Tidigare forskning visar att bristen på ingenjörer tvingar företag och organisationer att utforma nya strategier för att särskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna är att attrahera kompetent personal. Ett sätt att attrahera personal är att kartlägga anställdas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer för att utforma ett medarbetarlöfte. Medarbetarlöftet ska återspegla vad organisationen erbjuder en anställd i form av olika förmåner. Ett annat sätt att attrahera personal och stärka sin position är genom kommunikation av sitt arbetsgivarvarumärke via ambassadörer. Studieobjektet i föreliggande uppsats är Lantmäteriet, en svensk myndighet vilken aktivt arbetar med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. De har nyligen utformat medarbetarlöften men är ännu i implementeringsfasen. Deras sedan tre år tillbaka heltidsanställda ambassadörer kommunicerar medarbetarlöftet ute på mässor och event. Syftet med studien var att undersöka Lantmäteriets arbetsgivarvarumärkesstrategier, ambassadörskap och kommunikation av medarbetarlöftet utifrån Nowak och Wärneryds informationskampanjmodell. Modellen alstrar nya synsätt, metoder och aspekter av arbetet med arbetsgivarvarumärket. Studien är av kvalitativ karaktär och primärdata utgörs av djupintervjuer med två HR-specialister och två ambassadörer på Lantmäteriet. Implementeringen och kommunikationen av medarbetarlöftet har enligt undersökningen visat sig vara en framgångsrik strategi. Medarbetarlöftet är attraktivt för arbetstagare men dess abstrakta utformning resulterar i svårigheter att mäta dess effekt. Ambassadörernas kommunikation av medarbetarlöftet har resulterat i fler ansökningar och att Lantmäteriet har avancerat i konsultbolaget Universums ranking över attraktiva arbetsplatser för ingenjörer. Nowak och Wärneryd förespråkar flera tydligt utformade mål för att underlätta arbetet, olika kommunikatörspersonligheter och många olika kommunikationskanaler. Ett konkretiserat medarbetarlöfte, flera olika kommunikatörspersonligheter, uppmaning till att dela budskapet via sociala medier är utvecklingsaspekter Lantmäteriet kan ha i åtanke i arbetet mot att ytterligare stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen skulle även guerillamarknadsföring i form av Minecraft gynna Lantmäteriets vädjan för satsningar på samhällsbyggnad i allmänhet men även indirekt stärka myndighetens position och arbetsgivarvarumärke.

Syftet med studien var att undersöka en organisations arbete kring det externa arbetsgivarvarumärket genom att studera ambassadörernas upplevelser och egenskaper. Detta är en kvalitativ studie och därmed genomfördes sju intervjuer med anställda på en organisation i Mellansverige. Ur resultatet framkom det fem olika huvudteman med tillhörande underteman som beskrev ambassadörernas upplevelser av organisationen som arbetsgivare och egenskaperna som en ambassadör anses ha samt måste ha för att vara en god ambassadör. Respondenterna upplevde stolthet över att vara arbetstagare inom denna organisation, dem upplevde meningsfullhet i sina arbetsuppgifter samt utvecklingsmöjligheter i och med att organisationen är stor, till antal anställda. Det framkom även att ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för att kunna vara en god ambassadör samt vad dem ska förmedla. Sammanfattningsvis visar studien att ambassadörernas upplevelser av arbetsgivarvarumärket och ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för hur organisationen arbetar med det externa arbetsgivarvarumärket. / The purpose of the study was to examine an organization’s work on the external employer’s brand by studying ambassadors' experiences and characteristics. This qualitative study has seven interviews with employees of an organization in central Sweden. From the result, five different main themes were found describing ambassadors' experiences of the organization as employee and the qualities that an ambassador considers to be and must have, to be a good ambassador. Respondents perceived pride in being an employee in this organization, they felt meaningfulness in their duties and development opportunities as the organization was large, to the number of employees. It also emerged that the ambassadors' qualities are of great importance to be a good ambassador and what they should convey. In conclusion, the study show that ambassadors experiences of the employer brand and the ambassadors characteristics are of great importance to how the organization works with the external employer brand.

Över tid har det skett en enorm förändring gällande medieutvecklingen, som påverkat sättet att kommunicera. Där användningen av sociala medier är ett exempel kopplat till denna utvecklingen och där Instagram kommit att bli en av de mest använda sociala kanalerna. Vidare finns det flera exempel där just sociala medier har spelat en viktig roll och blivit allt mer vanligt kopplat till humanitära ändamål. Unicef är kända för sin goda kommunikation samt att de innehar ett av de främsta Instagramkonton i Sverige i denna genre. Organisationer som Unicef är beroende av finansiering för att kunna bedriva sitt arbete. Syftet med denna studie är att granska samt analysera hur organisationen Unicef använder sig av texter, bilder samt videoklipp för att förmedla ut sina budskap på deras svenska Instagramsida unicefsverige. Därtill undersöka hur Unicef samverkar med välkända personer, för att beröra och skapa engagemang. Denna studie är av vikt då den analyserar Unicefs kommunikation i syfte att sprida kunskap och skapa engagemang för att rädda liv, där värde kan skapa om fler tar efter så att fler liv kan räddas. Metoden som tillämpats är kvalitativa metoder, dels i form av en kvalitativ intervju, samt multimodala analyser av fem bilder med tillhörande text samt två videoklipp. Intervjun gjordes med en enskild person som är PR ansvarig för Unicef Sverige. Teorier som använts i studien är tvåstegshypotesen, målgruppsanalys samt integrerad marknadskommunikation. Resultatet av studien visar att när text och bild samverkar med varandra kan en enhetlig betydelse skapas, där de båda kompletterar varandra. Vidare kan bilder och berättelser framkalla en känslomässig reaktion hos publiken genom hur de framställs utifrån blickar, vinklar samt språkhandlingar. Ambassadörer används för att de ska sprida organisationens budskap. Dels genom uppmaningar och kunskapsspridning men också genom att känslomässigt tala om olika händelser, där det finns en bakomliggande koppling mellan de behövande och ambassadörerna i syfte att beröra publiken.

Ingen marknadsföring är väl så god och trovärdig som medarbetare som pratar gott om och förespråkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap är något som naturligt växer fram då en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanfläta dessa med sina egna krav och behov. Skatteverket är en organisation som i mångas öron inte låter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske även på grund av de förhållandevis krångliga regler och processer som många anser dem använda sig av. Med detta i åtanke ämnar vi undersöka hur ambassadörskapet på Skattekontoret i Jönköping ter sig. Vägledande för uppsatsen är frågan: Hur ser ambassadörskapet ut på Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de två dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov? Vi lyfter fram teorier i två centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna. Med teorin som utgångspunkt tar vi fram en modell som ämnar åskådliggöra vad ambassadörskap bottnar i. Den metodologiska grunden för denna rapport är av kvalitativ karaktär. Detta står i relation till och tjänar uppsatsens deskriptiva syfte. Inom ramen för den valda metoden genomförs en informantundersökning och sex respondentundersökningar. Resultatet av undersökningens huvudsakliga forskningsfråga visade på en förhållandevis god spridning och flera olika ambassadörskaraktärer på Skatteverket i Jönköping uppenbarade sig. Vidare framkom det bland annat att de anställdas verksamhetssyn inte alltid stod i relation till hur ledningen avsåg att de skulle se på verksamheten. Vi ser att analysmodell på ett bra vis illustrerar vari ett gott ambassadörskap kan bestå. Vidare forskning kan pröva modellens giltighet. / No advertising is as valuable and credible as people who are talking good about and advocate the organization in which they work. These employees can be seen as ambassadors for the organization. Ambassadorship appears and grows naturally when an individual within an organization is satisfied with the organization's requirements and needs and can weave them with their own demands and needs. The tax authority may serve under the rumor of being a grey, bureaucratic and authoritarian organization, perhaps partly a result of the tax system which is in Sweden. Another possible explanation could be the relatively complicated rules and processes that many people believe them to use. With this in mind, we intend to examine how the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping. The main research question which serves as a guideline for this thesis is: How does the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping in accordance with the two dimensions; the needs and demands of the individuals within the organization in relation to the organization's needs and demands? We highlight the theories of two key dimensions that affect the organization's needs on one hand and the needs of the individuals within it on the other hand. In theory as a starting point, we develop a model that illustrates what Ambassador characteristic is rooted in. The methodological basis for this report is of a qualitative nature. This is in relation to and serves the papers descriptive purpose. Within the framework of the method chosen, one informant and six respondent surveys is to be carried out. The results of the thesis main research question showed a relatively good spread and several ambassador characters appeared. Furthermore, it emerged, that the employee's view of the organization not always reflected the managers intended view of the same. We think that our model is a good way to illustrate what good ambassadorship derives from. Further research may strength the validity of the model as well as the results of the thesis.

<p>Ingen marknadsföring är väl så god och trovärdig som medarbetare som pratar gott om och förespråkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap är något som naturligt växer fram då en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanfläta dessa med sina egna krav och behov.</p><p>Skatteverket är en organisation som i mångas öron inte låter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske även på grund av de förhållandevis krångliga regler och processer som många anser dem använda sig av. Med detta i åtanke ämnar vi undersöka hur ambassadörskapet på Skattekontoret i Jönköping ter sig.</p><p>Vägledande för uppsatsen är frågan: Hur ser ambassadörskapet ut på Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de två dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?</p><p>Vi lyfter fram teorier i två centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna. Med teorin som utgångspunkt tar vi fram en modell som ämnar åskådliggöra vad ambassadörskap bottnar i.</p><p>Den metodologiska grunden för denna rapport är av kvalitativ karaktär. Detta står i relation till och tjänar uppsatsens deskriptiva syfte. Inom ramen för den valda metoden genomförs en informantundersökning och sex respondentundersökningar.</p><p>Resultatet av undersökningens huvudsakliga forskningsfråga visade på en förhållandevis god spridning och flera olika ambassadörskaraktärer på Skatteverket i Jönköping uppenbarade sig. Vidare framkom det bland annat att de anställdas verksamhetssyn inte alltid stod i relation till hur ledningen avsåg att de skulle se på verksamheten.</p><p>Vi ser att analysmodell på ett bra vis illustrerar vari ett gott ambassadörskap kan bestå. Vidare forskning kan pröva modellens giltighet.</p> / <p>No advertising is as valuable and credible as people who are talking good about and advocate the organization in which they work. These employees can be seen as ambassadors for the organization. Ambassadorship appears and grows naturally when an individual within an organization is satisfied with the organization's requirements and needs and can weave them with their own demands and needs.</p><p>The tax authority may serve under the rumor of being a grey, bureaucratic and authoritarian organization, perhaps partly a result of the tax system which is in Sweden. Another possible explanation could be the relatively complicated rules and processes that many people believe them to use. With this in mind, we intend to examine how the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping.</p><p>The main research question which serves as a guideline for this thesis is: How does the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping in accordance with the two dimensions; the needs and demands of the individuals within the organization in relation to the organization's needs and demands?</p><p>We highlight the theories of two key dimensions that affect the organization's needs on one hand and the needs of the individuals within it on the other hand. In theory as a starting point, we develop a model that illustrates what Ambassador characteristic is rooted in.</p><p>The methodological basis for this report is of a qualitative nature. This is in relation to and serves the papers descriptive purpose. Within the framework of the method chosen, one informant and six respondent surveys is to be carried out.</p><p>The results of the thesis main research question showed a relatively good spread and several ambassador characters appeared. Furthermore, it emerged, that the employee's view of the organization not always reflected the managers intended view of the same.</p><p>We think that our model is a good way to illustrate what good ambassadorship derives from. Further research may strength the validity of the model as well as the results of the thesis.</p>

Att turismen påverkar lokalsamhället är något som forskats kring tidigare. Dessutom tar flera forskare upp vikten kring att utveckla destinationer för att överleva framtida klimatförändringar och på så vis skapa en framtid för destinationen. Det teoretiska ramverket innehåller bland annat delar där turismens effekter samt hantering av dem framställs. Studien syfte är att undersöka hur lokalbefolkning uppfattar turismen på en plats samt platsens utveckling mot att bli en året runtdestination. Studien kommer använda Åre som ett case för undersökningen. Syftet mynnar ut i två frågeställningar där den första är vilka effekter som lokalbefolkningen i Åre upplever av turismen på destinationen samt destinationens satsning på att bli en året runt-destination och hur lokalbefolkningen påverkas av de effekterna. Den andra frågeställningen avser att undersöka hur lokalbefolkningen anser att de effekterna bör nyttjas alternativt hanteras. Undersökningen skedde genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med lokalbefolkning från den studerade platsen. Respondenterna utgör endast en liten del av den tänkta populationen, och representerar därmed inte hela samhället även om vi som forskare få utgå från det i studiens framställning. Genom intervjuerna framställdes ett empiriskt material där respondenterna tog upp bland annat att turismen ledde till en viss trängsel, fler arbetsmöjligheter samt ett mer levande samhälle. Respondenterna diskuterade både fördelar och nackdelar med turismen på destinationen. Dessutom sågs det möjligheter i boendeutveckling, hur lokalbefolkningen skulle ses som ambassadörer samt hur infrastrukturen skulle kunna utvecklas på destinationen. Utvecklingens ansvar låg bland annat på Åre kommun och dess samarbete med bland annat SJ (Statens järnvägar) samt staten i form av ändringar kring statlig väg. Vidare analyserades materialet för att se respondenternas åsikter tillsammans med tidigare forskning samt för att se deras åsikter från flera perspektiv. Här framgick det att majoriteten av respondenterna hade en relativt liknande syn på turismen och dess effekter på destinationen. Det leder in studien gentemot dess slutsatser där den huvudsakliga slutsatsen är att lokalbefolkning anser att de negativa effekterna av turismen vägs upp av de positiva. Dock behöver lokalbefolkningen få vara en del av utvecklingen och de beslut som tas på destinationen. Det är viktigt för att kunna bibehålla den positiva synen samt bidra till en hållbar utveckling för platsen. / Turning to the local community and how it is affected by tourism is something that has been researched earlier. In addition, several researchers raise the importance of developing destinations to survive future climate change, thus creating a future for the destination. The theoretical framework also contains elements that explain different effects of tourism and how to manage them. The study aims to explore how locals perceive tourism at their community as well as the community’s development towards becoming a destination with tourism activities the whole year around. For this study Åre will be used as a case. The purpose of the study divides into two research questions. The first one is which effect locals in Åre are experiencing from the tourism on the destination and the destinations investment in becoming a destination with tourism activities the whole year around. The second research question aims to examine how the effects could be used or managed according to the locals. The study also aims to find answers to how locals think that effects can be managed or used even more. This was done through a qualitative study of interviews with locals from the studied destination. These respondents constitute only a small part of the selected population. Therefore do not the respondents represent the whole community, even though we assume this in the study's presentation. The interviews gave us an empirical material in which respondents stated that tourism led to some congestion, more work opportunities and a more alive society. The respondents discussed both the advantages and disadvantages of tourism at the destination. In addition, respondents saw opportunities for housing development, how the locals were to be seen as ambassadors and how the infrastructure could develop at the destination. The responsibility for the development was suggested to be put on the Åre county and its cooperation with SJ (Statens Järnvägar) and the State of Sweden to change the public road in Åre. Furthermore, the material was analyzed to see the respondents' views in conjunction with previous research and to view their opinions from several perspectives. Here, it was found that the majority of respondents had a relatively similar view of tourism and its effects on the destination. That led the study towards the conclusion, where the main conclusion is that locals consider the negative effects of tourism to be less than the positive ones. However, locals need to be part of the development and decisions taken at the destination. This is important in order to maintain the positive view as well as contribute to sustainable development for the destination.

Sociala medier tillsammans med Instagram tar mer och mer plats i dagens samhälle och företag ställer sig ständigt frågan hur de bör marknadsföra sig där. Denna studie undersöker den uppkommande strategin regram, vilket innebär en återupprepning av en redan publicerad bild på Instagram. Denna studie baseras på de tre svenska klädkedjorna Gina Tricot, H&M och KappAhl samt dess användande av regrams via Instagram. Genom netnografisk forskningsmetod analyseras hur 56 regrams reaktioner påverkas utifrån innehåll, tillgänglighet och ursprungliga skapare. Utifrån detta är syftet att se vilka bild- och textkompositioner utifrån utvalda kategorier som bidrar till flest positiva och flest negativa reaktioner under den 17 veckor långa studieperioden. Resultatet visar att flest positiva reaktioner genereras av bild-kompositionen porträttbild. Detta medan flest negativa reaktioner framkommer från varierade bildkompositioner, där streetstyle-bilder sticker ut något. Ett textinnehåll av marknadsföring är vanligt använt och har bidragit till såväl flest positiva reaktioner som flest negativa. I studien presenteras att såväl innehåll som tillgänglighet och ursprungliga skapare påverkar reaktionerna för klädkedjornas regrams. Detta på både positiva och negativa sätt. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för det sociala mediet Instagram, samt se hur marknadsförare kan dra nytta av strategin regram. Studien kan i slutändan på grund av diverse begränsningar inte ge några generella slutsatser för vilka kompositioner som bidrar till vilka reaktioner. / This study is based on the three Swedish clothing lines Gina Tricot, H&M and KappAhl and their use of regrams through Instagram. Through a netnographic research this study examines how the interaction of 56 regrams gets affected by content, presence and the original creators. Based on this, the aim is to see the most positive and most negative reactions that emerge from what compositions of picture and text. The 17 long period of studying the regrams shows that the composition portrait generates most positive interactions. This while the most negative reactions emerges from a variation where streetstyle images stand out a bit. A text content of marketing is commonly used and has contributed to the most positive and negative reactions. The study presents that as well as contents such as presence and original creators affects the reactions of the clothing lines regrams. In both positive and negative ways. The aim is to contribute to a better understanding of the social media Instagram and see how marketers of clothing lines can benefit from the studied strategy. The study is in the end not able to give any general conclusions, because of various restrictions.