Antalet patienter som söker akutmottagningar i Sverige ökar och därmed också väntetiden. Syftet med studien var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat. Resultatet utmynnade i tre olika teman: Uppmärksamhet, Kommunikation, Sjuksköterskans kompetens. I resultatet framkom det att patienterna uppfattade första mötet i triaget som positivt. Patienterna har ett behov att få uppmärksamhet och att känna sig sedda. De känner att de blir bemötta med respekt och att sjuksköterskan lyssnar på deras problem. Under väntetiden känner patienterna sig övergivna och bortglömda och de saknar information. De upplever även att sjuksköterskan är professionell i sitt yrkesutövande och inger trygghet och förtroende. Det finns ett behov av att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskan om patientens behov av en mer personcentrerad omvårdnad på akutmottagningen. Vidare forskning behövs angående patienternas upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. / The number of patients seeking emergency departments in Sweden increases and therefore also the waiting time. The objective of this study was to describe patients´ perception of the nurse´s care in the emergency department. The study was conducted as a systematic literature review in which 16 scientific articles were included in the study´s results. The analysis resulted in three different themes: Attention, Communication, Nurse´s competence. The result showed that patients experience their first triage meeting as positive. The patients have a need for attention and to be seen. They feel they are treated with respect and that the nurse listens to their problems. During the waiting period the patients feel abandoned and forgotten and they lack information. They also experience that the nurse is professional in the line of work and instils trust and confidence. There is a need to increase the nurse´s knowledge and understanding of the patient´s need for a more personalized care in the emergency department. There is a need of further research about patients´ experience of the nurse´s care in the emergency department.

SAMMANFATTNING Titel: Förtroende och efterlevnad – om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Joel Degerth, Adam Hultman. Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander. Datum: 2014 – maj Syfte: Denna studies syfte är att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förståelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivaren Metod: Då syftet har varit att skapa förståelse kring ett ämne, så har studien gjorts på ett kvalitativt vis. För att få in den data som eftersträvats har semistrukturerade intervjuer genomförts där tio stycken franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen intervjuats. Fem av dessa i Gävle och resterande i Stockholm. Materialet har därefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten. Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har använts för att tyda förtroendenivån är valid och väl applicerbar inom den svenska fastighetsmäklarbranschen. Det som framkommit är att förtroendet hos de medverkande är på en god nivå. Här är tillfredställelsen med relationen god, samtidigt som konfliktnivån är låg. Detta visas även genom att från andra hållet se att efterlevnaden till franchisegivaren håller en god nivå. Förslag till fortsattforskning: Då denna studie har varit djupgående med sitt kvalitativa inslag är det av intresse att göra en motsvarande studie med kvantitativ metod. Detta skulle skapa en generalisering vilket teorin saknar i Sverige. Då franchiserelationen bygger på två parter, vore det även intressant att se hur franchisegivaren ser på efterlevnaden hos franchisetagaren. Uppsatsens bidrag: Studien har genom tidigare forskning utvecklat en modell där franchisetagarens förtroende ses vara det som skapar efterlevnad, vilket i sin tur leder till ökade prestationer inom relationen. Till det företagsekonomiska ämnet bidras med denna utveckling samt att den för första gången prövas i en svensk bransch. För branschen visas vad som anses vara de förtroendeskapande faktorerna som gör att franchisetagarna är nöjda med samarbetet, vilket bör vara en vital del i franchisegivarens strategi. Nyckelord: franchise, förtroende, efterlevnad, tillfredställelse, konflikter

I dagens samhälle har konsumenter en betydligt större makt än tidigare, deras krav ochförväntningar har förändrats vilket gör det betydligt lönsammare för företagen att behålla sinanuvarande kunder än att skaffa nya. Massmarknadsföring fungerar inte längre eftersomföretagens produkter i stor utsträckning är homogena vilket innebär att företagen måste arbetaför att skapa lojala och trogna kunder. Företagen kan inte längre utgå från att deras varumärkesäljer produkten. Att definiera lojalitet har dock varit svårare än vad man kan tro, en delforskare ser en stark koppling till kundtillfredställelse medan andra menar att den slutsatsen ärförhastad eftersom många kunder kan vara tillfredställda men ändå agera illojalt. Oberoendeav definitionen är alla författare inom ämnet överens om att skapandet av lojala kunder ärnyckeln till framgång i den alltmer hårda konkurrensutsatta marknaden. Tesen gäller främstför företag inom homogena branscher som exempelvis banker. Etableringen av nischbankeroch det faktum att den personliga kontakten med bankpersonalen har försvunnit har medförtatt banker är i stort behov att skapa lojala kunder. Teknologiska framsteg som Internet- ochtelefonbank har medfört att kunder kan sköta det mesta av sina bankärenden från hemmetvilket ökar illojaliteten bland konsumenternaVi har undersökt hur de tre storbankerna SEB, Swedbank och Handelsbanken jobbar för attskapa lojala kunder. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi hade bokat ettpersonligt möte med representanten från Swedbank och telefonintervju med de två andrabankerna eftersom deras företrädare befann sig i Stockholm.Under sammanställningen av intervjuerna framgick det att alla tre banker strävar efter attskapa lojala kunder och att de saknar lojalitetsprogram. Istället förespråkar de enhelhetslösning vilket ger kunden förmånligare avtal i takt med att deras kundandel ökar.Samtliga banker hade samma upplägg vilket enligt forskare kan ses som en form avlojalitetsprogram.De tre bankernas syn på lojalitet är i grunden likvärdigt, de vill öka kundernasåterköpsbenägenhet men det finns vissa skillnader i hur de ska uppnå detta mål. SEBdefinierar lojalitet genom mätningspunkterna kundandel och avhoppsfrekvens medanHandelsbanken och Swedbank istället pratar om kundfokus och lokal förankring i sambandmed begreppet lojalitet.Hanteringen av missnöjda kunder skiljer sig även åt mellan bankerna. Swedbank och SEB harfler prövningsenheter vilket gör att klagomålshanteringen i viss mån centraliseras.Handelsbanken däremot har utgångspunkten att beslut angående klagomål alltid skall tas sånära kunden som möjligt, vilket innebär att banken har en decentraliserad klagomålshantering

<p>Människor som söker hjälp på en akutmottagning upplever nästan alltid att de befinner sig i ett akut medicinskt tillstånd.<strong> </strong>För många är akutmottagningen den första kontakten med sjukdom och sjukvård. Syftet<strong> </strong>var<strong> </strong>att belysa patientens tillfredsställelse av omvårdnaden på en akutmottagning.<strong> </strong>Artiklarna till denna litteraturstudie söktes i databaserna Pubmed och Cinahl, och har värderats och klassificerats. Analysen av de inkluderade artiklarnas resultat gjordes med hjälp av innehållsanalys. Patienterna hade känslor som rädsla, oro och nervositet och samtidigt en varierande grad av trygghet. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade stor betydelse för att patienten skulle känna sig tillfredställd med vården. Patienter var både imponerade och missnöjda med personalens kompetens. Miljön hade en stor betydelse för patientens tillfredställelse med integriteten. Uppfattningen om väntetiden varierade beroende på vilken grad av sjukdom eller skada patienten hade. För att patienten ska känna sig tillfredställd med sin tid på akutmottagningen krävs ett bra bemötande och ett holistiskt synsätt. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera patienter som är missnöjda eller otrygga för att skapa en god vård.<strong> </strong>Det finns många aspekter som bidrar till patientens tillfredställelse med vistelsen på en akutmottagning. Denna vetskap<strong> </strong>kan bidra till en bättre vårdupplevelse och en mer holistisk vård.</p>

<p>I Sverige finns en målsättning att erbjuda föräldrautbildningar till alla föräldrar. Dessa insatser bör utvärderas eftersom det är viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvärdering är att undersöka om deltagare i Föräldrakraft är nöjda med utbildningen, om det skett förändringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som föräldrarna haft mest nytta av. Med hjälp av skattningar från deltagare och ledare har två kurser i en norrländsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna är nöjda med programmet, men några beteendeförändringar har inte kunnat identifieras. Hög tillfredställelse är nödvändigt för att locka till sig deltagare. Nu krävs långtidsstudier för att ta reda på om Föräldrakraft har den förebyggande effekt som avses.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka hur patienterna på Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vårdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pågick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels på plats på mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vårdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjälpa dem snabbt och effektivt. Samtliga studiedeltagare uppgav att de upplevde att de fått ett positivt bemötande av vårdpersonalen. Flera faktorer spelade en roll i hur de upplevde bemötandet, såsom: individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Slutsats: Studiedeltagarna är tillfredställda med det bemötande de fått av personalen på mag-tarmmottagningen och faktorer som haft betydelse för detta bemötande var individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Bemötande är ett komplext begrepp och det är viktigt att vårdpersonalen har förmågan att anpassa sig till patientens individuella behov för att ett bra bemötande och en god vård ska kunna uppnås.</p>

I Sverige finns en målsättning att erbjuda föräldrautbildningar till alla föräldrar. Dessa insatser bör utvärderas eftersom det är viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvärdering är att undersöka om deltagare i Föräldrakraft är nöjda med utbildningen, om det skett förändringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som föräldrarna haft mest nytta av. Med hjälp av skattningar från deltagare och ledare har två kurser i en norrländsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna är nöjda med programmet, men några beteendeförändringar har inte kunnat identifieras. Hög tillfredställelse är nödvändigt för att locka till sig deltagare. Nu krävs långtidsstudier för att ta reda på om Föräldrakraft har den förebyggande effekt som avses.

Människor som söker hjälp på en akutmottagning upplever nästan alltid att de befinner sig i ett akut medicinskt tillstånd. För många är akutmottagningen den första kontakten med sjukdom och sjukvård. Syftet var att belysa patientens tillfredsställelse av omvårdnaden på en akutmottagning. Artiklarna till denna litteraturstudie söktes i databaserna Pubmed och Cinahl, och har värderats och klassificerats. Analysen av de inkluderade artiklarnas resultat gjordes med hjälp av innehållsanalys. Patienterna hade känslor som rädsla, oro och nervositet och samtidigt en varierande grad av trygghet. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade stor betydelse för att patienten skulle känna sig tillfredställd med vården. Patienter var både imponerade och missnöjda med personalens kompetens. Miljön hade en stor betydelse för patientens tillfredställelse med integriteten. Uppfattningen om väntetiden varierade beroende på vilken grad av sjukdom eller skada patienten hade. För att patienten ska känna sig tillfredställd med sin tid på akutmottagningen krävs ett bra bemötande och ett holistiskt synsätt. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera patienter som är missnöjda eller otrygga för att skapa en god vård. Det finns många aspekter som bidrar till patientens tillfredställelse med vistelsen på en akutmottagning. Denna vetskap kan bidra till en bättre vårdupplevelse och en mer holistisk vård.

Studiens syfte var att undersöka hur patienterna på Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vårdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pågick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels på plats på mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vårdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjälpa dem snabbt och effektivt. Samtliga studiedeltagare uppgav att de upplevde att de fått ett positivt bemötande av vårdpersonalen. Flera faktorer spelade en roll i hur de upplevde bemötandet, såsom: individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Slutsats: Studiedeltagarna är tillfredställda med det bemötande de fått av personalen på mag-tarmmottagningen och faktorer som haft betydelse för detta bemötande var individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Bemötande är ett komplext begrepp och det är viktigt att vårdpersonalen har förmågan att anpassa sig till patientens individuella behov för att ett bra bemötande och en god vård ska kunna uppnås.

Utvecklingen av ett alltmer konsumtionistisktförhållningssätt till livet har lett till en resultatdriven inställning hosmänniskan. Att samhället befinner sig i ständig förändring och där förhållandettill tiden är flytande märks mest i storstäderna. Tempot är högt ochfokuseringen ligger på det yttre snarare än det inre. Syftet med denna studieär därmed att förstå och tolka de upplevelser och reflektioner som storstadsmänniskanhar i relation till den inre tillfredställelsen. Studien belyser de faktorersom spelar in när människan i dagens samhälle talar om inre tillfredställelse.Den tidigare forskningen är övervägande kvantitativ och belyser samhälletspåverkan på individen och hennes välbefinnande, däribland har Zygmunt Baumansteori om konsumtionssamhället behandlats som tidigare forskning. Det teoretiskaoch begreppsliga ramverket består av Giddens och Bengt Bruldes teorier ochbegrepp som används som hjälpmedel för att höja abstraktionsnivån itolkningsprocessen. Studien har utförts i enlighet med den hermeneutiskametoden och djupgående intervjuer har gjorts med fem respondenter bosatta iStockholm med maximal variation i ålder, kön och livssituation. Resultaten somframkommer i huvudtolkningen visar att inre tillfredställelse är beroende avbåde inre och yttre faktorer. För att uppnå den inre tillfredställelsen visardet sig att människan genom medveten kontroll över den egna livsstilen hanterardessa faktorer som påverkar självet.