Vår uppsats grundar sig på hur branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad. Motivet till att butiker vill sametablera sig är att de vill dra fördel av varandras kundgrupper och höja attraktionskraften för handelsområdet, vilket ger fler spontanbesök och därmed ett ökat kundunderlag. Detta fenomen är vad som menas med klustring. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur vissa branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad och om vissa branscher klustrar sig mer än andra. Kan man se om klustringen skiljer sig på något sätt geografisk inom en handelstad. Avsikten är att skapa ett underlag för befintliga och nya handelområde för att öka handelsområdets attraktivitet för konsumenterna. Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt alla Skövdes butiker och ställt ett antal frågor till butikscheferna. Vi ska med hjälp av undersökningen se vilka branscher som klustrar sig mer än andra i de olika handelsområdena och om klustringen skiljer sig geografiskt inom en handelstad. Butiksinventeringen genomförs med hjälp av ett personligt besök i butikerna för att samla in relevant information som vi ska använda för att kunna dra värdefulla slutsatser i vår uppsats. Resultatet av den kvantitativa observationen och intervjuer med butikscheferna kommer att ligga till grund för uppsatsens analys och slutsats. Uppsatsens teoretiska referensram har byggts upp kring två teorier. En av dem är Centralortsteorin som beskriver produktens räckvidd och tröskelvärde. Den andra är Klusterteorin som beskriver hur butiker grupperar sig för att dra fördel av varandras kundgrupper, höja attraktionskraften, öka kundunderlaget och få fler spontanbesök. De centrala slutsatserna för uppsatsen är att vi har hitta flera kluster i de olika branscherna, bland annat motor och klädkluster. Vi har kommit fram till att Centralortsteorin stämmer bra i vissa handelsområden tillexempel bostadsområden som har underlag för produkter med kort räckvidd och lågt tröskelvärde.

Idag finns en avsiktsplan för en etablering av ett IKEA-varuhus i Umeå och det råder en oro bland handlare samtidigt som en förväntan sprider sig bland umeåborna. Kommunen hade tidigare planer på att utveckla Klockarbäckens handelsområde men då möjligheten om ett IKEA dök upp ändrades avsikterna. Visionen är idag en nyetablering av ett nytt handelsområde vid stadens södra entré. Hur konsumenter handlar, deras kriterier, var och när de handlar är viktiga aspekter när det gäller konsumentbeteende, vilket är huvudämnet som kommer att behandlas i denna uppsats. Lojalitet är en annan viktig aspekt inom konsumentbeteendet, och det vi ville studera är hur lojala konsumenter är mot de butiker och handelsområden de handlar på idag och vad som händer med en konsuments lojalitet vid nyetableringar. Syftet med denna studie har varit att kartlägga konsumenters grad av lojalitet till befintliga handelsområden idag och hur denna skulle komma att förändras i och med en externetablering av ett fjärde handelsområde vad gäller ett IKEA-varuhus i Umeå. Vårt syfte kommer även vara att förklara skillnader mellan olika grupper samt redogöra för de effekter som en etablering kan medföra. Vi har genom en omfattande enkätundersökning identifierat hur konsumenter i Umeå uppskattar sin lojalitet idag och hur de tror att denna kan komma att förändras i och med en nyetablering av ett nytt handelsområde. Våra resultat visar att Umeås konsumenter i stor utsträckning idag är mycket lojala till sina valda handelsområden. Trots detta uttrycker majoriteten av alla respondenter att deras lojalitet kommer att förändras till förmån för det nya handelsområdet Entré Syd och IKEA. Vidare visar resultatet tydliga indikationer på att Strömpilen och Klockarbäcken är de handelsområden som kommer drabbas hårdast av nyetableringen.

<p>Vår uppsats grundar sig på hur branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad. Motivet till att butiker vill sametablera sig är att de vill dra fördel av varandras kundgrupper och höja attraktionskraften för handelsområdet, vilket ger fler spontanbesök och därmed ett ökat kundunderlag. Detta fenomen är vad som menas med klustring.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur vissa branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad och om vissa branscher klustrar sig mer än andra. Kan man se om klustringen skiljer sig på något sätt geografisk inom en handelstad. Avsikten är att skapa ett underlag för befintliga och nya handelområde för att öka handelsområdets attraktivitet för konsumenterna.</p><p>Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt alla Skövdes butiker och ställt ett antal frågor till butikscheferna. Vi ska med hjälp av undersökningen se vilka branscher som klustrar sig mer än andra i de olika handelsområdena och om klustringen skiljer sig geografiskt inom en handelstad. Butiksinventeringen genomförs med hjälp av ett personligt besök i butikerna för att samla in relevant information som vi ska använda för att kunna dra värdefulla slutsatser i vår uppsats. Resultatet av den kvantitativa observationen och intervjuer med butikscheferna kommer att ligga till grund för uppsatsens analys och slutsats.</p><p>Uppsatsens teoretiska referensram har byggts upp kring två teorier. En av dem är Centralortsteorin som beskriver produktens räckvidd och tröskelvärde. Den andra är Klusterteorin som beskriver hur butiker grupperar sig för att dra fördel av varandras kundgrupper, höja attraktionskraften, öka kundunderlaget och få fler spontanbesök.</p><p>De centrala slutsatserna för uppsatsen är att vi har hitta flera kluster i de olika branscherna, bland annat motor och klädkluster. Vi har kommit fram till att Centralortsteorin stämmer bra i vissa handelsområden tillexempel bostadsområden som har underlag för produkter med kort räckvidd och lågt tröskelvärde.</p>

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum. Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O. För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.

<p>Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.</p><p>Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O.</p><p>För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.</p>

Skåre och Skattkärr är två av Karlstads stadsnära tätorter. Trots deras liknande geografiska förutsättningar i anslutning till staden skiljer sig orterna åt. För att förstå Skåre och Skattkärrs särdrag är det betydande att studera hur orterna präglats olika av förändringsprocesser över tid samt förstå drivkrafterna bakom utvecklingen i varje ort. Qviström (2009) menar att planeringstrender är en av drivkrafterna som präglat förändringsprocessen. Sieverts (2003) lyfter istället vikten av ett bredare perspektiv för att uppnå en mer nyanserad bild av orternas komplexa utveckling. Utöver trendernas påverkan på utvecklingen har således tre ytterligare förklaringsmodeller tillämpats, centralortsteorin, Urban Sprawl och peri-urbanitet.   Uppsatsen syftar därav till att undersöka planeringstrenders historiskt rumsliga utfall i Skåre och Skattkärr samt förklara utfallet med hjälp av valda förklaringsmodeller. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar; Hur har planeringstrender påverkat orternas rumsliga utfall? och Hur kan orternas utveckling förklaras med hjälp av övriga valda förklaringsmodeller? För att besvara frågeställningarna har en fallstudie genomförts med de kvalitativa metoderna dokumentstudie och fältobservation. Dokumentstudien syftade till att kartlägga orternas utveckling över tid och fältobservationerna till att granska utvecklingens rumsliga utfall.    Studien visade att både Skåre och Skattkärrs rumsliga utfall påverkats av planeringstrender. Planeringstrenderna industrialismen och modernismen gick att utläsa i bebyggelsestrukturen. Postmodernismen och postindustrialismen var svårare att utläsa, vilket kan bero på trendernas liknande karaktär i kombination med en minskad exploatering. Dagens planeringstrend förtätning var svårast att utläsa genom en minskad exploatering i orterna. Utvecklingen kan dock tänkas vara ett utfall av en förtätning som främst riktar sig till centralorten. Resultatet synliggjorde även andra faktorer som påverkat utfallet, bland annat naturgeografiska förutsättningar och lagstiftning. Kartläggningen av orternas utveckling visade vidare på hur Skåre och Skattkärr över tid erhållit såväl urbana som rurala egenskaper. Skåre har utvecklats till en mer självständig ort med mer urbana funktioner, bland annat ett utvecklat serviceutbud. Skattkärr har istället tagit en mer självklar form av en stadsnära tätort. Framförallt genom bostadsbebyggelse i attraktiva lägen samt ett större beroende av utbudet i Karlstad tätort.