Turismens tillväxt är beroende av hur en destination kan uppfylla besökarnas behov. För att kunna tillfredsställa dessa behov krävs samarbeten mellan olika branscher på destinationen. Samarbetsnivån mellan kommun, privata aktörer och lokalinvånare är en avgörande faktor för utvecklingen på destinationen. Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie om destinationsutveckling på Nynäshamn som baseras på observationer samt intervjuer med kommunen, privata aktörer och lokalinvånare. Denna uppsats fokuserar på att få sig en uppfattning om vilka potentialer som finns för att främja en positiv destinationsutveckling i Nynäshamn. Vilka insatser som krävs för att utveckla destinationen och vilka resurser som finns på Nynäshamn, som är en småstad nära havet. Studien har visat att det finns potential för Nynäshamn att skapa en positiv destinationsutveckling. Detta är genom att skapa ett starkt platsvarumärke och genom platsmarknadsföring. Det krävs engagemang och finansiella resurser från kommunens sida att skapa möjligheter och samarbeten med privata aktörer mot gemensamma mål. Det krävs även att det finns samarbete med lokalbefolkningen då det är dem som är förmedlarna av destinationen. Dessa aspekter har identifierats som ledande för att åstadkomma en mer positiv utveckling i Nynäshamn. / The growth of tourism depends on how a destination can meet the needs of visitors. To be able to satisfy these needs, collaborations between different industries at the destination are required. The level of cooperation between the municipality, private actors and residents is a decisive factor for the development of the destination. This essay presents a qualitative study on destination development at Nynäshamn based on observations and interviews with the municipality, private actors and residents. This essay focuses on getting an idea of whatpotentials there are to promote a positive destination development in Nynäshamn. What efforts that are required to develop the destination and what resources are available at Nynäshamn, which is a small town near the sea. The study has shown that there is potential for Nynäshamn to create a positive destination development. This is by creating a strong placebranding and through destination marketing. Commitment and financial resources are required from the municipality to create opportunities and collaborations with private actors towards common goals. It is also required that there are collaborations with the local population as they are the mediators of the destination. These aspects have been identified as dominant to achieve a more positive development in Nynäshamn.

Utifrån situationen att befolkningen i Sveriges landsbygdskommuner minskar trots att landets befolkning i stort ökar (Erlingsson, Syssner & Ödalen, 2015), blir det allt svårare för dem att upprätthålla en tillfredsställande nivå av service och utveckling (Bjerke & Mellander, 2017; Stockdale, 2004). Attraktionen av intressenter blir därför en förutsättning för att kommunerna ska kunna bedriva sin verksamhet (Fredriksson, Färdigh & Törnberg, 2018). För att vända trenden arbetar allt fler kommuner med platsmarknadsföring (Niedomysl, 2004). Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pendlings- och landsbygdskommuner i Sverige återskapar sitt platsvarumärke i sociala medier med fokus på Instagram. Undersökningen har gjorts utifrån frågeställningarna: Hur återskapas kommunernas officiella bild via deras officiella Instagramkonton? Vilka likheter och skillnader kan ses mellan de olika kommunernas platsvarumärken och hur de återskapas?  Studiens teoretiska ramverk har satts samman i en modell för gemensamt platsskapande. I modellen visas hur platsen, kommunen och intressenterna samarbetar för att tillsammans skapa ett gemensamt platsvarumärke, vare sig kommunikationen är planerad eller inte. Modellen kompletteras med teorier kring dialogskapande mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med en semiotisk innehållsanalys för att ta reda på hur sex olika kommuner har formulerat sina erbjudanden i ett platsvarumärke eller en vision och hur detta varumärke återskapas via kommunens officiella Instagramkonto. Resultaten jämförs sedan utifrån referenspunkterna (1) kommungrupp och (2) befolkningssituation.   Undersökningen visar att de kommuner som skiljer sig mest åt i förutsättningar trots det har flest likheter i sin kommunikation. Positionering görs genom att visa att man gör rätt saker men på ett annorlunda sätt. Fokus ligger genomgående på att visa en god livskvalitet. Man kan också se att hållbarhet blir ett allt viktigare område. Undersökningen kan också se att kommunerna interagerar med sina intressenter på olika nivåer utifrån ett aktivt, reaktivt och passivt deltagande. De kommuner som lyckas bäst med att återskapa sin officiella bild via sitt Instagramkonto är de som har ett varierande innehåll som förstärker de delar man beskrivit i platsvarumärket. Förutom slutsatser utifrån referenspunkterna kan studien även visa på likheter ur ett geografiskt perspektiv. / Based on the situation that the population of Sweden's rural municipalities is declining despite the fact that the country's population is increasing at large (Erlingsson, Syssner & Ödalen, 2015), it becomes difficult for them to maintain a satisfactory level of service and development (Bjerke & Mellander, 2017; Stockdale, 2004). The attraction of stakeholders is therefore a prerequisite to be able to conduct their operations (Fredriksson, Färdigh & Törnberg, 2018). To reverse this trend, more and more municipalities are using place marketing (Niedomysl, 2004). The purpose of the study is to show how commuting and rural municipalities in Sweden recreate their place brands in social media focusing on Instagram. The survey is based on the questions: How are municipalities' official image recreated through their official Instagram accounts? What similarities and differences can be seen between the different municipalities' place brands and how they are recreated? The study's theoretical framework has been put together in a model for joint place making. The model shows how the place, the municipality and the stakeholders work together to create a joint place brand, whether the communication is planned or not. The model is complemented by theories about dialogue between organizations and their stakeholders. The survey is qualitative and was conducted with a semiotic content analysis to find out how six municipalities have formulated their offers in a place brand or vision and how this brand is recreated through the municipality's official Instagram account. The results are then compared based on the reference points (1) municipality group and (2) population situation. The survey shows that the municipalities that differ most in terms of conditions, have the most similarities in communication. Strategic positioning is made by showing that they are doing the right things but in a different way. There is a consistent focus on quality of life and you can also see that sustainability is becoming more important. The survey also shows that the municipalities interact with stakeholders at different levels of active, reactive and passive participation. The municipalities that are most successful in recreating their official image on Instagram have a varied content that reinforces the parts described in the place brand. In addition to conclusions based on the reference points, the study also shows similarities from a geographical perspective.

I egenskap av att vara en av Sveriges största turistorter lockar Åre cirka en miljon besökare per år. För många handlar orten om skidåkning och turismen bidrar med många jobbmöjligheter till den jämtländska byn som ofta beskrivs som lilla Stockholm. På senare tid har dock området också präglats av en sviktande infrastruktur, ekonomisk problematik och gentrifiering. Bilden av Åre hos Sveriges befolkning speglar skidåkning, semester och finkultur som attraherar en målgrupp med starkt ekonomiskt och socialt kapital. Samtidigt blir konkurrensen på bostadsmarknaden allt hårdare och kommuninvånarna tvingas bort från Åre by.  Besökarens bild av Åre påverkas av hur platsvarumärket Åre framställs och därmed av vilka egenskaper som stora turismaktörer knyter till platsvarumärket Åre. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur fyra stora organisationer på orten påverkar och bygger upp platsvarumärket och hur dessa aktörers kommunikativa arbete på sina respektive hemsidor skiljer sig åt. Vi ville undersöka vad innehållet på hemsidorna konnoterar i relation till status, klass och målgrupp och vidare diskutera vad detta kan innebära för samhället Åre och lokalbefolkningen. De fyra stora organisationer vi valt att undersöka i denna studie är Åre Destination, Skistar Åre, Holiday Club Åre och Åre kommun.  Våra frågeställningar har varit: Vilka semiotiska tecken ser vi på hemsidorna hos våra fyra utvalda organisationer som å ena sidan återspeglar deras egen varumärkespersonlighet och å andra sidan anspelar på och bidrar till beskrivningen av platsvarumärket Åre? Utifrån de semiotiska tecken vi ser på hemsidorna, vilken är den huvudsakliga målgruppen för turismen i Åre samt hur kan den implicita besökaren beskrivas utifrån hur organisationerna anspelar på status, klass och social tillhörighet? Samt, hur kan varumärket Åre, så som det konstrueras av våra organisationers visuella kommunikation, kopplas till den pågående gentrifieringen i området? För att kunna svara på dessa frågor har vi använt oss av ett teoretiskt ramverk som kretsat kring teorier om varumärke, plats, platsmarknadsföring, klass och gentrifiering. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av en semiotisk multimodal textanalys. Vårt analysmaterial kategoriserade vi i fem teman, som vi använder för att beskriva platsvarumärket Åre. Dessa teman är service, aktiv livsstil, lyx, framgång samt arv och tradition. Utifrån detta kom vi fram till att turismaktörerna har inverkan på besökarens bild av platsvarumärket Åre genom att måla upp en exklusiv och attraktiv bild av Åre, vilket driver gentrifiering. Genom att Åre kommuns visuella kommunikation särskiljer sig från turismaktörernas visuella kommunikation, diskuterar vi om Åre kommun tar avstånd från ansvaret av turismens effekter. / By being one of the largest tourist destinations in Sweden, Åre attracts around 1 million visitors a year. To many, the village is primarily a skiing resort and tourism contributes with a great number of job opportunities to the small village which is often spoken of as a small Stockholm. Lately, the area has unfortunately struggled with some serious infrastructure problems, as well as economical struggles and gentrification. The Swedes think of Åre as a ski resort for winter vacations and high culture, which attracts a target group of good financial and social capital. At the same time, the competition on the housing market is tightening and the inhabitants are forced away from the areas close to Åre village.  The visitor's image of Åre is made up from how the place brand Åre is constructed because of which qualities the big tourism companies tie to the place brand. Our purpose with this study has been to evaluate how four different tourism organisations in the area influence and build the place brand through their work with external communications on their homepages and how this work differs. We wanted to see how the content on the homepage relates to status, social class and target group and further discuss how this can impact the community of Åre and its inhabitants. Our four organisations that we have included in this study are Åre Destination, Skistar Åre, Holiday Club Åre and Åre municipality. Our questions have been: Which semiotic signs do we see on the homepages of our four, selected organisations, that on one hand represents their own brand personality and on the other hand alludes to, and contributes to, the description of the place brand Åre? Based on the semiotic signs we see on the homepages; which is the main target group for tourism in Åre and how can the implicit visitor be described, based on how the organisations allude to status, class and social affiliation? And finally, how can the brand Åre, as it is constructed by the visual communication of our selected organisations, be linked to the ongoing gentrification in the area? To be able to answer these questions, we have used a theoretical framework that includes theories of brand, place, place marketing, class and gentrification. We have analysed our empirical material using a semiotic multimodal text analysis. We categorised our analysed material into five themes, which we use to describe Åre´s place brand. These themes are service, active lifestyle, luxury, success as well as heritage and tradition. Based on this, we concluded that the tourism organisations have an impact on the visitor's image of the place brand Åre, which is what drives gentrification. Since Åre municipality's visual communication differs from the tourism organisations´s visual communication, we argue that Åre municipality distances themselves from the responsibility of the effects of tourism.

Sammanfattning Titel: Norrlandsboomen - en kvalitativ studie om platsmarknadsföring för att attrahera nya invånare. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Julia Karlernäs och Simon Ivarsson Handledare: Katarina Arbin Datum: 2024 -januari Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva hur arbetet med platsmarknadsföring sker i samverkan mellan olika aktörer för att attrahera nya invånare till en ny geografisk plats Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats och grundar sig i insamlad empirisk data från sex intervjuer. Resultat och slutsats: Studien visar att de aktiviteter som sker i platsmarknadsföringen bland annat är marknadskommunikation av platsen via olika digitala plattformar, utveckling av samhället efter identifierade målgruppers efterfrågan samt arbete med värdskap och social inkludering för nyblivna invånare. Resurser som används är ekonomiska resurser, som hos kommunen är skattemedel och från H2 Green Steel kommer från investerare. Andra resurser är humankapital, organisatoriska och -relationella resurser. Huvudaktörer som är involverade är Boden kommun, turistföreningen Boden Turism, H2 Green Steel och Bodens invånare. Examensarbetets bidrag: Kandidatuppsatsen ger insikter i hur platsmarknadsföringen i en kommun går till för att attrahera nya invånare. Genom att identifiera aktiviteterna som utförs, resurserna som finns och vilka aktörerna är, klargör vi hur en kommun arbetar med platsmarknadsföring och vilka roller och uppgifter de olika organisationerna har. Vår studie bidrar även med kunskap om hur samarbetet och samverkan ser ut mellan de olika aktörerna. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att göra en större studie där fler perspektiv i platsmarknadsföringen studeras. Vidare föreslår vi att ytterligare studier bör fokusera på hur man kan mäta vilken effekt platsmarknadsföringen har på beslutet att flytta till en ny kommun. Nyckelord: Platsmarknadsföring, platsvarumärke, ARA-modell, nyindustrialisering, kompetensbrist / Abstract Title: Norrlandsboomen - a qualitative study of place marketing in attracting new residents. Level: Student thesis, Bachelor Degree in Business Administration Supervisor: Katarina Arbin Date: 2024 - january Aim: The aim of this study is to describe how place marketing occurs in collaboration between actors to attract new residents to a new geographic location. Method: The study used a qualitative method with an abductive research approach and is based on collected empirical data from six interviews. Results and conclusions: The study shows that activities occurring in place marketing are, among others, marketing communication of the place through digital platforms, development of the municipality based on the demands of identified target groups and the work with hosting and social inclusion of new residents. Resources used are financial resources, which at the municipality comes from tax money and within H2 Green Steel from investors. Other resources are human capital, organizational and -relational resources. The main actors involved are Boden municipality, the tourist association Boden Turism, H2 Green Steel and the residents of Boden. Contribution of the thesis: The thesis provides insights into how place marketing in a municipality takes place to attract new residents. By identifying the activities that are carried out, the resources that are used and who the actors are, we clarify how a municipality works with place marketing and what roles and tasks the various actors have. Our study also contributes to knowledge about how the cooperation and collaboration takes place between the various actors. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to do a bigger study where more perspectives in place marketing is taken into account. Furthermore, we suggest that additional studies should focus on how to measure the effect that place marketing has in the decision about moving to a new municipality. Key words: Place marketing, place brand, ARA-model, new industrialization, skill shortage

Forskning visar att platsmarknadsföring som strategi används alltmer frekvent. Städer och platser uppfattas inte längre som konstanta utan befinner sig i en ständig utvecklingsprocess och behöver hanteras därefter. Då många platser konkurrerar om bland annat besökare, invånare och studenter är det viktigt att kunna differentiera sitt platsvarumärke och kommunicera platsens identitet på önskat sätt. Tidigare forskning har visat att invånare är en av de viktigaste intressenterna för destinationsmarknadsföringsorganisationer (DMO) på grund av deras inflytande på en plats. Invånarna är dock svåra att styra i önskad riktning då de är en heterogen grupp där åsikter, preferenser och attityder skiljer sig åt. Om detta inte sker finns en risk att invånarna inte känner delaktighet med platsen och dess platsvarumärke. Därför är syftet med denna studie att bidra till förståelsen för invånare som platsvarumärkesambassadörer (PVA) med nytta för DMO:s. Genom en kvalitativ innehållsanalys har 272 stycken Instagraminlägg samlats in från tre olika svenska DMO-konton på Instagram. I ett nästa steg analyserades dessa genom att applicera fyra roller och fyra intentioner som identifierats i tidigare forskning (Uchinaka, Yoganathan & Osburg 2019). Resultatet visar att invånarnas roller och intentioner skiljer sig åt mellan de olika platserna och därför inte kan generaliseras. Dessa variationer diskuteras och slutligen resulterar i förståelse för invånare som PVA:s. Med resultatet som stöd, uppmanar forskarna i denna studie att DMO:s bör intressera sig för invånarna på platsen vars platsvarumärke de verkar för. Det, då det mest effektiva sättet att skapa och bibehålla ett framgångsrikt platsvarumärke är genom samarbete med dess invånare. / In recent years, place marketing as a strategy has been more frequently implemented. Cities and places today are not seen as constant but as continual processes of development, in need of being treated with the dynamic in mind. As many places compete for, among other things, visitors, residents, and students it is of great importance to be able to differentiate and communicate the place's identity. Previous research has shown that residents are one of the most important stakeholders for destination marketing organizations (DMO) due to their influence on a place. However, residents are difficult to steer in the desired direction as they are a heterogeneous group where opinions, preferences and attitudes differentiate. If this does not happen, there is a risk that the residents do not feel involved with the place and its place brand. Therefore, it is crucial for DMO:s to understand the residents of the place in order to work effectively with the place brand. Hence, the purpose of this study is to contribute to the understanding of residents as place branding ambassadors online with use for DMO:s. Through a qualitative content analysis, 272 Instagram posts have been collected from three different Swedish DMO accounts on Instagram. Furthermore, these were analyzed by applying four roles and four intentions identified in previous research (Uchinaka, Yoganathan & Osburg 2019). Findings reveal that residents' roles and intentions differ between places and therefore can not be generalized. This variation is being discussed and the outcome of the discussions is understanding for residents as place brand ambassadors. With support from the result, the researchers of this study urge DMO:s to invest their interest in the residents of the place in order to create and maintain a successful place brand. (This study is written in Swedish.)