Syftet med studien var att undersöka en organisations arbete kring det externa arbetsgivarvarumärket genom att studera ambassadörernas upplevelser och egenskaper. Detta är en kvalitativ studie och därmed genomfördes sju intervjuer med anställda på en organisation i Mellansverige. Ur resultatet framkom det fem olika huvudteman med tillhörande underteman som beskrev ambassadörernas upplevelser av organisationen som arbetsgivare och egenskaperna som en ambassadör anses ha samt måste ha för att vara en god ambassadör. Respondenterna upplevde stolthet över att vara arbetstagare inom denna organisation, dem upplevde meningsfullhet i sina arbetsuppgifter samt utvecklingsmöjligheter i och med att organisationen är stor, till antal anställda. Det framkom även att ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för att kunna vara en god ambassadör samt vad dem ska förmedla. Sammanfattningsvis visar studien att ambassadörernas upplevelser av arbetsgivarvarumärket och ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för hur organisationen arbetar med det externa arbetsgivarvarumärket. / The purpose of the study was to examine an organization’s work on the external employer’s brand by studying ambassadors' experiences and characteristics. This qualitative study has seven interviews with employees of an organization in central Sweden. From the result, five different main themes were found describing ambassadors' experiences of the organization as employee and the qualities that an ambassador considers to be and must have, to be a good ambassador. Respondents perceived pride in being an employee in this organization, they felt meaningfulness in their duties and development opportunities as the organization was large, to the number of employees. It also emerged that the ambassadors' qualities are of great importance to be a good ambassador and what they should convey. In conclusion, the study show that ambassadors experiences of the employer brand and the ambassadors characteristics are of great importance to how the organization works with the external employer brand.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den interna kommunikationen kan användas för att stärka den externa kommunikationen, det vill säga stärka varumärket och förenkla varumärkesbyggandet. Genom att de anställda verkar som ambassadörer för varumärket kan ett företag stärka sin position både externt och internt. Vi har genomfört en fallstudie för att kunna få fram en bild av intern kommunikation och dess förutsättningar för att skapa ambassadörskap. Det företag på vilken vi baserat vårt arbete på är S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala. Den empiri vi samlat genom intervjuerna på S:t Eriks har vi jämfört med intervjun med experten från Nordisk Kommunikation. Därigenom definierar vi de eventuella svagheterna i S:t Eriks interna kommunikation. Vi valde att jämföra teorin med både resultatet av intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten, därefter jämförde vi de intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten sinsemellan. Vi ville genom detta få fram alla tänkbara skillnader och likheter samt skapa en större förståelse för det som kommit fram i resultatet. Genom effektiv och strategiskt genomtänkt intern kommunikation går det att skapa varumärkesambassadörer av sina anställda. För att lyckas med detta bör man för det första tala om för dem anställa att de förväntas bli varumärkesambassadörer. Enligt Ambitionstrappan ska man kommunicera all typ av beteendeförändring med hjälp av dialog annars är förpliktelsegraden för låg. Budskap som ska kommuniceras internt bör sorteras per effekt för att nå bästa resultat. Problem inom intern kommunikation i organisationer grundar sig ofta i att meddelanden tar fel väg. Det är upp till varje organisation att bestämma vilket varumärkeslöfte just deras organisation har och det är viktigt att det är tydligt och förstått av hela organisationen. Alla anställda måste förstå innebörden och sedan kunna översätta löftet till handling. För detta kräver de anställda ett starkt stöd från sin närmsta chef och ledningen. Den interna kommunikationen på S:t Eriks är bristfällig. Den är starkt kännetecknad av en uppifrån och ned struktur där nästan all information strömmar från ledningen. Informationsflödet är dessutom motsägelsefullt, eftersom de flesta anställda upplever ett informationsöverflöd samtidigt som de också anser att de får för lite information. Eftersom informationen om vad som sker på ledningsnivå är bristande resulterar det i att de anställda känner att många beslut tas över deras huvud. Det skapas ingen dialog under mötena utan bara muntlig information med möjlighet att ställa frågor. Det mest centrala problem som existerar inom S:t Eriks interna kommunikation är att ledningen kommunicerar en tvetydig bild i hur de ser på sina anställda och deras roll. Det saknas strategi i hur de kommunicerar. / Title: To cement an ambassador - A case study on brand building from within Number of pages: 38 (40 including enclosures) Author: Alexandra Ekström Madrid, Fredrik Hermelin Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communication Studies C Period: HT 2011 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media Uppsala University Purpose/Aim: The purpose of this case study is to examine how internal communication can be used to reinforce the external communication, that is, strengthening the brand and simplify branding. Material/Method: We have chosen to do a case study in order to get an image of the internal communication and its ability to create ambassadors for the organization. We have chosen to make the case study at S:t Eriks AB in order to determine the conditions for how to create brand ambassadors of employees. We’re comparing the empirical data we collect through the interviews at S:t Eriks with the interview with an expert on internal communication, along with our theories on the subject. By that defining the potential weaknesses of S:t Eriks internal communications and how to create brand ambassadors as well as the importance of internal communications. Main results: Our main result is that internal communication is a major part of brand building. By shaping the employees into a unified front and let them live the brand, you can avoid conflicting messages about the brand. Problems with internal communication in organizations is often based on that messages takes the wrong path. It is up to each organization to decide which brand promise is their own, and it is important that it’s clear and understood by the entire organization. The main issue in S:t Eriks internal communication is that management communicates an ambiguous picture of how the see their employees and their role, and they haven’t got a specific brand promise which they communicate. Keywords: Internal communication, brand ambassador, case study, leadership, organization.

Fenomenet Employee Advocacy spås vara framtidens nya trend och innebär marknadsföring av en organisation via medarbetarna. Fler företag börjar se betydelsen av att medvetet använda sina medarbetare som ambassadörer för att sprida företagets budskap. Företag har länge förlitat sig på traditionella marknadsföringsmetoder, men i takt med dagens högteknologiska och konkurrensutsatta miljö är den önskade målgruppen allt svårare att nå. Vi har undersökt huvudkontoret på företaget Stammen (fiktivt namn) som står inför en utmaning. Stammen har under lång tid förlitat sig på att sitt stabila rykte inom branschen ska generera nya affärer och medarbetare. Under en tid har Stammen börjat märka att kännedomen av företaget hos allmänheten är begränsad. Vår fallstudie äger rum när idén om att implementera Employee Advocacy möter medarbetarnas reaktion till tanken om ett formbart ambassadörskap. Syftet med fallstudien är att nå en fördjupad förståelse av hur Employee Advocacy verkar i teorin och i praktiken. Employee Advocacy som begrepp har tillämpats till stor del som ett fenomen som går att styra. Det som har lämnats relativt outforskat i relation till begreppet Employee Advocacy är perspektivet som synliggör individens behov och benägenhet till att vilja vara ambassadör. Vi har därför valt att belysa Employee Advocacy utifrån den behovsorienterade traditionen och perspektivet av organisationsengagemang. För att få en fördjupad förståelse för Stammens situation har vi använt oss av fallstudie som forskningsdesign med en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vår data har samlats in genom tre steg. Inledningsvis genomförde vi en attitydkartläggning i form av en enkät. I nästa steg genomfördes etnografiska observationer. Slutligen höll vi kvalitativa intervjuer med personer på olika positioner inom företaget. Tillsammans triangulerades de tre delarna och utgjorde vårt resultat. Sammanfattningsvis kunde perspektivet av organisationsengagemang hjälpa oss att synliggöra tre olika ambassadörstyper. Ambassadörsstyperna stod i kontrast till den normativa styrningen av Employee Advocacy vilket utgjorde spänningsfältet mellan individen och förväntningarna på att vara ambassadör. Vår studie visar komplexiteten i att implementera ett färdigt Employee Advocacy-koncept i en organisation vars kommunikationstradition inte tidigare har uppmuntrat till ambassadörskap.

Forskning visar att platsmarknadsföring som strategi används alltmer frekvent. Städer och platser uppfattas inte längre som konstanta utan befinner sig i en ständig utvecklingsprocess och behöver hanteras därefter. Då många platser konkurrerar om bland annat besökare, invånare och studenter är det viktigt att kunna differentiera sitt platsvarumärke och kommunicera platsens identitet på önskat sätt. Tidigare forskning har visat att invånare är en av de viktigaste intressenterna för destinationsmarknadsföringsorganisationer (DMO) på grund av deras inflytande på en plats. Invånarna är dock svåra att styra i önskad riktning då de är en heterogen grupp där åsikter, preferenser och attityder skiljer sig åt. Om detta inte sker finns en risk att invånarna inte känner delaktighet med platsen och dess platsvarumärke. Därför är syftet med denna studie att bidra till förståelsen för invånare som platsvarumärkesambassadörer (PVA) med nytta för DMO:s. Genom en kvalitativ innehållsanalys har 272 stycken Instagraminlägg samlats in från tre olika svenska DMO-konton på Instagram. I ett nästa steg analyserades dessa genom att applicera fyra roller och fyra intentioner som identifierats i tidigare forskning (Uchinaka, Yoganathan & Osburg 2019). Resultatet visar att invånarnas roller och intentioner skiljer sig åt mellan de olika platserna och därför inte kan generaliseras. Dessa variationer diskuteras och slutligen resulterar i förståelse för invånare som PVA:s. Med resultatet som stöd, uppmanar forskarna i denna studie att DMO:s bör intressera sig för invånarna på platsen vars platsvarumärke de verkar för. Det, då det mest effektiva sättet att skapa och bibehålla ett framgångsrikt platsvarumärke är genom samarbete med dess invånare. / In recent years, place marketing as a strategy has been more frequently implemented. Cities and places today are not seen as constant but as continual processes of development, in need of being treated with the dynamic in mind. As many places compete for, among other things, visitors, residents, and students it is of great importance to be able to differentiate and communicate the place's identity. Previous research has shown that residents are one of the most important stakeholders for destination marketing organizations (DMO) due to their influence on a place. However, residents are difficult to steer in the desired direction as they are a heterogeneous group where opinions, preferences and attitudes differentiate. If this does not happen, there is a risk that the residents do not feel involved with the place and its place brand. Therefore, it is crucial for DMO:s to understand the residents of the place in order to work effectively with the place brand. Hence, the purpose of this study is to contribute to the understanding of residents as place branding ambassadors online with use for DMO:s. Through a qualitative content analysis, 272 Instagram posts have been collected from three different Swedish DMO accounts on Instagram. Furthermore, these were analyzed by applying four roles and four intentions identified in previous research (Uchinaka, Yoganathan & Osburg 2019). Findings reveal that residents' roles and intentions differ between places and therefore can not be generalized. This variation is being discussed and the outcome of the discussions is understanding for residents as place brand ambassadors. With support from the result, the researchers of this study urge DMO:s to invest their interest in the residents of the place in order to create and maintain a successful place brand. (This study is written in Swedish.)