Bakgrund: Sexualiteten följer en person genom hela livet. Andelen äldre personer ökar i befolkningen då medellivslängden ökar. Allt fler äldre personer är sexuellt aktiva och många önskar att de kunde vara mer sexuellt aktiva. Att undersöka äldre personers sexuella aktivitet och tillfredsställelse med sexuallivet i samband med livstillfredställelse skulle kunna generera kunskap för sjuksköterskan i arbetet att bedriva en god omvårdnad. En ökad kunskap om äldre personers sexualitet skulle kunna användas i utvecklingsarbetet till att förbättra omvårdnaden för äldre personer i relation till deras sexualitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuell aktivitet och tillfredsställelse med sexualliv relaterat till kön, ålder och partnerskap samt undersöka sambandet mellan sexuell aktivitet, tillfredställelse med sexualliv och livstillfredställelse hos äldre personer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Baserad på inhämtad data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kunna se samband och förekomster. 1119 personer är med i studien i åldrarna 60 år till 90 år och uppåt. 43,8 % är män och 56,2 % är kvinnor av de som deltog. Resultat: Sexuell aktivitet (p=<0,001) och tillfredsställelse med sexuallivet (p=<0,01) påverkar livstillfredsställelsen. Fler män är sexuellt aktiva (57,8%) medan fler kvinnor är tillfredsställda med sitt sexualliv (85,0%) (p=<0,001). De som har en partner är mer sexuellt aktiva (63,8%) (p=<0,001). Den sexuella aktiviteten minskar succesivt med åren (p=0,001).   Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan sexuell aktivitet, tillfredsställelse med sexuallivet och livstillfredsställelsen. Detta visar att sexualiteten är viktigt del av livet även för äldre personer. Denna kunskap kan ha en betydelse för att sjuksköterskan ska kunna förbättra omvårdnaden till äldre personer i förhållande till deras sexualitet. Det är viktigt att inom sjukvården bejaka äldre personers sexualitet och inte förkasta den.

Bakgrund: Många sjukdomar går att förebygga med hälsosamma levnadsvanor för en möjlighet att leva fler friska år. Att studera äldres hälsa och levnadsvanor kan tydliggöra riskgrupper för distriktssköterskans preventiva arbete med att förhindra uppkomsten av livsstilssjukdomar. Syfte: Att undersöka levnadsvanorna och hälsan hos de yngre äldre, hur levnadsvanorna och hälsan har förändrats över en 12-årsperiod samt om det fanns några samband mellan levnadsvanor, upplevd hälsa och socioekonomiska förhållanden. Metod: Befolkningsbaserad tvärsnittsstudie med data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge [SNAC-B]. Urvalet inkluderade 60 och 66-åringar från undersökningarna 2001–03 (n=397) samt 2014–15 (n=260). Sexton variabler beskrev deltagarnas bakgrund, hälsa och levnadsvanor. Skillnader undersöktes med Chi-2 och Mann Whitney U-test. Samband undersöktes med binär logistisk regression.  Resultat: Andelen rökare minskade till 8,7%. Andelen fysiskt aktiva ökade till 85,7%. Riskbruk av alkohol ökade till 11,3%, ökningen var signifikant hos kvinnor (p=0,013). Andelen med bättre upplevd allmän hälsa ökade till 83,3%, män uppgav bättre allmän hälsa än kvinnor (p=0,038). Den mentala hälsan minskade hos båda könen till 77,3%. Samband sågs bland annat mellan alkoholvanor och mental hälsa (OR 4,3). Slutsats: De yngre äldre mår allmänt bättre och har förbättrat sina levnadsvanor över en 12-årsperiod. Kvinnor är mer hälsomedvetna men männen gjorde störst framsteg. Då alkoholvanorna ökade oroande, speciellt hos kvinnor, och den mentala hälsan försämrades bör distriktssköterskan uppmärksamma äldres alkoholvanor och psykiska hälsa samt öka förskrivningen av FaR för en chans till ett mer hälsosamt åldrande.

Bakgrund: Äldre personer anses vara i åldrarna 65+ och ökar betydligt världen över. Tidigare studier visar att äldre personer har svårt att följa med i den tekniska utvecklingen samt har ett mindre intresse för tekniken. Kommunikation är den kontakt och det samspel som uppstår via språkliga signaler mellan människor och anses vara ett grundläggande mänskligt behov. IT inom vården är ett viktigt redskap för vårdpersonalen i deras arbete. E-hälsa innebär att ett digitalt verktyg används för att få information digitalt för att uppnå samt bibehålla hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers uppfattningar av att söka vård och hälsoinformation via internet. Metod: En kvantitativ enkätstudie i samarbete med SNAC-B. 887 enkäter skickades ut varav användes 302 till studien. Deltagarna var i åldrarna 60 år och äldre. Analys har gjorts via korstabeller och Chi2-test. Resultat: Resultatet baseras på 302 enkätformulär. Det fanns inga större skillnader angående att söka vård och hälsorelaterad information via internet relaterat till kön. Istället fanns det skillnad relaterat till ålder. Det är flest äldre personer i åldrarna 60–67 och 68–75 som använder sig av internet och e-legitimation. Äldre personer i åldrarna 76–82 och 83+ tycker det är svårt att hänga med då den tekniska utvecklingen går för snabbt fram. Ca 16% av deltagarna har någon gång bokat tid till läkare eller tandläkare via internet. Ca 15 % av deltagarna har tagit del av sin patientjournal via internet. Internetanvändning minskar i stigande ålder. Slutsats: Studien visar att äldre personer behöver mer kunskap och information om vård via internet. Dagens moderna teknik ökar i samhället och det är viktigt att sjukvården bejakar äldre personers brist på kunskap inom området och vara mer till hjälp. Denna kunskap har betydelse för sjuksköterskans utveckling med kärnkompetensen informatik. Mer kunskap, information och hjälp hade gett äldre personer mer inflytande i sin egen vård och hälsa.

Bakgrund: Samhällets snabba digitalisering har ställt många äldre i ett digitalt utanförskap. Samtidigt som ensamhet är ett växande samhällsproblem, särskilt för äldre individer. Ofrivillig ensamhet kan i längden ge både fysiska och psykiska konsekvenser som förhöjd risk för hjärtinfarkt, stroke, demens och depression. En del i sjuksköterskans arbetsuppgift är att verka för att patienter inte upplever ett digitalt utanförskap. Samt att identifiera ensamhet som en riskfaktor för försämrad hälsa och uppmuntra patienten att bryta ensamheten.  Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan bristande internetanvändning och ensamhet hos äldre individer. Metod: Metoden i studien är en kvantitativ deskriptiv studie som bygger på SNAC-B´s material. Urvalet i studien är från SNAC-B´s deltagarlistor i Blekinge och är ett representativt urval ur befolkningen med personer över 60 år. Datan analyserades i SPSS, version 26 där variablerna formades till korstabeller.  Resultat: I resultatet framkom det att äldre äldre (80+) oftare besväras av ensamhet än yngre äldre (60-78). Det framgår även att individer som använder internet är besvärade av ensamhet i mindre utsträckning än individer som inte använder internet. Slutsats: Slutligen kan studien inte fastslå ett direkt samband mellan internetanvändning och ensamhet. Men studien kan utläsa att de individer som använder internet är mindre ensamma än individer som inte använder internet.