Syftet med detta examensarbete har varit att öka förståelsen för graffiti som innehåll i visuell kultur i bildundervisningen. I undersökningen har bildlärare på gymnasiet och graffitimålare intervjuats och jämförelse görs av deras definitioner av vad graffiti egentligen är. Under intervjuerna med lärare har det även undersökts på vilket sätt graffiti kan implementeras i gymnasieskolans bildundervisning och vilken position i hierarkin konstformen har gentemot andra metoder och tekniker. Det visade sig att graffiti och dess temporära karaktär skulle kunna användas som ett pedagogiskt verktyg för ungdomar i bildundervisningen och i andra angränsade ämnen som ett sätt att förstå sin samtid och visuella uttryck i samhället. Däremot görs inte detta speciellt ofta då bildämnets tradition och stofftäthet gör att undervisningen är starkt beroende på vilka förkunskaper läraren besitter samt vilken profil skolan har.

<p>Title: What is important knowledge in social studies- An analyse of opinions among teachers in social studies</p><p>The aim of this paper is to increase the awareness about how teachers in Social studies think about goals and substance in the subject. I also want to get a picture about what kinds of problems teacher’s experiences when teaching Social studies. My expectations told me that Social studies are complex to teach, because it derives from several university disciplines such as Political science, Economics, Sociology, Law and Geography, which I believe makes the subject harder to define and what to give priority to. Finally, I want to increase the awareness, if it seems to be any fundamental essence in Social studies as a subject.</p><p>To achieve my goals with this paper I have studied relevant literature about Social studies. I also made an investigation with seven teachers who teach Social studies.</p><p>The results of the investigation showed that political science is very wide and contains a lot of different areas. The basic view about Social studies varied among the investigations participants, however the majority thought that the subject should convey practical training skills and ought to, in some way, prepare students for later acts in life. The investigation also showed that the participants mainly focused on areas from Sociology and Political science and less often from Law, Geography and Economics. Finally, when it comes to the essence of the subject, the investigation showed that that democracy has a very special place. However, in what way the teachers work with and discuss democracy, vary.</p> / <p>Uppsatsens syfte är att öka kännedomen om hur samhällskunskapslärare tänker kring mål och innehåll i ämnet Samhällskunskap. Jag vill också få en bild av vilka problem, man kan uppleva som samhällskunskapslärare i sin undervisning i Samhällskunskap, då ämnet är väldigt komplext och härstammar från flera olika universitetsdiscipliner vilka är Statsvetenskap, Sociologi, Nationalekonomi, Rättskunskap och Samhälls/Kulturgeografi. Den varierande bakgrunden och mängden stoff kan, menar jag, eventuellt medföra stoffträngsel, prioriteringssvårigheter och att ämnet upplevs vara svårdefinierat. Slutligen vill jag få ökad kännedom om det verkar finnas någon grundläggande kärna i ämnet?</p><p>För att uppnå mina syften med uppsatsen studerar jag dels studerat relevant litteratur om Samhällskunskap både ur ett beskrivande och problematiserande perspektiv. Jag genomför även en undersökning, i form av en enkät med öppna svarsalternativ, som besvaras av sju verksamma gymnasielärare i Samhällskunskap.</p><p>Undersökningens resultat visar att Samhällskunskap är vitt och mångfacetterande, då undersökningsdeltagarna lyfter fram många och olika tankar kring vad som är viktigt stoff i ämnet. Synen på målen med Samhällskunskap varierar hos undersökningsdeltagarna även om majoriteten lyfter fram att Samhällskunskap skall innefatta färdighets och förtrogenhetskunskap och att man som elev skall förberedas för senare agerande i livet. Man kan utifrån undersökningen även se att de områden och begrepp som lärarna främst lyfter fram härstammar från universitetsdisciplinerna Sociologi och Statsvetenskap. Däremot lyfts mer sällan begrepp från Rättskunskap, Samhälls/Kulturgeografi och Nationalekonomi fram vilket tyder på ”stoff prioritering” i en viss riktning. När det gäller ämnets kärna kan man se att demokrati verkar ha en särskild plats inom ämnet, på vilket sätt, varierar dock. Demokratins särskilda plats harmonierar dock väl med de intentioner man har haft och fortfarande har med Samhällskunskap som ämne.</p>

<p><p><p>Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: <em>Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? </em>Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna <em>vad </em>och <em>varför.</em></p><p>För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme.</p></p></p> / <p><p><p>The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: <em>What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science</em>? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of <em>what </em>and <em>why.</em></p><p>To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.</p></p></p>

Title: What is important knowledge in social studies- An analyse of opinions among teachers in social studies The aim of this paper is to increase the awareness about how teachers in Social studies think about goals and substance in the subject. I also want to get a picture about what kinds of problems teacher’s experiences when teaching Social studies. My expectations told me that Social studies are complex to teach, because it derives from several university disciplines such as Political science, Economics, Sociology, Law and Geography, which I believe makes the subject harder to define and what to give priority to. Finally, I want to increase the awareness, if it seems to be any fundamental essence in Social studies as a subject. To achieve my goals with this paper I have studied relevant literature about Social studies. I also made an investigation with seven teachers who teach Social studies. The results of the investigation showed that political science is very wide and contains a lot of different areas. The basic view about Social studies varied among the investigations participants, however the majority thought that the subject should convey practical training skills and ought to, in some way, prepare students for later acts in life. The investigation also showed that the participants mainly focused on areas from Sociology and Political science and less often from Law, Geography and Economics. Finally, when it comes to the essence of the subject, the investigation showed that that democracy has a very special place. However, in what way the teachers work with and discuss democracy, vary. / Uppsatsens syfte är att öka kännedomen om hur samhällskunskapslärare tänker kring mål och innehåll i ämnet Samhällskunskap. Jag vill också få en bild av vilka problem, man kan uppleva som samhällskunskapslärare i sin undervisning i Samhällskunskap, då ämnet är väldigt komplext och härstammar från flera olika universitetsdiscipliner vilka är Statsvetenskap, Sociologi, Nationalekonomi, Rättskunskap och Samhälls/Kulturgeografi. Den varierande bakgrunden och mängden stoff kan, menar jag, eventuellt medföra stoffträngsel, prioriteringssvårigheter och att ämnet upplevs vara svårdefinierat. Slutligen vill jag få ökad kännedom om det verkar finnas någon grundläggande kärna i ämnet? För att uppnå mina syften med uppsatsen studerar jag dels studerat relevant litteratur om Samhällskunskap både ur ett beskrivande och problematiserande perspektiv. Jag genomför även en undersökning, i form av en enkät med öppna svarsalternativ, som besvaras av sju verksamma gymnasielärare i Samhällskunskap. Undersökningens resultat visar att Samhällskunskap är vitt och mångfacetterande, då undersökningsdeltagarna lyfter fram många och olika tankar kring vad som är viktigt stoff i ämnet. Synen på målen med Samhällskunskap varierar hos undersökningsdeltagarna även om majoriteten lyfter fram att Samhällskunskap skall innefatta färdighets och förtrogenhetskunskap och att man som elev skall förberedas för senare agerande i livet. Man kan utifrån undersökningen även se att de områden och begrepp som lärarna främst lyfter fram härstammar från universitetsdisciplinerna Sociologi och Statsvetenskap. Däremot lyfts mer sällan begrepp från Rättskunskap, Samhälls/Kulturgeografi och Nationalekonomi fram vilket tyder på ”stoff prioritering” i en viss riktning. När det gäller ämnets kärna kan man se att demokrati verkar ha en särskild plats inom ämnet, på vilket sätt, varierar dock. Demokratins särskilda plats harmonierar dock väl med de intentioner man har haft och fortfarande har med Samhällskunskap som ämne.

Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna vad och varför. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme. / The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of what and why. To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.