Studien studerar hur individer i Ljungskile har påverkats av att ett infrastrukturprojekt går rakt genom samhället. Projektet som har undersökts är bygget av motorvägen E6. Studien har använt intervjuer för att undersöka hur motorvägen har påverkat individer. Intervjuerna var semistrukturerade för att kunna studera respondenternas egna upplevelser mer utförligt. Respondenterna är personer som har bott i Ljungskile före och efter att motorvägen byggdes. Detta gör att respondenterna har upplevt hur samhället var före och efter motorvägen byggdes. Studien har använt bedömning av social påverkan och social hållbarhet för att analysera det resultat som respondenterna har givit. Det studien visade var att samhället upplevdes säkrare och att kommunikationen i samhället blev bättre. Respondenternas vardag påverkades genom att kommunikationen också har blev bättre till andra samhällen vilket förbättrade möjligheter till arbete och möjligheter för fler sociala sammanhang skapades för respondenterna. Med motorvägens byggnad upplever respondenterna att det har skett en inflyttning till samhället från främst Göteborg då kommunikationen till staden blivit bättre. Respondenterna upplever en förändring i handlingsvanor och var de handlar varor som inte fanns i Ljungskile innan motorvägen. Motorvägen har försämrat ljudmiljön i samhället enligt respondenterna. Med broarna som har byggts över motorvägen känns samhället mindre delat än det var tidigare på en fysisk nivå.

Denna studie har till syfte att undersöka hur ett social kooperativ arbetar för att hjälpa individer med psykisk ohälsa som befinner sig i social isolering att öka sina arbetsmöjligheter. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts med socialarbetare inom ett social kooperativ inom den privata sektorn i en kommun i Norrland. Intervjuerna har bearbetats utifrån en innehållsanalys som sammanfattats i sex olika teman vilket ligger till grund för resultatdelen. Dessa sex teman är arbetssätt inom verksamheten, centrala aspekter för att bryta en social isolering, stigmatiseringens effekt, känsla av sammanhang, sysselsättningens effekt på individen och motsvarande metoder och verksamheter. Resultatet visar på att individer med psykisk ohälsa upplever en stigmatisering i samhället vilket i många fall kan leda till en social isolering. Stigmatiseringens effekt och den sociala isoleringen som konsekvens kan resultera i att individerna hamnar långt ifrån arbetsmarknaden och möjligheterna till arbete försämras. I resultatdelen framgår bemötande, känsla av sammanhang och kommunikation som viktiga delar i arbetet med dessa individer. Social kooperativet har också en strävan efter att minska stigmatiseringen kring målgruppen samt uppnå empowerment hos individerna, vilka tillsammans med social isolering utgör studiens teoretiska utgångspunkter.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet. Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.

In order to ensure the Earth’s future prosperity and welfare gender inequalities need to be tackled and our marine environment needs to be safeguarded. In this thesis we therefore evaluate the possible effects of a blue economy on gender equality in the Republic of Seychelles. Using a qualitative methodology, we have conducted 21 semi-structured interviews with a total of 35 respondents. These including people working at grassroots level, in non-governmental organisations and within the governmental bodies in Seychelles. In order to assist the collection and analysis of the data, we developed a theoretical model portraying in what ways the blue economy can affect gender equality in the country via three main components; maritime sustainability, technological innovation and new market and job opportunities. The empirical results demonstrate that the blue economy framework through these three components can affect gender equality, both in the short and long-term. If proven to be inclusive and implemented in the correct way, our findings portray that the blue economy will offer many opportunities. This affecting gender equality in diverse ways, with our main results showing that the concept will (i) help single mothers through factors such as increasing food security, water quality and new job opportunities; (ii) encouraging women to enter into more technological and/or male dominated fields; (iii) motivating boys to remain in school or help dropouts to venture into more practical fields. / För att säkerställa jordens framtida välstånd och välfärd måste ojämlikheter mellan könen åtgärdas och vår marina miljö skyddas. I denna uppsats så utvärderar vi därför de möjliga effekterna av en blå ekonomi på jämlikheten mellan könen i Republiken Seychellerna. Via ett kvalitativt tillvägagångssätt genomförde vi 21 semistrukturerade intervjuer med 35 respondenter. Dessa inkluderade individer som arbetar på gräsrotsnivå, i icke-statliga organisationer och inom de statliga organen i Seychellerna. För att förenkla insamlingen och analysen av data utvecklade vi en teoretisk modell som visar på vilka sätt en blå ekonomi kan påverka jämlikheten mellan män och kvinnor i landet via tre huvudkomponenter; marin hållbarhet, teknologisk utveckling och nya marknads- och arbetsmöjligheter. De empiriska resultaten visar på att en blå ekonomi kan, genom dessa tre komponenter, påverka jämlikheten mellan män och kvinnor på både kort och lång sikt. Om konceptet implementeras på rätt sätt samt inkluderar hela befolkningen, tyder våra resultat på att en blå ekonomi kommer erbjuda många möjligheter och påverka jämlikheten mellan könen på olika sätt. Våra huvudsakliga resultat visar att konceptet kan (i) hjälpa ensamstående mödrar genom att öka livsmedelsförsörjningen, kvaliteten på vatten och erbjuda nya arbetsmöjligheter; (ii) uppmuntra kvinnor att gå in i mer tekniska och/eller mansdominerade yrken; (iii) motivera pojkar att stanna kvar i skolan eller hjälpa de utsatta att hitta arbete i mer praktiska områden.

Att turismen påverkar lokalsamhället är något som forskats kring tidigare. Dessutom tar flera forskare upp vikten kring att utveckla destinationer för att överleva framtida klimatförändringar och på så vis skapa en framtid för destinationen. Det teoretiska ramverket innehåller bland annat delar där turismens effekter samt hantering av dem framställs. Studien syfte är att undersöka hur lokalbefolkning uppfattar turismen på en plats samt platsens utveckling mot att bli en året runtdestination. Studien kommer använda Åre som ett case för undersökningen. Syftet mynnar ut i två frågeställningar där den första är vilka effekter som lokalbefolkningen i Åre upplever av turismen på destinationen samt destinationens satsning på att bli en året runt-destination och hur lokalbefolkningen påverkas av de effekterna. Den andra frågeställningen avser att undersöka hur lokalbefolkningen anser att de effekterna bör nyttjas alternativt hanteras. Undersökningen skedde genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med lokalbefolkning från den studerade platsen. Respondenterna utgör endast en liten del av den tänkta populationen, och representerar därmed inte hela samhället även om vi som forskare få utgå från det i studiens framställning. Genom intervjuerna framställdes ett empiriskt material där respondenterna tog upp bland annat att turismen ledde till en viss trängsel, fler arbetsmöjligheter samt ett mer levande samhälle. Respondenterna diskuterade både fördelar och nackdelar med turismen på destinationen. Dessutom sågs det möjligheter i boendeutveckling, hur lokalbefolkningen skulle ses som ambassadörer samt hur infrastrukturen skulle kunna utvecklas på destinationen. Utvecklingens ansvar låg bland annat på Åre kommun och dess samarbete med bland annat SJ (Statens järnvägar) samt staten i form av ändringar kring statlig väg. Vidare analyserades materialet för att se respondenternas åsikter tillsammans med tidigare forskning samt för att se deras åsikter från flera perspektiv. Här framgick det att majoriteten av respondenterna hade en relativt liknande syn på turismen och dess effekter på destinationen. Det leder in studien gentemot dess slutsatser där den huvudsakliga slutsatsen är att lokalbefolkning anser att de negativa effekterna av turismen vägs upp av de positiva. Dock behöver lokalbefolkningen få vara en del av utvecklingen och de beslut som tas på destinationen. Det är viktigt för att kunna bibehålla den positiva synen samt bidra till en hållbar utveckling för platsen. / Turning to the local community and how it is affected by tourism is something that has been researched earlier. In addition, several researchers raise the importance of developing destinations to survive future climate change, thus creating a future for the destination. The theoretical framework also contains elements that explain different effects of tourism and how to manage them. The study aims to explore how locals perceive tourism at their community as well as the community’s development towards becoming a destination with tourism activities the whole year around. For this study Åre will be used as a case. The purpose of the study divides into two research questions. The first one is which effect locals in Åre are experiencing from the tourism on the destination and the destinations investment in becoming a destination with tourism activities the whole year around. The second research question aims to examine how the effects could be used or managed according to the locals. The study also aims to find answers to how locals think that effects can be managed or used even more. This was done through a qualitative study of interviews with locals from the studied destination. These respondents constitute only a small part of the selected population. Therefore do not the respondents represent the whole community, even though we assume this in the study's presentation. The interviews gave us an empirical material in which respondents stated that tourism led to some congestion, more work opportunities and a more alive society. The respondents discussed both the advantages and disadvantages of tourism at the destination. In addition, respondents saw opportunities for housing development, how the locals were to be seen as ambassadors and how the infrastructure could develop at the destination. The responsibility for the development was suggested to be put on the Åre county and its cooperation with SJ (Statens Järnvägar) and the State of Sweden to change the public road in Åre. Furthermore, the material was analyzed to see the respondents' views in conjunction with previous research and to view their opinions from several perspectives. Here, it was found that the majority of respondents had a relatively similar view of tourism and its effects on the destination. That led the study towards the conclusion, where the main conclusion is that locals consider the negative effects of tourism to be less than the positive ones. However, locals need to be part of the development and decisions taken at the destination. This is important in order to maintain the positive view as well as contribute to sustainable development for the destination.

The work opportunities of immigrants have been a significant topic in political and scientifical debate. Several studies argue that it is the lack of social network that negatively affects immigrants’ work opportunities. An immigrant group that differs from other immigrant groups in this respect is women having migrated to a partner in Sweden. Before moving to Sweden, they already have an established social network, containing their Swedish partner and his social contacts, to get support from. However, even this group experiences difficulties finding a job. The purpose of this study is to examine how women, migrated to a partner in Sweden, perceive the importance of social network for their work opportunities. A qualitative method was used, interviewing five women who have established themselves in the Swedish labor market. Empirical data has been analyzed based on a thematic analysis, against the background of three theoretical perspectives: Bourdieu’s understanding of social capital, Putnam’s understanding of bonding and bridging social capital and Granovetter’s theory focusing on strong and weak ties.  The results of the study show that women perceive certain contacts in their social network as more important for work opportunities than other contacts, and also in a more indirect way than shown in previous studies. As these women experience difficulties acquiring social contacts with natives, their social network consist largely of their partner, in-laws and some contacts with other immigrants. Partners and in-laws turn out to be important, especially during women’s first years in Sweden, for language development, cultural adapation and a first contact with the labor market. Other contacts, such as other immigrants, colleagues or acquaintances do not have much importance for these womens work opportunities. This depends on the quality of these contacts, but also on the fact that the women’s will to live a self-sufficient life, independent of their social contacts, has constituted a strong will-power for seeking and finding work on their own.

<p>Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.</p>

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.