Föreliggande studie syftar till att undersöka praktikens betydelse för erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter för beteendevetare, inom högre utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt är erfarenhetsbaserat lärande. Den metodologiska ansatsen är kvantitativ och det empiriska materialet samlades in genom webbaserade enkäter. Resultatet tyder på att det är fler beteendevetare som studerat det beteendevetenskapliga programmet utan praktik, än med praktik. Resultatet visar även att det till viss del råder skillnad mellan beteendevetare i förhållande till erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter. Vidare indikerar resultatet att de som studerat utan praktik, hade föredragit att studera med praktik. / This study intends to examine the significance of internship for experience-based learning and employment opportunities for behavioral scientists, within higher education. The theoretical outset is experience-based learning. The methodological approach is quantitative, and the empirical material is collected through web-based surveys. The result indicates that there are more behavioral scientists who have studied the behavioral science program without an internship, than with an internship. The result also shows that there is, to some extent, a difference between behavioral scientists in relation to experience-based learning and employment opportunities. Furthermore, the result indicates that those who studied without an internship, preferred to study with an internship.

In recent years, Sweden has adopted a criterion-referenced grading system, where the grade outcome is used for several purposes, but foremost for educational evaluation on student- and school levels as well as for selection to higher education. This thesis investigates the consequences of using criterion-referenced measurement for both educational evaluation and selection purposes. The thesis comprises an introduction and four papers that empirically investigate school grades and grading practices in Swedish upper secondary schools. The first paper investigates the effect of school competition on the school grades. The analysis focuses on how students in schools with and without competition are ranked, based on their grades and SweSAT scores. The results show that schools that are exposed to competition tend to grade their students higher than other schools. This effect is found to be related to the use of grades as quality indicators for the schools, which means that schools that compete for their students tend to be more lenient, hence inflating the grades. The second paper investigates grade averages over a six-year period, starting with the first cohort who graduated from upper secondary school with a GPA based on criterion-referenced grades. The results show that grades have increased every year since the new grading system was introduced, which cannot be explained by improved performances, selection effects or strategic course choices. The conclusion is that the increasing pressure for high grading has led to grade inflation over time. The third paper investigates if grading practices are related to school size. The study is based on a similar model as paper I, but with data from graduates over a six-year period, and with school size as the main focus. The results show small but significant size effects, suggesting that the smallest schools (<300 students) are higher grading than other schools, and that the largest schools (>1000 students) are lower grading than other schools. This is assumed to be an effect of varying assessment practices, in combination with external and internal pressure for high grading. The fourth and final paper investigates if grading practices differ among upper secondary programmes, and how the course compositions in the programmes affect how students are ranked in the process of selection to higher education. The results show that students in vocationally oriented programmes are higher graded than other students, and also favoured by their programmes’ course compositions, which have a positive effect on their competitive strength in the selection to higher education. In the introductory part of the thesis, these results are discussed from the perspective of a theoretical framework, with special attention to validity issues in a broad perspective. The conclusion is that the criterion-referenced grades, both in terms of being used for educational evaluation, and as an instrument for selection to higher education, are wanting both in reliability and in validity. This is related to the conflicting purposes of the instruments, in combination with few control mechanisms, which affects how grades are interpreted and used, hence leading to consequences for students, schools and society in general.

<p>Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.</p>

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.