This report presents a thesis project at the School of Engineering, Jönköping University, where the task has been to develop a proposal for a parish community centre for the Swedish church’s parish community in Bankeryd. Background 1 st of November in 2004 the parish in Bankeryd appointed a special commission of inquiry called Framtidsgruppen (Future Group), to analyse the parish community’s different activities during the past 5 years and analyse the future activities and needs for the upcoming 5-10 years. This analysis would underlie the needs of building a new centre for the parish community. Implementation, results and conclusion The main focal points which this report is concentrated on has been to develop a building that is well suited for the activities, well adjusted for disabled persons and the building shall be appealing in an architectural point of view. Based on the information provided from the parish community, studies of literature, reference objects and discussions with the contact person at the parish community and the instructor of this project, the programming has been developed. The building’s programming has been the source for the continued work with floor plans and the building design.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun. Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen. Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling. Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser. Utifrån den deskriptiva analysen av ortens dagsläge togs en strategi för utvecklingen av orten fram. Resultatet blev att orten har flera attribut som pekar mot att orten har strukturen av en förort. Exempel på detta är att ortens serviceutbud främst består av dagligvaror trots ett relativt stort befolkningsunderlag. Flera av områdena i orten består nästan uteslutande av villabebyggelse och ortens befolkning är homogen utifrån att det är främst svenskfödda med stor andel barnfamiljer. Det bor få yngre och äldre i orten och genomsnittsinkomsterna är höga, och i vissa områden riktigt höga. Det finns förhållandevis få arbetstillfällen i orten och de som finns är främst lokaliserade till området Attarp-Backamo i centrala delarna av orten. Den lokala identiteten är inte lika stark som i andra mindre orter i kommunen. Stor del av befolkningen jobbar i Jönköping och kollektivtrafik, service och regionala förutsättningar har fokus på Jönköping. Ortens roll i ortssystemet är till viss del utspelad eftersom orten är så pass beroende av Jönköpings serviceutbud. De butiker som finns säljer främst dagligvaror och varor långt ner i hierarkin. Konkurrensen från Jönköping gör att mindre butiker med sällanköpsvaror inte klarar sig i orten. Däremot fungerar orten som servicecentra för många mindre orter runt Bankeryd, och detta basutbud är viktig att bevara. Inför framtiden kommer de val gällande byggnationer att vara viktiga. Om man fortsätter att bygga villor i orten kommer orten behålla samma struktur idag, och det finns en risk att orten blir mer av en idyllisk villaförort för barnfamiljer. Å andra sidan vill människor bo i villor i lugna områden, och det finns efterfrågan på villor i kommunen. Om man väljer att bygga flerfamiljshus kan det innebära att befolkningen blandas upp mer, vilket kan leda till att orten livas upp. Det finns stor efterfrågan på lägenheter, både för yngre och äldre som just nu utgör en förhållandevis liten andel av Bankeryds befolkning. Risken är att orten tappar den struktur som de som flyttat till orten eftersträvar. Å andra sidan kommer inte byggandet av ett antal flerfamiljshus att innebära en total omvandling av ortens struktur. De kommer troligtvis mest innebära att fler kan bo kvar i orten.

<p>This report presents a thesis project at the School of Engineering, Jönköping</p><p>University, where the task has been to develop a proposal for a parish community</p><p>centre for the Swedish church’s parish community in Bankeryd.</p><p>Background</p><p>1 st of November in 2004 the parish in Bankeryd appointed a special commission</p><p>of inquiry called Framtidsgruppen (Future Group), to analyse the parish</p><p>community’s different activities during the past 5 years and analyse the future</p><p>activities and needs for the upcoming 5-10 years. This analysis would underlie the</p><p>needs of building a new centre for the parish community.</p><p>Implementation, results and conclusion</p><p>The main focal points which this report is concentrated on has been to develop a</p><p>building that is well suited for the activities, well adjusted for disabled persons and</p><p>the building shall be appealing in an architectural point of view.</p><p>Based on the information provided from the parish community, studies of</p><p>literature, reference objects and discussions with the contact person at the parish</p><p>community and the instructor of this project, the programming has been</p><p>developed. The building’s programming has been the source for the continued</p><p>work with floor plans and the building design.</p>

<p>Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.</p><p>Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen.</p><p>Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.</p><p>Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser. Utifrån den deskriptiva analysen av ortens dagsläge togs en strategi för utvecklingen av orten fram.</p><p>Resultatet blev att orten har flera attribut som pekar mot att orten har strukturen av en förort. Exempel på detta är att ortens serviceutbud främst består av dagligvaror trots ett relativt stort befolkningsunderlag. Flera av områdena i orten består nästan uteslutande av villabebyggelse och ortens befolkning är homogen utifrån att det är främst svenskfödda med stor andel barnfamiljer. Det bor få yngre och äldre i orten och genomsnittsinkomsterna är höga, och i vissa områden riktigt höga. Det finns förhållandevis få arbetstillfällen i orten och de som finns är främst lokaliserade till området Attarp-Backamo i centrala delarna av orten. Den lokala identiteten är inte lika stark som i andra mindre orter i kommunen. Stor del av befolkningen jobbar i Jönköping och kollektivtrafik, service och regionala förutsättningar har fokus på Jönköping.</p><p>Ortens roll i ortssystemet är till viss del utspelad eftersom orten är så pass beroende av Jönköpings serviceutbud. De butiker som finns säljer främst dagligvaror och varor långt ner i hierarkin. Konkurrensen från Jönköping gör att mindre butiker med sällanköpsvaror inte klarar sig i orten. Däremot fungerar orten som servicecentra för många mindre orter runt Bankeryd, och detta basutbud är viktig att bevara.</p><p>Inför framtiden kommer de val gällande byggnationer att vara viktiga. Om man fortsätter att bygga villor i orten kommer orten behålla samma struktur idag, och det finns en risk att orten blir mer av en idyllisk villaförort för barnfamiljer. Å andra sidan vill människor bo i villor i lugna områden, och det finns efterfrågan på villor i kommunen. Om man väljer att bygga flerfamiljshus kan det innebära att befolkningen blandas upp mer, vilket kan leda till att orten livas upp. Det finns stor efterfrågan på lägenheter, både för yngre och äldre som just nu utgör en förhållandevis liten andel av Bankeryds befolkning. Risken är att orten tappar den struktur som de som flyttat till orten eftersträvar. Å andra sidan kommer inte byggandet av ett antal flerfamiljshus att innebära en total omvandling av ortens struktur. De kommer troligtvis mest innebära att fler kan bo kvar i orten.</p>

Background Electronic commerce (EC) has become popular due to the increasing demand of efficiency in shopping. The reason for this trend is the changes in technology and socio-demography. E-grocery, therefore, appears to be a fresh and attractive business concept that creates customer value for companies trading in supermarket industry. Handla24 of ICA Bankeryd is known as one of the foremost ICA retailers that generates e-grocery in Sweden. Starting in 2009, the service supplier went from zero customer to its current position of approximately 1400 regular customers. However, perceived value and further expectations from their customers have not been thoroughly understood yet. This issue is hindering Handla24 of ICA Bankeryd in expanding their customer group. Also, their ability to give appropriate service levels is potentially restricting further customer growth. With these issues rectified, Hanla24 of ICA Bankeryd could become a stronger player in the market. Purpose The purpose of this thesis is to examine how customer values are created in e-grocery. We identify factors that deliver value to the existing customers and target a potential customer group in Jönköping city for Handla24 of ICA Bankeryd. We also provide recommendations on  how Handla24 of ICA Bankeryd can attract this group. Method This thesis employs a combination of quantitative method and qualitative method. Data are collected through two face-to-face interviews with Handla24 of ICA Bankeryd. Customers in Jönköping are divided into two clusters: the existing customers and potential customers with two separate survey questionnaires for each of the clusters. Conclusion We conclude that e-grocery does create customer value. In the example of Handla24 - ICA Bankeryd, we identify four main factors that deliver value to their existing customers, namely delivery price, product range, convenience shopping and customer services. In order to target the potential customers for Handla24, we also recognize the characteristics that create the demand for e-grocery. The targeted customers are capable of shopping online due to the habit of surfing the Internet. In addtion, they do not like either queuing at the store or carrying groceries home. This group is a female majority. It also includes families having children or having greater than or equal to 3 members. This customer group does not find 99 kr delivery fee of Handla24 - ICA Bankeryd reasonable, but they still have an interest in trying and recommending e-grocery of Handla24 to other people.

<p>Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.</p><p>Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter.</p><p>Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.</p><p> </p><p> </p>

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest. Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter. Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.