Bakgrund: Flertalet av de anmälningar som görs till patientnämnden berörpatienters negativa upplevelser av bemötande av sjukvårdspersonal. Ettbemötande yttrar sig såväl verbalt som icke-verbalt och ett gott bemötandemot patienten är en betydande del för att patienten ska kunna känna attvården är givande. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientensspecifika behov, förväntningar och värderingar och sjuksköterskan ska därförtänka på att bemöta patienterna med respekt och att inte kränka derasvärdighet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera det som patienterbeskriver som ett gott bemötande inom sluten somatisk vård. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där två olika databaser haranvänts, Cinahl och PubMed. Nio stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och kvalitetsgranskats, vilket resulterade i fyra kategorier:individuellt bemötande, att skapa en relation, kommunikativ förmåga ochinformativt bemötande. Resultat: Resultatet visade att patienterna beskrev att ett gott bemötandepåverkades av olika faktorer. Patienterna upplevde ett gott bemötande närsjuksköterskan arbetade patientcentrerat, de fick en relation till sinsjuksköterska, sjuksköterskan hade en god kommunikativ förmåga vilketinnebar att tala tydligt och lättförståeligt samt när sjuksköterskan informeradepatienterna tillräckligt så att de kände sig delaktiga i vården. Slutsatser: Varje patient är unik och vill bli behandlad utifrån sinaindividuella behov och önskemål. Patienterna beskriver att ett gott bemötandeär betydelsefullt för vårdsituationen. Ett gott bemötande påverkas av olikafaktorer vilket skapar trygghet, delaktighet och stärker patienternassjälvkänsla.

Det finns brister generellt i vården och även specifikt på akutmottagningar.  Fler personer söker sig till akutmottagningen och patientbeläggning har därmed ökat, vilket också ökar kraven på akutmottagningar. Att vårdas på en akutmottagning innebär, som patient, att komma i kontakt med en främmande miljö vilket generarar olika upplevelser hos patienten. Tidigare studier har dock i stort sett visat på en god tillfredställelse hos de patienter som har tillstånd som är högprioriterade på akutmottagningen. Samtidigt har de låg-prioriterade patienterna olika upplevelser kring sin vård och de brister som finns – som i sin tur påverkar tillfredställelsen. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Studien inriktade sig på att kartlägga de generella upplevelser patienter har under sin vårdvistelse på akutmottagningen. Resultatet ska också kunna användas till att identifiera förbättringsområden och tillämpa en djupare förståelse och kunskap hos vårdpersonal. Det gjordes genom en litteraturöversikt med granskningsmodell enligt Friberg (2012, ss. 133-143). Studien inkluderade allmänna akutmottagningar i Sverige och ingen specifik patientgrupp. Innehållsanalys gjordes, som lyfte fram meningsbärande enheter och de sammanställdes i två huvudkategorier med vardera tre och fyra underkategorier. Resultatets första huvudkategori beskrev upplevelsen att bli akut sjuk. Den innefattade patientens förförståelser och förväntningar inför besöket som påverkar upplevelsen, upplevelse av en förändrad roll som patient samt vikten av det första mötet. Andra huvudkategorin beskrev upplevelsen av att vårdas på en akutmottagning. Den sammanställdes i underkategorier som beskrev upplevelser kring att vara delad, brist på delaktighet, att vara hindrad att lyfta missnöje och slutligen också den negativa och positiva påverkan av den fysiska miljön. Resultatet ökade förståelsen kring patientens upplevelser och visade på vikten av ett förhållningssätt hos sjuksköterskan som centreras kring patienten och som har en holistisk syn på människan. Genom en god vårdkontakt, som har uppnått delaktighet och trygghet utvecklas och stärks hanteringsförmågan hos patienten. Vidare undersökningar bör göras kring riktlinjer, normer och vårdverktyg som finns på en akutmottagning samt lyfta frågeställningar till en högre organisationsnivå för att utreda varför bristerna uppkommer.

Bakgrund: Sexualiteten följer en person genom hela livet. Andelen äldre personer ökar i befolkningen då medellivslängden ökar. Allt fler äldre personer är sexuellt aktiva och många önskar att de kunde vara mer sexuellt aktiva. Att undersöka äldre personers sexuella aktivitet och tillfredsställelse med sexuallivet i samband med livstillfredställelse skulle kunna generera kunskap för sjuksköterskan i arbetet att bedriva en god omvårdnad. En ökad kunskap om äldre personers sexualitet skulle kunna användas i utvecklingsarbetet till att förbättra omvårdnaden för äldre personer i relation till deras sexualitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuell aktivitet och tillfredsställelse med sexualliv relaterat till kön, ålder och partnerskap samt undersöka sambandet mellan sexuell aktivitet, tillfredställelse med sexualliv och livstillfredställelse hos äldre personer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Baserad på inhämtad data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kunna se samband och förekomster. 1119 personer är med i studien i åldrarna 60 år till 90 år och uppåt. 43,8 % är män och 56,2 % är kvinnor av de som deltog. Resultat: Sexuell aktivitet (p=<0,001) och tillfredsställelse med sexuallivet (p=<0,01) påverkar livstillfredsställelsen. Fler män är sexuellt aktiva (57,8%) medan fler kvinnor är tillfredsställda med sitt sexualliv (85,0%) (p=<0,001). De som har en partner är mer sexuellt aktiva (63,8%) (p=<0,001). Den sexuella aktiviteten minskar succesivt med åren (p=0,001).   Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan sexuell aktivitet, tillfredsställelse med sexuallivet och livstillfredsställelsen. Detta visar att sexualiteten är viktigt del av livet även för äldre personer. Denna kunskap kan ha en betydelse för att sjuksköterskan ska kunna förbättra omvårdnaden till äldre personer i förhållande till deras sexualitet. Det är viktigt att inom sjukvården bejaka äldre personers sexualitet och inte förkasta den.

Under de senaste åren har strukturen på konsumentmarknaden förändrats. Konsumentersbeteenden och förväntningar har gjort att det blivit svårt för företag att kommunicera medkunder via traditionella kanaler. Som ett led i det här har massmarknadsföring fått lämnaplats åt datadriven, segmenterad och differentierad påverkan. Lojalitet är något som blivitallt viktigare för företag då det har konstaterats att det är mycket billigare att kvarhålla enexisterande kund än vad det kostar att värva en ny. Något som blivit allt vanligare inommarknadsföring är lojalitetsprogram för varumärken, vilka syftar till att belönaexisterande kunder. Lojalitetsprogrammen har på senare tid fått ta emot en del kritik dåundersökningar visar att det inte lönar sig att vara lojal.I vår undersökning har vi valt att arbeta tillsammans med Sveriges Camping- ochStugföretagares Riksorganisation (SCR) som under 2007 investerade i ett nyttcampingkortsystem som i framtiden skall ligga till grund för deras marknadsföring. SCRhar som huvuduppgift att få campinggästerna att campa mer.Syftet med vår uppsats är att skapa ett underlag för SCR som de kan använda i sitt arbetemed omarbetning av CCS-kortet. Genom att beskriva vilka förmåner som ger SCR:scampinggäster värde i ett lojalitetsprogram, om det finns lojalitet bland SCR:scampinggäster idag, vad SCR:s campinggäster tycker om dagens CCS-kort samt vad somskapar tillfredställelse hos SCR:s campinggäster ämnar vår studie åt att ge SCR ettbeslutsunderlag till den nya utformningen av CCS-kortet.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har genomfört 16 djupintervjuer med totalt 22respondenter på två campingplatser i Varberg. För att hitta beteende på campingplatsernahar vi även genomfört observationer.De slutsatser som vi har kommit fram till är att det finns två typer av lojala campare, desom campar hela sommaren på samma campingplats år efter år samt de som camparmycket men på olika platser. Dock kunde vi konstatera att lojala campare inte alltid är demest lönsamma camparna. Vi kunde även konstatera att det fanns en förvirring och ettmissnöje bland SCR:s campinggäster när det gällde CCS-kortets utformning idag.Gästerna kunde inte riktigt förstå varför de vara tvungna att betala för kortet varje år. Avvåra respondenter var det endast en respondent som hade använt de förmåner som dagenskort erbjöd. Vi identifierade även en rad saker som skapade tillfredställelse hos SCR:scampinggäster. Saker som välskötta och fräscha campingplatser, trevlig personal, renaduschar och toaletter, pool etc. är exempel på saker som skapar tillfredsställelse hosSCR:s campinggäster. Slutligen identifierade vi nio efterfrågade förmåner, varav mångahar sin grund i campinggästernas missnöje. Många gäster tyckte att det var dyrt att campaoch därför var rabatt på priset en av de mest efterfrågade belöningarna. / Uppsatsnivå: D

<p>Att bemöta patienter efter en traumatisk händelse kräver goda kunskaper både medicinskt och psykologiskt. Här krävs kunskap i vilka normala processer som pågår samt vilka patologiska tillstånd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhändertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhändertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhändertagandet. I ett något senare skede upplevdes ett mer informellt, mer personligt bemötande med mer fokus på de psykiska behoven som viktigt. Känslan av att ha tappat kontrollen, rädsla för vad som komma skall, att bli lämnad ensam beskrevs genomgående av patienterna. De tyckte det var viktigt att få känna sig delaktiga, att sjuksköterskan fanns där för patienten, att de tillgavs information samt att de blev sedda som en individ med egna behov. Forskningen om detta ämne är sedan tidigare begränsad så mer forskning inom detta område behövs. Även forskning angående hur sjuksköterskan upplever att hon själv bemöter patienter och varför hon gör så, hade varit intressant att undersöka och förhoppningsvis bidragit till ökad kvalitet av omvårdnaden i det akuta mötet.</p> / <p>Meeting patients after a traumatic event requires a good knowledge both medically and psychologically. This requires knowledge of the normal processes going and what pathological condition that may arise in order to provide proper care. The aim of our study was to illuminate patients 'experiences of nurses' responses in the acute care. The study was carried out based on a literature study in which 13 articles were analyzed. The results showed that patients perceived technical competence as the most important in the initial management. In a slightly later stage experienced a more informal, more personal approach with more focus on the mental health needs as important. Feeling of having lost control, fear of what is to come, to be left alone was described consistently by patients. They thought it was important to feel involved, that the nurse was there for the patient, that they were given information and that they were seen as an individual with individual needs. Research on this topic is limited so more research in this area is needed. Also research how the nurse feels that she responds to patients and why she does it would have been interesting to investigate and hopefully contributed to increasing the quality of nursing care in the emergency meeting.</p>

Att bemöta patienter efter en traumatisk händelse kräver goda kunskaper både medicinskt och psykologiskt. Här krävs kunskap i vilka normala processer som pågår samt vilka patologiska tillstånd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhändertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhändertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhändertagandet. I ett något senare skede upplevdes ett mer informellt, mer personligt bemötande med mer fokus på de psykiska behoven som viktigt. Känslan av att ha tappat kontrollen, rädsla för vad som komma skall, att bli lämnad ensam beskrevs genomgående av patienterna. De tyckte det var viktigt att få känna sig delaktiga, att sjuksköterskan fanns där för patienten, att de tillgavs information samt att de blev sedda som en individ med egna behov. Forskningen om detta ämne är sedan tidigare begränsad så mer forskning inom detta område behövs. Även forskning angående hur sjuksköterskan upplever att hon själv bemöter patienter och varför hon gör så, hade varit intressant att undersöka och förhoppningsvis bidragit till ökad kvalitet av omvårdnaden i det akuta mötet. / Meeting patients after a traumatic event requires a good knowledge both medically and psychologically. This requires knowledge of the normal processes going and what pathological condition that may arise in order to provide proper care. The aim of our study was to illuminate patients 'experiences of nurses' responses in the acute care. The study was carried out based on a literature study in which 13 articles were analyzed. The results showed that patients perceived technical competence as the most important in the initial management. In a slightly later stage experienced a more informal, more personal approach with more focus on the mental health needs as important. Feeling of having lost control, fear of what is to come, to be left alone was described consistently by patients. They thought it was important to feel involved, that the nurse was there for the patient, that they were given information and that they were seen as an individual with individual needs. Research on this topic is limited so more research in this area is needed. Also research how the nurse feels that she responds to patients and why she does it would have been interesting to investigate and hopefully contributed to increasing the quality of nursing care in the emergency meeting.

No description available.

Idag finns en avsiktsplan för en etablering av ett IKEA-varuhus i Umeå och det råder en oro bland handlare samtidigt som en förväntan sprider sig bland umeåborna. Kommunen hade tidigare planer på att utveckla Klockarbäckens handelsområde men då möjligheten om ett IKEA dök upp ändrades avsikterna. Visionen är idag en nyetablering av ett nytt handelsområde vid stadens södra entré. Hur konsumenter handlar, deras kriterier, var och när de handlar är viktiga aspekter när det gäller konsumentbeteende, vilket är huvudämnet som kommer att behandlas i denna uppsats. Lojalitet är en annan viktig aspekt inom konsumentbeteendet, och det vi ville studera är hur lojala konsumenter är mot de butiker och handelsområden de handlar på idag och vad som händer med en konsuments lojalitet vid nyetableringar. Syftet med denna studie har varit att kartlägga konsumenters grad av lojalitet till befintliga handelsområden idag och hur denna skulle komma att förändras i och med en externetablering av ett fjärde handelsområde vad gäller ett IKEA-varuhus i Umeå. Vårt syfte kommer även vara att förklara skillnader mellan olika grupper samt redogöra för de effekter som en etablering kan medföra. Vi har genom en omfattande enkätundersökning identifierat hur konsumenter i Umeå uppskattar sin lojalitet idag och hur de tror att denna kan komma att förändras i och med en nyetablering av ett nytt handelsområde. Våra resultat visar att Umeås konsumenter i stor utsträckning idag är mycket lojala till sina valda handelsområden. Trots detta uttrycker majoriteten av alla respondenter att deras lojalitet kommer att förändras till förmån för det nya handelsområdet Entré Syd och IKEA. Vidare visar resultatet tydliga indikationer på att Strömpilen och Klockarbäcken är de handelsområden som kommer drabbas hårdast av nyetableringen.

Time perspective influences mental health, but few studies have examined the relationship between well-being and time perspective among the elderly. The present study investigates the correlation between time perspective according to S-ZTPI and subjective well-being in older adults. Future-positive, Present-hedonistic and Past-positive were expected to show positive correlations with subjective well-being, and negative correlations with depressive symptoms while Future-negative, Present-fatalistic and Past-negative were expected to show negative correlations with subjective well-being and positive correlations with depressive symptoms. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R and two global measures of satisfaction with life were used as measures of the participants time perspective and well-being. The sample consisted of 452 participants age 60-90 years, with 54% women. Hierarchical regression analysis was performed for each dependent variable. The hypotheses were confirmed regarding the past time perspectives and Future-negative. Future-positive exhibited a positive correlation with well-being and satisfaction with life, and a negative correlation with depressive symptoms. The present time perspectives lacked significance in all regression analyses. Results indicate that time perspective is related to subjective well-being and mainly confirm existing studies. / Människans förhållningssätt till tiden påverkar psykiskt mående, men få studier har undersökt hur äldres mående samvarierar med tidsperspektiv. Denna studie undersöker sambandet mellan tidsperspektiv enligt S-ZTPI och välbefinnande bland äldre. Framtid-positiv, Nutid-hedonistisk och Dåtid-positiv förväntades visa positiva samband med subjektivt välbefinnande och negativa samband med depressiva symtom, medan Framtid-negativ, Nutid-fatalistisk samt Dåtid-negativ förväntades visa negativa samband med subjektivt välbefinnande och positiva samband med depressiva symtom. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R och två globala skattningar om tillfredsställelse med livet användes som mått på deltagarnas tidsperspektiv och subjektiva välbefinnande. Studien omfattade 452 deltagare i åldern 60-90 år, där 54 % var kvinnor. Hierarkisk regressionsanalys genomfördes för respektive beroende variabel. Hypoteserna bekräftades gällande dåtidsperspektiven och Framtid-Negativ. Framtid-positiv visade positivt samband med välmående och tillfredsställelse med livet, och negativt samband med depressiva symtom. Nutidsperspektiven saknade signifikans i samtliga regressionsanalyser. Resultaten indikerade således att tidsperspektiv är relaterat till subjektivt välbefinnande och går i linje med tidigare forskning.

Relationskvaliteten har i tidigare forskning visat sig viktig för såväl relationens varaktighet och välmående, som för den enskilda individens välmående. Det är därmed viktigt att utröna olika relationsfaktorers bidrag till relationens kvalitet. Tidigare forskning tyder på att relationskvaliteten försämras över tid, samt lider en plötslig försämring vid övergången till föräldraskap. Detta gör det intressant att undersöka huruvida relationslängden vid övergången till föräldraskap påverkar relationskvaliteten. Att undersöka huruvida relationslängden vid barnets ankomst påverkar relationskvaliteten är ett område som tycks vara relativt outforskat, och som snarare agerar kontrollvariabel än är ett huvudsyfte. För att nå en ökad förståelse för familjedynamiken anses dock detta värdefullt att studera. Denna studie avsåg därmed att besvara följande frågeställningar: Är relationskvaliteten beroende av relationens längd? Är relationskvaliteten beroende av relationslängden vid övergången till föräldraskap? Relationskvalitet definierades i denna studie med kvalitetskomponenterna tillfredställelse, sammanhållning och konfliktnivå. För att besvara frågeställningarna användes delar av datamaterialet "Familj och arbetsliv på 2000-talet". Materialet inkluderar män och kvinnor i Sverige, födda 1968, 1972, 1976 och 1980. Resultaten från genomförda regressionsanlyser visade att kvinnors, men inte mäns, relationskvalitet är beroende av relationens längd, och relationens längd vid övergången till föräldraskap. Sammantaget uppvisade kvinnorna en kvalitetsminskning över tid, samt att det är mer fördelaktigt för relationskvaliteten desto senare i relationen övergången till föräldraskap sker. Ytterligare forskning, med mer valida mätinstrument, samt större urval, krävs dock för mer generella och pålitliga slutsatser. I teoretiskt hänseende anses emellertid denna studie bidra till att området kan anses värdefullt att ytterligare undersöka och diskutera.