lever nu i en storstad. Utvecklingen kan delvis härledas till en strukturomvandling i ekonomin, från en industriell till en post-industriell ekonomi, med stark tillväxt i branscher som driver den urbana utvecklingen. Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen sker dock på bekostnad av en folkminskning i många lands- och glesbygdskommuner. Människor och företag lämnar orter i brist på arbete och kvar lämnas en försvagad skattebas som ska finansiera skolor, vård och andra offentliga tjänster.Genom platsmarknadsföring; ett långsiktigt och strategiskt arbete som syftar till att förändra, förbättra eller förstärka bilden av en plats, lyckas dock många genomgå framgångsrika transformationer i kombination med rätt investeringar vilket skapar nya villkor och förstärkt attraktivitet. I Sverige finns idag 290 kommuner som i många fall samarbetar men som också konkurrerar om invånare, investeringar och turism. Frågan om platsers varumärken har under det senaste decenniet utvecklats från att primärt handla om insatser för att locka turister till att i många fall bli en del av en sammanhängande strategi för att utveckla en plats i en viss riktning. Det beror bland annat på att städers och regioners ekonomiska utveckling inte sällan påstås vara beroende av att platsen uppfattas som attraktiv, dynamisk och därmed värd att besöka, flytta till eller investera i.Speciellt landsbygdskommuner har stora möjligheter att fokusera på dess fysiska miljö, rekreationsmöjligheter och kvaliteten på de tjänster som kommunen erbjuder i sina marknadsföringskampanjer i syfte att locka nya invånare. Urbanisering, teknisk utveckling och globalisering skapar inte bara utmaningar, de genererar också stora potentiella motkrafter och möjligheter som landsbygdskommuner kan dra nytta av. Med gemensamma satsningar kan en kommun lyckas lyfta fram områdets kvaliteter och förstärka dess erbjudande gentemot potentiella målgrupper. De kan locka till sig företag och utveckla ett näringsliv som skapar nya arbetstillfällen som kan få folk att stanna kvar och skapa en flyttström till dessa orter.I denna studie kartläggs därför hur svenska landsbygdskommuner med negativ befolkningsutveckling arbetar med platsmarknadsföring och varumärkesbyggande insatser i syfte att locka nya invånare. Kartläggningen görs genom sju semi-strukturerade intervjuer i fem utvalda kommuner och syftar till att identifiera orsakerna till de eventuella problem och brister som finns i landsbygdskommunernas arbete med frågorna. Genom att undersöka hur integrerade de varumärkesbyggande insatserna är i arbetet med platsmarknadsföring syftar studien även till att skapa förståelse för vilken roll en kommuns varumärkesarbete har i arbetet med att vända en negativ befolkningsutveckling. / Sweden has the fastest growing urbanization of all the EU countries, with more than a fifth of the population now living in urban areas. A development driven by a restructuring of the economy from an industrial to a post-industrial economy, with a rapid growth in sectors that drive urban development. Population growth and urbanization takes place at the expense of a population decline in many rural municipalities where people and business leave due to lack of work, leaving a weakened tax base meant to fund schools, health care and other public services.By place marketing; a long-term and strategic work that strives to change, improve or enhance the image of a place, places can achieve successful transformations, combined with the right investments, creating new conditions and enhanced attractiveness. There are currently 290 municipalities in Sweden. Municipalities that in many cases cooperate but also compete for residents, investment and tourism. The question of place brands has in the past decade evolved from being primarily about efforts to attract tourists to - in many cases - become part of a coherent strategy for developing a place in a certain direction. It is partly due to urban and regional economic development often claimed to be addicted to the place perceived as an attractive, dynamic and therefore worth visiting, moving to or investing in.Especially rural municipalities have plentiful opportunities to emphasize its physical environment, recreational opportunities and the quality of services offered by the municipality in their marketing campaigns to attract new residents. Urbanization, technological development and globalization does not only creates challenges, they also generate great potential counter-forces and opportunities that rural communities can benefit from. With joint ventures municipalities can manage to highlight the area's qualities and reinforce the offer in terms of service and welfare services offered. It can attract companies and develop an economy that creates new jobs and get people to stay in the municipality and create a migratory stream to these locations.This study, written in Swedish, identifies how rural municipalities with a population decline in Sweden are working with place marketing and brand-building efforts in order to attract new residents. The survey is done through seven semi-structured interviews in five selected municipalities and aims to identify possible problems and shortcomings in rural municipalities' work on these issues and what its causes are. By examining how integrated the brand-building efforts is in the place marketing, this study also aims to create an understanding of the role that a municipality's branding has in the strive for reversing negative population growth.