Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun. Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen. Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling. Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser. Utifrån den deskriptiva analysen av ortens dagsläge togs en strategi för utvecklingen av orten fram. Resultatet blev att orten har flera attribut som pekar mot att orten har strukturen av en förort. Exempel på detta är att ortens serviceutbud främst består av dagligvaror trots ett relativt stort befolkningsunderlag. Flera av områdena i orten består nästan uteslutande av villabebyggelse och ortens befolkning är homogen utifrån att det är främst svenskfödda med stor andel barnfamiljer. Det bor få yngre och äldre i orten och genomsnittsinkomsterna är höga, och i vissa områden riktigt höga. Det finns förhållandevis få arbetstillfällen i orten och de som finns är främst lokaliserade till området Attarp-Backamo i centrala delarna av orten. Den lokala identiteten är inte lika stark som i andra mindre orter i kommunen. Stor del av befolkningen jobbar i Jönköping och kollektivtrafik, service och regionala förutsättningar har fokus på Jönköping. Ortens roll i ortssystemet är till viss del utspelad eftersom orten är så pass beroende av Jönköpings serviceutbud. De butiker som finns säljer främst dagligvaror och varor långt ner i hierarkin. Konkurrensen från Jönköping gör att mindre butiker med sällanköpsvaror inte klarar sig i orten. Däremot fungerar orten som servicecentra för många mindre orter runt Bankeryd, och detta basutbud är viktig att bevara. Inför framtiden kommer de val gällande byggnationer att vara viktiga. Om man fortsätter att bygga villor i orten kommer orten behålla samma struktur idag, och det finns en risk att orten blir mer av en idyllisk villaförort för barnfamiljer. Å andra sidan vill människor bo i villor i lugna områden, och det finns efterfrågan på villor i kommunen. Om man väljer att bygga flerfamiljshus kan det innebära att befolkningen blandas upp mer, vilket kan leda till att orten livas upp. Det finns stor efterfrågan på lägenheter, både för yngre och äldre som just nu utgör en förhållandevis liten andel av Bankeryds befolkning. Risken är att orten tappar den struktur som de som flyttat till orten eftersträvar. Å andra sidan kommer inte byggandet av ett antal flerfamiljshus att innebära en total omvandling av ortens struktur. De kommer troligtvis mest innebära att fler kan bo kvar i orten.

Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörlig bostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle vilja bo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet ifrån studien visade att 2/3 av de äldre småhusägarna i Ingelstad vill bo kvar i sina bostäder den närmaste tioårsperioden. Vidare visade resultatet att det i framtiden finns ett intresse för nyproduktion ibland de som vill bo kvar i Ingelstad. Resultatet visade även att det finns en framtida efterfrågan på centralt belägna bostäder i Växjö. För kommunen innebär det att det finns förutsättningar för att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden i Ingelstad genom att producera fler bostäder.

<p>Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.</p><p>Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen.</p><p>Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.</p><p>Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser. Utifrån den deskriptiva analysen av ortens dagsläge togs en strategi för utvecklingen av orten fram.</p><p>Resultatet blev att orten har flera attribut som pekar mot att orten har strukturen av en förort. Exempel på detta är att ortens serviceutbud främst består av dagligvaror trots ett relativt stort befolkningsunderlag. Flera av områdena i orten består nästan uteslutande av villabebyggelse och ortens befolkning är homogen utifrån att det är främst svenskfödda med stor andel barnfamiljer. Det bor få yngre och äldre i orten och genomsnittsinkomsterna är höga, och i vissa områden riktigt höga. Det finns förhållandevis få arbetstillfällen i orten och de som finns är främst lokaliserade till området Attarp-Backamo i centrala delarna av orten. Den lokala identiteten är inte lika stark som i andra mindre orter i kommunen. Stor del av befolkningen jobbar i Jönköping och kollektivtrafik, service och regionala förutsättningar har fokus på Jönköping.</p><p>Ortens roll i ortssystemet är till viss del utspelad eftersom orten är så pass beroende av Jönköpings serviceutbud. De butiker som finns säljer främst dagligvaror och varor långt ner i hierarkin. Konkurrensen från Jönköping gör att mindre butiker med sällanköpsvaror inte klarar sig i orten. Däremot fungerar orten som servicecentra för många mindre orter runt Bankeryd, och detta basutbud är viktig att bevara.</p><p>Inför framtiden kommer de val gällande byggnationer att vara viktiga. Om man fortsätter att bygga villor i orten kommer orten behålla samma struktur idag, och det finns en risk att orten blir mer av en idyllisk villaförort för barnfamiljer. Å andra sidan vill människor bo i villor i lugna områden, och det finns efterfrågan på villor i kommunen. Om man väljer att bygga flerfamiljshus kan det innebära att befolkningen blandas upp mer, vilket kan leda till att orten livas upp. Det finns stor efterfrågan på lägenheter, både för yngre och äldre som just nu utgör en förhållandevis liten andel av Bankeryds befolkning. Risken är att orten tappar den struktur som de som flyttat till orten eftersträvar. Å andra sidan kommer inte byggandet av ett antal flerfamiljshus att innebära en total omvandling av ortens struktur. De kommer troligtvis mest innebära att fler kan bo kvar i orten.</p>

<p>Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörlig</p><p>bostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle vilja</p><p>bo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet ifrån studien visade att 2/3 av de äldre småhusägarna i Ingelstad vill bo kvar i sina bostäder den närmaste tioårsperioden. Vidare visade resultatet att det i</p><p>framtiden finns ett intresse för nyproduktion ibland de som vill bo kvar i Ingelstad. Resultatet visade även att det finns en framtida efterfrågan på centralt belägna bostäder i Växjö. För</p><p>kommunen innebär det att det finns förutsättningar för att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden i Ingelstad genom att producera fler bostäder.</p>

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum. Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O. För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.

En hållbar utveckling är ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhället. Sveriges regering har som uttalat politiskt mål att samhällsplaneringen ska ske mot en hållbar utveckling, men det finns idag ingen allmänt känd metod för kommunerna att använda i planeringen mot ett hållbart samhälle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hållbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ”En hållbar stad”. Deltagandebaserad backcasting är en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebär att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan även diskuterar och tar fram möjliga sätt att uppnå visionen. Fallstudien har genomförts i Borlänge/Falun där backcastingen har använts för att ta reda på styrkor och svagheter i regionen samt för att skapa idéer och om vad som skulle kunna göras för att utveckla regionen mer hållbart. Undersökningen konstaterar att en beskrivning av vad som är viktig i en hållbar stad och hur en hållbar stad bör se ut måste klaras ut lokalt, och att det inte går att ge en generell beskrivning av detta eftersom det skiljer sig beroende på människors åsikter och synsätt. Resultatet visar att deltagande i planeringen för en hållbar stadsutveckling är av yttersta vikt, då den lokala situationen hamnar i fokus, engagemanget ökar och en spridning av kunskap sker. Deltagandebaserad backcasting är måluppfyllande och fungerar bra för att skapa visioner och framtidsbilder om en hållbar stad, vilket kan ge planerarna nya idéer att arbeta mot. Den stora nackdelen med metoden är svårigheterna att locka seminariedeltagare med olika bakgrunder och att få de deltagande att släppa sina redan förutfattade meningar. Eftersom alla metodens fördelar är beroende av att det finns ett brett deltagande kan hela processen riskeras om det inte finns ett tillräckligt intresse från omgivningen att delta.

<p>Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.</p><p>Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O.</p><p>För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.</p>

<p>En hållbar utveckling är ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhället. Sveriges regering har som uttalat politiskt mål att samhällsplaneringen ska ske mot en hållbar utveckling, men det finns idag ingen allmänt känd metod för kommunerna att använda i planeringen mot ett hållbart samhälle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hållbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ”En hållbar stad”. Deltagandebaserad backcasting är en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebär att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan även diskuterar och tar fram möjliga sätt att uppnå visionen. Fallstudien har genomförts i Borlänge/Falun där backcastingen har använts för att ta reda på styrkor och svagheter i regionen samt för att skapa idéer och om vad som skulle kunna göras för att utveckla regionen mer hållbart.</p><p>Undersökningen konstaterar att en beskrivning av vad som är viktig i en hållbar stad och hur en hållbar stad bör se ut måste klaras ut lokalt, och att det inte går att ge en generell beskrivning av detta eftersom det skiljer sig beroende på människors åsikter och synsätt. Resultatet visar att deltagande i planeringen för en hållbar stadsutveckling är av yttersta vikt, då den lokala situationen hamnar i fokus, engagemanget ökar och en spridning av kunskap sker. Deltagandebaserad backcasting är måluppfyllande och fungerar bra för att skapa visioner och framtidsbilder om en hållbar stad, vilket kan ge planerarna nya idéer att arbeta mot. Den stora nackdelen med metoden är svårigheterna att locka seminariedeltagare med olika bakgrunder och att få de deltagande att släppa sina redan förutfattade meningar. Eftersom alla metodens fördelar är beroende av att det finns ett brett deltagande kan hela processen riskeras om det inte finns ett tillräckligt intresse från omgivningen att delta.</p>

Den offentliga konsten har fått ta allt mer plats inom stadsplaneringen och är numera en självklar del av den. I denna undersökning beskrivs varför den offentliga konsten blivit en självklar del i stadsplaneringen och varför den kan bidra till upplevd trygghet. Denna uppsats beskriver förhållandet mellan offentlig konst och upplevd trygghet i ett område och hur de påverkar varandra. Uppsala kommuns arbete med offentlig konst kommer behandlas med Särskilt fokusområde på Börjegatstunneln, en gång-och cykeltunnel i Luthagen som genom projektet “7 tunnlars konst” fått utsmyckning i form av offentlig konst implementerat. Offentlig konst har möjlighet att stärka tryggheten i ett område och personer får ofta positiva upplevelser och trivsel i områden som tagits hand om.

<p>Title: What is important knowledge in social studies- An analyse of opinions among teachers in social studies</p><p>The aim of this paper is to increase the awareness about how teachers in Social studies think about goals and substance in the subject. I also want to get a picture about what kinds of problems teacher’s experiences when teaching Social studies. My expectations told me that Social studies are complex to teach, because it derives from several university disciplines such as Political science, Economics, Sociology, Law and Geography, which I believe makes the subject harder to define and what to give priority to. Finally, I want to increase the awareness, if it seems to be any fundamental essence in Social studies as a subject.</p><p>To achieve my goals with this paper I have studied relevant literature about Social studies. I also made an investigation with seven teachers who teach Social studies.</p><p>The results of the investigation showed that political science is very wide and contains a lot of different areas. The basic view about Social studies varied among the investigations participants, however the majority thought that the subject should convey practical training skills and ought to, in some way, prepare students for later acts in life. The investigation also showed that the participants mainly focused on areas from Sociology and Political science and less often from Law, Geography and Economics. Finally, when it comes to the essence of the subject, the investigation showed that that democracy has a very special place. However, in what way the teachers work with and discuss democracy, vary.</p> / <p>Uppsatsens syfte är att öka kännedomen om hur samhällskunskapslärare tänker kring mål och innehåll i ämnet Samhällskunskap. Jag vill också få en bild av vilka problem, man kan uppleva som samhällskunskapslärare i sin undervisning i Samhällskunskap, då ämnet är väldigt komplext och härstammar från flera olika universitetsdiscipliner vilka är Statsvetenskap, Sociologi, Nationalekonomi, Rättskunskap och Samhälls/Kulturgeografi. Den varierande bakgrunden och mängden stoff kan, menar jag, eventuellt medföra stoffträngsel, prioriteringssvårigheter och att ämnet upplevs vara svårdefinierat. Slutligen vill jag få ökad kännedom om det verkar finnas någon grundläggande kärna i ämnet?</p><p>För att uppnå mina syften med uppsatsen studerar jag dels studerat relevant litteratur om Samhällskunskap både ur ett beskrivande och problematiserande perspektiv. Jag genomför även en undersökning, i form av en enkät med öppna svarsalternativ, som besvaras av sju verksamma gymnasielärare i Samhällskunskap.</p><p>Undersökningens resultat visar att Samhällskunskap är vitt och mångfacetterande, då undersökningsdeltagarna lyfter fram många och olika tankar kring vad som är viktigt stoff i ämnet. Synen på målen med Samhällskunskap varierar hos undersökningsdeltagarna även om majoriteten lyfter fram att Samhällskunskap skall innefatta färdighets och förtrogenhetskunskap och att man som elev skall förberedas för senare agerande i livet. Man kan utifrån undersökningen även se att de områden och begrepp som lärarna främst lyfter fram härstammar från universitetsdisciplinerna Sociologi och Statsvetenskap. Däremot lyfts mer sällan begrepp från Rättskunskap, Samhälls/Kulturgeografi och Nationalekonomi fram vilket tyder på ”stoff prioritering” i en viss riktning. När det gäller ämnets kärna kan man se att demokrati verkar ha en särskild plats inom ämnet, på vilket sätt, varierar dock. Demokratins särskilda plats harmonierar dock väl med de intentioner man har haft och fortfarande har med Samhällskunskap som ämne.</p>