The tourism industry is one of the fastest growing industries in the world. Destinationcompetitiveness emphasizes the need to link competitiveness to a destination's ability to delivergoods and services better than other destinations on those parts of the tourism experience regardedas being important by tourists. The phenomenon of using events to strategically build andstrengthen a destination's brand identity has received very little attention. This study aims to investigate how the Destination Management Organisations in Helsinki arebuilding a brand identity, and how events may be used strategically in this process. Interviews havebeen undertaken with few organisations of various sizes and characteristics. Two distinct divisionsformed the base of the thesis; the first with a clear focus on how the DMO is working to create abrand identity, while the latter concentrated on the same topic from a focused perspective; how thebrand identity may be created with the use of events. After this, the research phase is entered, whichinvolves gathering the necessary data required for determining the current identity of thedestination. Once the research phase was completed, the process moved into a phase of shaping thebrand identity. Through the interviews the writer was able to get better perceptions of how the cityis merged with views and objectives of where the city wants to be, or where they desire to be in the future.

The increase in tourism for as well Sweden and Stockholm’s archipelago leads to a heightened competition between the different destinations in the archipelago. There’s also an increase in branding cities and places around the word as well as creating an identity for tourist to recognize themselves in a destination. The creation of a place brand and identity may be one of the most important factors for destinations competitiveness. This study examines how Vaxholm tries to create an identity to influence the destinations current image. The aim of the study is to examine how a destination brands itself to mediate an unified image. The aim is answered by three different question formulations, which contains how Vaxholm brands itself by the cooperation between different stakeholders and how this cooperation is working. The data has been gathered by seven different interviews in a qualitative fashion with members from the organisation “Destination Vaxholm”. The respondents where both members in the destination as well some of them hade a more leading role. The empirical evidence has later been analysed through previous theories written in the field, which makes the study deductive. The results show that Vaxholm is branding their destination through the organisation “Destination Vaxholm”. Through this forum the different stakeholders are allowed to develop and reinforce events and activities, which currently exist on the destination. The members have a will to create an identity and image, which tells a visitor that, its possible to travel to the destination all year around, not just during the summer. The organisation is newly created which makes the cooperation between stakeholders new and the trust between them hasn’t been questioned yet. The result also shows that the organisation is democratic and the will to cooperate between the different members is vital. / Turismen till Sverige och Stockholms skärgård ökar vilket leder till en ökad konkurrens när de olika destinationerna inom Stockholms skärgård vill locka turister. Det har även blivit en ökning i att skapa varumärken för städer och platser runt om i världen samt att skapa en identitet för turister att känna igen sig i. Att en plats skapar ett starkt varumärke och identitet kan vara den viktigaste konkurrerande faktorn för destinationen. Denna studie undersöker Vaxholm och hur destinationen bygger upp sitt varumärke genom olika aktörer. Studien innefattar även hur Vaxholm försöker att skapa en identitet för att påverka imagen destinationen har i dagsläget. Syftet med studien är att undersöka hur en destination bygger upp ett varumärke för att på så vis förmedla en gemensam image. Studiens syfte har besvarats genom tre olika frågeställningar vilka innefattar hur Vaxholm bygger upp sitt varumärke genom samarbetet mellan olika aktörer på destinationen samt hur detta samarbete ter sig. Studiens empiri har samlats in på ett kvalitativt sätt genom sju stycken semi-strukturerade intervjuer med medlemmar från organisationen “Destination Vaxholm”. Respondenterna var såväl inom styrgruppen som vanliga medlemmar inom organisationen. Empirin har sedan analyserats mot tidigare skrivna teorier inom forskningsämnet vilket gör studien deduktiv. Resultatet visar att Vaxholm bygger upp sitt varumärke genom den ekonomiska föreningen “Destination Vaxholm”. Här samlas det aktörer från olika sektorer för att utveckla och förstärka evenemang samt aktiviteter som finns på Vaxholm. Destination Vaxholms medlemmar vill skapa en identitet och image över destinationen att det är en året om destination istället för en ”sommardestination”, vilket präglar destinationen i dagsläget. Organisationen är nyskapad vilket gör att samarbetet mellan de olika aktörerna är nytt vilket resulterar i att tilliten mellan aktörerna inte har behövts ifrågasättas än. Resultaten visar även på att det är en demokratisk organisation vilket endast fungerar om medlemmarna har en vilja att samarbeta med varandra.

Many destinations throughout the world have developed events portfolios as a strategic initiative to attract tourists and their associated economic benefits. The ability of events to attract people to a destination for the purpose of attending the event is well documented. However the ability of an event to add value to attract tourists before or after the event is not so clear. In other words, can an events portfolio positively influence the decision to visit a destination at a time when none of the promoted events are scheduled? As a first step towards answering this important question, this study explores the contribution of an events portfolio to a consumer’s perceptions of a destination and how this influences their decision to attend a destination under these circumstances. The proposed study conducts a protocol analysis based on consumer’s decision-making thoughts. Each participant was given a choice between two destinations in India. Participants were asked to ‘think out loud’ as they made the decision to visit one of two possible destinations, one with an events portfolio and the other without. However, their visit does not coincide with the events’ dates. The results suggest four lines of reasoning utilised by prospective tourists in the destination choice process: 1) destination image; 2) the timing of the event with respect the time of visit; 3) tourists’ level of interest in the event; and, 4) events not listed in the events portfolio might be scheduled during the time of the proposed visit. In course of finding lines of reasoning for cross-cultural issues it was found that culture, architecture, English language usage, and food are the major aspects that tourists consider while travelling to Indian destinations. In terms of the events portfolio, there is evidence of a preference for a ‘fit’ between the event and Indian culture.

Many destinations throughout the world have developed events portfolios as a strategic initiative to attract tourists and their associated economic benefits. The ability of events to attract people to a destination for the purpose of attending the event is well documented. However the ability of an event to add value to attract tourists before or after the event is not so clear. In other words, can an events portfolio positively influence the decision to visit a destination at a time when none of the promoted events are scheduled? As a first step towards answering this important question, this study explores the contribution of an events portfolio to a consumer’s perceptions of a destination and how this influences their decision to attend a destination under these circumstances. The proposed study conducts a protocol analysis based on consumer’s decision-making thoughts. Each participant was given a choice between two destinations in India. Participants were asked to ‘think out loud’ as they made the decision to visit one of two possible destinations, one with an events portfolio and the other without. However, their visit does not coincide with the events’ dates. The results suggest four lines of reasoning utilised by prospective tourists in the destination choice process: 1) destination image; 2) the timing of the event with respect the time of visit; 3) tourists’ level of interest in the event; and, 4) events not listed in the events portfolio might be scheduled during the time of the proposed visit. In course of finding lines of reasoning for cross-cultural issues it was found that culture, architecture, English language usage, and food are the major aspects that tourists consider while travelling to Indian destinations. In terms of the events portfolio, there is evidence of a preference for a ‘fit’ between the event and Indian culture.

Syfte och Forskningsfråga:Syftet med studien är att klarlägga aktuella marknadsföringskanaler för kommuner i arbetet mot att stärka och bearbeta kommuners varumärken. En digital tid är här där många synsätt och tillvägagångssätt ständigt förändras vilket utgjort grund för följande forskningsfråga:  Hur arbetar kommuner med olika marknadskanaler för att stärka sitt varumärke i en tid med digitala möjligheter? Metod: Denna studie har varit av kvalitativ karaktär där målet varit att få en djupare förståelse för kommuners arbete i att stärka sitt varumärke genom användningen av olika marknadskanaler. Utgångspunkten i studien har varit av deduktiv karaktär för att senare även tagit induktiva drag vilket gjort att den kan kategoriseras som en abduktiv ansats. Den empiriska delen utgörs av sju stycken djupintervjuer med respondenter som jobbar på olika sätt med kommuner och deras varumärkesutveckling och användning av marknadskanaler. Slutsatser: I studie har det framgått att kommuner ses som mer komplexa jämfört med vanliga varumärken. Ett samspel mellan kommun, invånare, näringsliv och besökare måste finnas för att kunna utveckla ett starkt varumärke för en kommun. De sociala medierna spelar en stor roll och är i tydligt fokus samtidigt som stora utvecklingsmöjligheter hittas för dessa kanaler. Med en ökad förståelse för de digitala kanalerna, ett tätare samarbete mellan samtliga delar hos kommuner samt ett helhetsperspektiv med samarbeten mellan regioner så hittar vi stora möjligheter inför framtiden. Detta i kombination med en utveckling av annonseringsverktygen för främst de sociala medierna så ges goda förutsättningar för kommuner i framtiden.

Being one of the fastest growing industries, tourism has a trend to offer more innovative products and services. New opportunities and challenges have come for entrepreneurs and SMEs. Heritage tourism is one type of experience-based tourism where people can get historical or cultural experience. The potential of heritage tourism has attracted many entrepreneurs. It has been recognised activities are motivated by attitude within an entrepreneurial setting, however how the destination brand identity impacts the relationship from a supplier’s perspective is not clear. This thesis investigates the influence of destination brand on the entrepreneurs in a heritage tourism. A qualitative research design was constructed and the research strategy of a case study of the Swedish World Heritage site of Decorated Farmhouses of Hälsingland (Hälsingegårdar) was chosen. There are only seven farmhouses to represent the UNESCO site and also 34 non-listed farmhouses open to the public. After examining both groups, it could be concluded that the destination brand of a World Heritage Site will motivate the entrepreneurs to look for opportunities, which will strengthen their attitudes. However, the relationship between attitude and activity is weak due to the effect of other external factors.

Sverige är idag det EU-land som urbaniseras allra snabbast och mer än var femte svensk lever nu i en storstad. Utvecklingen kan delvis härledas till en strukturomvandling i ekonomin, från en industriell till en post-industriell ekonomi, med stark tillväxt i branscher som driver den urbana utvecklingen. Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen sker dock på bekostnad av en folkminskning i många lands- och glesbygdskommuner. Människor och företag lämnar orter i brist på arbete och kvar lämnas en försvagad skattebas som ska finansiera skolor, vård och andra offentliga tjänster.Genom platsmarknadsföring; ett långsiktigt och strategiskt arbete som syftar till att förändra, förbättra eller förstärka bilden av en plats, lyckas dock många genomgå framgångsrika transformationer i kombination med rätt investeringar vilket skapar nya villkor och förstärkt attraktivitet. I Sverige finns idag 290 kommuner som i många fall samarbetar men som också konkurrerar om invånare, investeringar och turism. Frågan om platsers varumärken har under det senaste decenniet utvecklats från att primärt handla om insatser för att locka turister till att i många fall bli en del av en sammanhängande strategi för att utveckla en plats i en viss riktning. Det beror bland annat på att städers och regioners ekonomiska utveckling inte sällan påstås vara beroende av att platsen uppfattas som attraktiv, dynamisk och därmed värd att besöka, flytta till eller investera i.Speciellt landsbygdskommuner har stora möjligheter att fokusera på dess fysiska miljö, rekreationsmöjligheter och kvaliteten på de tjänster som kommunen erbjuder i sina marknadsföringskampanjer i syfte att locka nya invånare. Urbanisering, teknisk utveckling och globalisering skapar inte bara utmaningar, de genererar också stora potentiella motkrafter och möjligheter som landsbygdskommuner kan dra nytta av. Med gemensamma satsningar kan en kommun lyckas lyfta fram områdets kvaliteter och förstärka dess erbjudande gentemot potentiella målgrupper. De kan locka till sig företag och utveckla ett näringsliv som skapar nya arbetstillfällen som kan få folk att stanna kvar och skapa en flyttström till dessa orter.I denna studie kartläggs därför hur svenska landsbygdskommuner med negativ befolkningsutveckling arbetar med platsmarknadsföring och varumärkesbyggande insatser i syfte att locka nya invånare. Kartläggningen görs genom sju semi-strukturerade intervjuer i fem utvalda kommuner och syftar till att identifiera orsakerna till de eventuella problem och brister som finns i landsbygdskommunernas arbete med frågorna. Genom att undersöka hur integrerade de varumärkesbyggande insatserna är i arbetet med platsmarknadsföring syftar studien även till att skapa förståelse för vilken roll en kommuns varumärkesarbete har i arbetet med att vända en negativ befolkningsutveckling. / Sweden has the fastest growing urbanization of all the EU countries, with more than a fifth of the population now living in urban areas. A development driven by a restructuring of the economy from an industrial to a post-industrial economy, with a rapid growth in sectors that drive urban development. Population growth and urbanization takes place at the expense of a population decline in many rural municipalities where people and business leave due to lack of work, leaving a weakened tax base meant to fund schools, health care and other public services.By place marketing; a long-term and strategic work that strives to change, improve or enhance the image of a place, places can achieve successful transformations, combined with the right investments, creating new conditions and enhanced attractiveness. There are currently 290 municipalities in Sweden. Municipalities that in many cases cooperate but also compete for residents, investment and tourism. The question of place brands has in the past decade evolved from being primarily about efforts to attract tourists to - in many cases - become part of a coherent strategy for developing a place in a certain direction. It is partly due to urban and regional economic development often claimed to be addicted to the place perceived as an attractive, dynamic and therefore worth visiting, moving to or investing in.Especially rural municipalities have plentiful opportunities to emphasize its physical environment, recreational opportunities and the quality of services offered by the municipality in their marketing campaigns to attract new residents. Urbanization, technological development and globalization does not only creates challenges, they also generate great potential counter-forces and opportunities that rural communities can benefit from. With joint ventures municipalities can manage to highlight the area's qualities and reinforce the offer in terms of service and welfare services offered. It can attract companies and develop an economy that creates new jobs and get people to stay in the municipality and create a migratory stream to these locations.This study, written in Swedish, identifies how rural municipalities with a population decline in Sweden are working with place marketing and brand-building efforts in order to attract new residents. The survey is done through seven semi-structured interviews in five selected municipalities and aims to identify possible problems and shortcomings in rural municipalities' work on these issues and what its causes are. By examining how integrated the brand-building efforts is in the place marketing, this study also aims to create an understanding of the role that a municipality's branding has in the strive for reversing negative population growth.

The purpose with our study is to create an understanding of how tourism stakeholders within a tourism network can affect a Destination Marketing/Management Organization’s (DMO’s) work with the destination branding process. To fulfill this purpose we have clarified different relationships that can influence the DMO’s place marketing. In order to limit our study we have chosen to focus on two Swedish destinations, Öland and Norrköping, and their DMO’s. We have used a network perspective where the DMO functions as a node that represents the tourism stakeholders within the destination. The case study is based on a qualitative approach where a total of ten representatives from the two destinations have been interviewed in order to enrichen our analysis. We chose this approach due to our wish to get a deeper understanding of a complex phenomenon. Please see the last chapter for our conclusions, where we have developed a model that encapsulates the most important aspects emenating from our theoretical and empirical analysis. / Bakgrund: I takt med att människor reser i allt större utsträckning har konkurrensen mellan destinationer på den globala marknadsplatsen ökat. Detta har medfört att varumärken har kommit att bli ett verktyg för destinationer att skilja sig från övriga destinationer med syfte att attrahera turister, invånare och företag. På många platser har en Destination Marketing/Management Organization intagit rollen som övergripande organ som arbetar med platsmarknadsföring gentemot turister och med att skapa ett destinationvarumärke som innefattar en enad bild av den mängd aktörer som ingår i destinationens turismnätverk. En avgränsning har gjorts till att studera de två destinationerna Öland och Norrköping. Studien har vidare gjorts genom ett nätverksperspektiv för att ge oss möjlighet att belysa det utbyte som sker i relationer inom nätverket. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur aktörer i en DMO’s turismnätverk påverkar destinationens varumärke. Detta ämnar vi uppnå genom att redogöra för olika relationer som bidrar till en DMO’s arbete med platsmarknadsföring. Genom besvarandet av syftet kommer vi avslutningsvis presentera en modell med koppling till vår forskningsfråga som lyder: Hur kan en DMO’s samarbeten inom det komplexa nätverk av aktörer som finns på destinationen bidra till den varumärkesskapande processen? Metod: Uppsatsen är en fallstudie som genomförts med en kvalitativ forskningmetod där totalt tio personer från de två destinationernas turismnätverk har medverkat i semistrukturerade intervjuer.    Resultat, slutsatser: Det framkommer i uppsatsen att de studerade destinationernas DMO’s ser sig själva som viktiga noder i turismnätverket och har i sina relationer med turismaktörer olika utbyten. Dessa relationer kan inta olika former där utbytet består av flöden såsom aktiviteter, resurser och människor som i olika grad medför att parterna integreras vilket medför olika utfall. Det går att utläsa att en DMO är beroende av aktörerna i turismnätverket, vilka i sin tur genom utbyten kan påverka en DMO’s fokuserade arbete med besöksnäringens målgrupp turister. Det framkommer även att det är viktigt att en DMO är den övergripande aktören för turismnätverket, vilket bör synas i deras arbete med platsmarknadsföring och i utvecklingen av destinationsvarumärket.

During the spring semester of 2018 the authors of this bachelor thesis, in tourism sciences, have studied the subject of destination brand identity. In order to study the matter, two highly competitve island destinations in Thailand (Koh Tao & Phi Phi) were identified as subjects for further research. Contributing factors in the context of brand identity were then applied and studied separately on both destinations, in order to identify the factors of importance.  The aim of this study is to identify competitive island destinations in the competitive tourism region of Thailand and, from a visitor perspective, determine what factors in destination branding that are important to differentiate and create an identity on the market. To conduct the study several methodological approaches were carefully chosen to collect empirical data. The collected data were then analyzed based on a theoretical framework. The primary method used in this study has it’s origins in a quantitative approach, where most of the data got collected from two surveys. Purpose of this study suggests it derives from a visitor perspective, thus respondents of the surveys have all visited the chosen subject(s) and/or at least one other island destination in Thailand. Results of the study highlights Koh Tao and Phi Phi as competitive island destinations in a busy tourism region and that factors, within the concept of destination brand identity, is necessary to differentiate destinations and their unique characteristics. The results have also contributed to increased understanding of visitors and their views on the destinations seperate brand identities.

Made available in DSpace on 2016-12-01T19:11:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 121183.pdf: 12047470 bytes, checksum: b41bebcaa0ab604e571b9f1e5c4eccad (MD5) Previous issue date: 2014-11-27 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O turismo ganha importância no cenário mundial, pois além de ser uma atividade limpa, traz benefícios econômicos e sociais para as localidades em que é desenvolvido. Nesse contexto os destinos passaram a competir pelos turistas e o marketing ganhou papel estratégico. O branding trabalhado através da marca-destino passou a ter destaque na gestão dos destinos turísticos. A imagem do destino, que compõe a marca-destino, tornou-se fundamental na atração dos turistas. Assim, analisar a influencia da imagem de um destino no grau de satisfação e na lealdade do turista também passou a ser alvo frequente de estudos, tendo em vista que a confirmação desse impacto fortaleceria a importância do desenvolvimento de marcadestino. Entretanto, em estudos já realizados, o teste desse modelo apresentou divergências. Diante desse fato, essa pesquisa teve como objetivos principais analisar a influência da imagem da marca-destino de Florianópolis na satisfação e na lealdade do turista, identificando o perfil do turista que visita a cidade e consequentemente verificando a imagem, satisfação e lealdade em sua percepção. Florianópolis, cidade do sul do país foi escolhida como objeto de estudo em virtude de seu reconhecimento turístico nacional. Adotou-se na pesquisa que o constructo imagem seria formada a partir da percepção dos atributos com o destino e da percepção global do turista, a satisfação a partir dos atributos e da satisfação global (afetiva, geral, padrão, valor, expectativa) e a lealdade pelas intenções de retorno e de recomendação. A pesquisa foi classificada como quali-quantitativa, de natureza exploratória e descritiva conclusiva. A primeira parte consistiu na entrevista com seis especialistas na área do turismo e serviu de subsídio para a fase posterior. A fase quantitativa versou na realização de questionário com 513 turistas que visitaram a cidade no feriado de carnaval de 2014, amostra não probabilística por conveniência. Os questionários eram auto aplicáveis com perguntas abertas, escala likert e de múltipla escolha e foram aplicados na rodoviária e aeroporto da cidade. Para análise dos dados utilizou-se a análise de conteúdo quantitativa, a analise estatística univariada e a multivariada (SEM PLS). Como resultado obteve-se que a imagem da cidade de Florianópolis é positiva e representada na percepção dos turistas principalmente a partir de associações cognitivas envolvendo os aspectos e belezas naturais da cidade. As palavras que mais apareceram associando-se a Florianópolis foram: ¿praias¿ e ¿beleza natural¿. Percebeu-se que a imagem da cidade pode ser melhor trabalhada na ótica do branding, vinculando Florianópolis a características exclusivas do destino, trazendo vantagem competitiva, como sugestão as suas características culturais marcantes que foram pouco relacionadas pelos turistas. Com relação à satisfação observou-se que os turistas estavam bastante satisfeitos com alguns atributos, entre eles: atrativos naturais e entretenimento e menos com outros, como transporte público e turístico, aspectos esses que merecem atenção da gestão. Já com relação à satisfação global os turistas demonstram-se muito satisfeitos. Quanto à lealdade os turistas apresentaram alto grau de intenção de retornar e recomendar o destino. Por fim, a análise do modelo imagem-> satisfação-> lealdade, através da SEM-PLS, concluiu que a Imagem do destino exerce influencia positiva na satisfação e na lealdade, apresentando alto grau de correlação. A correlação entre imagem e lealdade não pode ser confirmada, sendo a satisfação mediadora entre esses dois elementos. Mas estudos são necessários para validar esses dados.