Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur ledarskapets struktur och utövande underlättar genomslagskraften vid implementeringen av en gemensam platsvarumärkesplattform. Förståelsen syftar till att ge rekommendationer till aktörer som leder implementeringsprocesser av ett gemensamt platsvarumärke, men specifikt till fallstudieprojektet Partnerskap Småland och deras implementeringsprocess av den småländska varumärkesplattformen. Studiens tillvägagångssätt för datainsamlingen utgår ifrån det hermeneutiska förhållningssättet med en kvalitativ metod och ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av åtta djupintervjuer, där en är projektledare och fem är processledare för den småländska varumärkesplattformens implementeringsprocess och de andra två är varumärkesutvecklare av platser. Empirin består även av en observation som genomfördes i anknytning till en workshop som är en del av implementeringsprocessen av den småländska varumärkesplattformen. Ambitionen var att observera projektdeltagarnas bemötande av implementeringsverktyget "Smålandsspelet" och processledarnas utövande under workshopen. Vi fick även tillgång till dokumentet den småländska varumärkesplattformen, vilken vi behandlat och belyst de delar som var relevanta för just vår studies syfte och problemformulering. Djupintervjuerna, observationen och dokumentet har tolkats och bildat en empirisk helhet som sedan tillsammans med den teoretiska referensramen analyserats för att slutligen skapa studiens slutsats. För att öka genomslagskraften i implementeringsprocessen ska samverkan, platsvarumärkesplattformen och implementeringsprocessen ske i samstämmighet med varandra och utformas parallellt. Ledarskapets struktur och utövande underlättar skapandet av en samsyn genom att överbrygga, hantera och omsätta riskerna och konflikterna som uppkommer under ett gemensamt platsvarumärke. Ledarskapets utövande ska utgå ifrån visionären och coachen för att underlätta genomslagskraften i implementeringsprocessen av en gemensam platsvarumärkesplattform.

Syfte och problemformulering: Syftet med undersökningen är att få fördjupad förståelse för innebörden av platsmarknadsföring och platsvarumärke för Kalmar som destination. Undersökningens delsyften ligger i att få uppfattning för hur destinationen arbetar med platsmarknadsföring för att stärka platsvarumärket. Vidare kommer undersökningens delsyfte, med grund i platsvarumärket, att granska hur destinationen kan bli en mer attraktiv turistdestination. Hur kan Kalmar som destination arbeta med platsmarknadsföring för att skapa, stärka och bevara sitt platsvarumärke? Metod: Undersökningen bygger på en abduktiv ansats med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Den empiriska datan grundas i nio semistrukturerade intervjuer. Undersökningen grundas i en fallstudie om Kalmar stad. Teori: De teorier som har använts avhandlar turismens grundbegrepp: transport, boende/logi och mat, attraktioner samt evenemang. Vidare innefattar det teoretiska kapitlet vikten av nätverk på destinationer, platsmarknadsföringens olika marknadskanaler samt de förväntningar som bör uppfyllas för att erhålla återkommande besökare. Slutligen behandlas teorier om utvecklandet av ett starka platvarumärken och varumärkesbilder. Slutsats: Det har framkommit att en destinations olika aktörer bör samverka vad gäller platsens marknadsföring, varumärke och turism för att bli attraktiva samt konkurrenskraftiga. Vidare har det påvisats att kunskapsutbytande är betydelsefullt då det genererar i gemensamma mål och syften. Resultatet av vår studie fastslår därmed att samverkan i nätverk är grundläggande för framgångsrika destinationer och starka platsvarumärken.

Platsvarumärkesbyggande är ett växande område inom platsmarknadsföring som handlar om att etablera varumärken för geografiskt avgränsade områden. Tidigare forskning inom detta område studerar främst länder och städer, och det finns en del outforskade områden. Vi vill därför undersöka hur en diversifierad region kan skapa ett effektivt varumärke genom att finna svar på vår problemformulering som lyder: Hur kan en varumärkesidentitet konstrueras för en diversifierad region och vilken roll bör varumärket ha för att vara till nytta för dess intressenter? Vårt syfte med studien är därmed att ta reda på hur en region bör hantera en diversifierad miljö med många inblandade intressenter för att kunna bygga ett effektivt varumärke. Vi hade också som mål att utveckla en modell som kan ge rekommendationer för hur en diversifierad region kan arbeta med och förbättra sitt varumärke. Med en kvalitativ metod utför vi en fallstudie av varumärket Västerbotten, som innefattar flera underliggande platsvarumärken som orter och mindre regioner. Vi utför därför nio kvalitativa intervjuer med fem organisationer och fyra kommuner belägna i Västerbottens län, och det är ur deras perspektiv problemet studeras. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och följer till stor del ett induktivt angreppssätt. Slutsatserna visar att regionens varumärkesidentitet bör ha en kärnidentitet som står får de kärnvärden som speglar regionen, och bör hållas relativt konstant. Sedan bör detta utvecklas med en utökad identitet som innehåller mer situationsanpassade värden och här finns därmed utrymme för regionen att styra den förmedlade identiteten. Kärnidentiteten bör också vara sammankopplad med underliggande varumärken som orter och mindre regioner, dels för att fylla identiteten med önskade associationer, men också för att dessa varumärken ska kunna agera relativt oberoende av den övergripande regionens kärnvärden.

Uppsatsen studerar hur en orts varumärkesidentitet förändras då en ny aktör med syfte att locka turister etablerar sig på orten. Den utvalda orten är Trysil där SkiStar köpte skidanläggningen på orten år 2005 och har sedan dess varit ansvarig för vintersäsongen. Destinasjon Trysil, ett destinationssällskap som koordinerar all marknadsföring av Trysil, är ansvarig för marknadsföringen av sommarhalvåret. Varumärkesidentiteten hos Trysil innan uppköpet år 2005 har jämförts med varumärkesidentiteten efter uppköpet och det framgick att det inte har blivit någon nämnvärd förändring. Anledningen till detta har undersökts med hjälp av Smiths (2004) sex kriterier för varumärkesmatchning tillsammans med faktorn kultur, tillsammans omnämnda som förändringsfaktorer. Slutsatsen som dras är att varumärkesidentiteten är densamma då förändringsfaktorerna stämmer väl överrens mellan de båda företagen.

The purpose of this study is to examine how the municipality of Hässleholm works with their brand and how they describe and communicate the city. To be able to work with a product or a service as a brand and to create and develop the brand identity it is necessary to first clarify what the current image is. The image is how people think of the brand and could be based on anything from their own experience, hearsay, marketing or formers like media. Because of that it should be interesting and important for the municipality to know what is being written about the city. To begin my research I have read newspaper articles that contain the word "Hässleholm" in order to get a perception of the municipality through newspaper articles.  The article search is covering the articles from the seven largest daily newspapers in Sweden during a year starting with 2011-03-01 and ending with 2012-02-29.  I have also based my report on three semi structured interviews with people working in the municipality who have great knowledge of the marketing and work with brand subjects.  My conclusion after completing my research is that there is a misconception on what the municipality and media are telling about Hässleholm, the perception is not the same. Although it is clear what is most important for media to cover and what type of events in the city that will gain media coverage. By knowing this the city could use it as a part of their work with the brand Hässleholm and it could also work as a decision support for the directorials in the municipality.

The purpose of this paper is to investigate how tourist agencies in rural areas work with their information channels for the place marketing of their destinations and brand management. By means of information channels we mean the tourist agencies' social media, their own website and printed materials. The questions asked in this paper are: How do the tourist agencies work with the destination's brand through the website and in social media such as Instagram and Facebook, and How do tourist agencies work with the image of the destination from visitors and the local in their social channels. The essay is based on a social constructivist point of view, since it is about the work of the tourist agencies about shaping the destination's brand and the place marketing that serves to create an idea of the place and its values. The conclusion of this study is that through social constructivism we were able to conclude that there are several decisive factors that affect the work of the tourist agencies with the location marketing and the brand than visitors and residents. The information collected gave more information than what was requested.

I denna studie genomfördes en empirisk undersökning av Åres arbete med platsmarknadsföring. Undersökningen gjordes för att öka kunskapen kring hur framgångsrika orter arbetar med att marknadsföra sig. Förhoppningsvis kan undersökningens resultat hjälpa andra orter att framgångsrikt designa sin platsmarknadsföring. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med representanter från stora och inflytelserika organisationer i Åre. Det visade sig att några av dessa organisationer samarbetade i en sorts planeringsgrupp som skapade långsiktiga mål för ortens utveckling. Det som kan ses som uppseendeväckande med denna planeringsgrupp var dels att representanter från både styrande- och oppositionspartier var involverade men även att näringslivet hade en betydande roll. Organisationerna som var representerade i planeringsgruppen hade tillsammans ett stort inflytande på majoriteten av platsens aktörer, vilket gav upphov till en stor organiseringsmakt. Denna uppsättning av planeringsgruppen var troligen orsaken till samarbetets långsiktiga framgång och bör ses som en betydande framgångsfaktor. De få komplikationer som uppkom under arbetet kring platsmarknadsföringen var oftast intressekonflikter om vad som bör prioriteras. Dessa var för det mesta enkla att lösa internt på grund av den tillit som byggts upp över tid mellan individerna i planeringsgruppen. Introduktionen av nya individer till planeringsgruppen identifierades som ett kritiskt moment där större konflikter kunde uppstå, detta på grund av den nya individens bristfälliga förståelse av samarbetet. För att minimera riskerna bör därför nya individer introduceras till planeringsgruppen under en längre tid.

This study aims to examine three Swedish municipalities place brand. The three municipalities Uppsala, Västerås and Enköping have been chosen as case studies based on their size since each of them represents a big, medium and a small sized municipality. The place brand of each municipality is examined on what the brand wants to show and how it is marketed, which other stakeholders have been involved in the creation of the place brand, if the place brand aim to attract specific target audiences and if the brand is based on a service logic or a product logic. The research, based on qualitative interviews with municipalities, shows that all of the municipalities have or is in the process to create strong brand identities and brand attributes which are marketed mostly through planned messages. All of the municipalities have used other stakeholders in the creative process, mostly residents and local businesses. Both Västerås and Enköping have clear target groups to attract while Uppsala does not need to market towards specific groups. All the place brands showed signs of both the service logic and the product logic, which makes it hard to conclude if either of them is more dominant.

Syfte Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur varumärket Småland kan placera sig i potentiella besökares hjärta och hjärna. Därtill önskar vi identifiera och analysera medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli hos varumärket Småland som är möjliga att appliceras i dess platsmarknadsföring.  Frågeställningar Hur kan varumärket Småland skapa attraktion och dragningskraft genom platsmarknadsföring? Hur kan sinnesstimuli användas i varumärket Smålands platsmarknadsföring för att nå potentiella besökare?   Metod Uppsatsen utgör en fallstudie av varumärket Småland, vilken tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Därtill bygger studien på en deduktivansats, varav tio antaganden har dragits utifrån referensramen och vidare behandlats i analys såväl som slutsats. Metodvalen kom sig av att vi ämnade pröva huruvida antagandena överensstämde med varumärket Småland för att kunna bekräfta eller förkasta dem. Slutsats Varumärket Småland besitter medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli, vilka kräver strategier för att förhindra att underliggande och oavsiktliga budskap förmedlas. Smålands platsmarknadsföring kan inte enbart vända sig till hjärnan med rationella argument för att locka till besök, utan behöver förena dess med emotionella argument, riktade mot hjärtat.

Abstract         Title: How to create positive place ambassadors?   Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration   Authors: Helena Green & Jessica Olsson   Supervisor: Jonas Molin & Lars-Johan Åge   Examiner:  Maria Fregidou-Malama   Date: May 2020   Aim: The aim of the study is to understand and investigate how residents can become positive place ambassadors for their place of residence. This by researching which factors that can contribute to developing positive ambassadorship of residents in a city and how the interaction between these factors relates and connects.   Method: The study has a phenomenological research philosophy with a deductive basis. The study applies a qualitative research method based on a web-based survey.   Result & Conclusions: The result of the study can be summarized in a dynamic model where the residents' experiences and opinions can be related from the theoretical frame of reference, and create an applicable view around the city of Uppsala as a place brand, this in relation to the inhabitants in the city. The results show that the residents largely act as ambassadors for their place of residence and a high degree of participation from the inhabitants gives the brand a greater complexity and dynamism, which means that the residents identify with the brand. This increases the chances of the inhabitants acting as positive place ambassadors for their place of residence.   Contribution of the thesis: The thesis contributes by developing a dynamic model for place ambassadorship that is applicable to location marketing when it comes to developing place brands and its brand-building activities.   Suggestions for future research: The study is limited to Uppsala. For future studies we propose the possibility of a deeper analysis on the impact of residents as place ambassadors and how it can be adapted into different areas.   Key words: Place marketing, place ambassadorship, word-of-mouth, place branding