Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa granskades. Resultat: personer med hjärtsjukdom känner ofta rädsla och oro inför sexuell aktivitet. Rädsla över att utlösa en hjärtinfarkt, eller till och med att dö. Även partnern till den hjärtsjuke kan känna oro och rädsla över sin maka eller make. Rådgivningen är ofta otillräcklig och bristfällig. Även där är den bristfällig till den hjärtsjukes partner. Diskussion: vården behöver bli bättre på att ta upp detta ämne till diskussion. Problemet behöver synliggöras så att personer med hjärtsjukdom och deras partner kan känna sig trygga med att återuppta sitt sexuella samliv. Slutsatsen är att sexualrådgivning till personer med hjärtsjukdom är ett eftersatt område inom sjukvården. För att förbättra vården och livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom behövs mer utbildning av vårdpersonalen samt utformning av riktlinjer för sexuell rådgivning.

Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men in Sweden. Many people that are diagnosed or going through treatment for the disease experiences negative side effects. It´s not uncommon with side effects that give problems with sexual health. Aim: The objective of the study is to investigate the connection between problems with worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function for men with prostate cancer. Method: This study was conducted as a quantitative cross-sectional study, as part of a larger ongoing study, with data collected from members in the SPCF (Svenska Prostatacancer Förbundet) with help of questionnaires. Data collected from 3165 men who regardless of treatment and age were analyzed and studied by division into two groups. Results: The results showed that men who has problems with any form of worry/anxiety/depression are less sexually active than men who not had problems. It also shows that men with less sexual activity think themselves as less satisfied than men with no problems. Conclusion: The study shows that there is a connection between worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function on men with prostate cancer. Various finds have been discovered in the study and knowledge gaps have been illustrated. Nurses can use the schedule as a help whit their work about the sexual health.

Bakgrund: Sexualiteten följer en person genom hela livet. Andelen äldre personer ökar i befolkningen då medellivslängden ökar. Allt fler äldre personer är sexuellt aktiva och många önskar att de kunde vara mer sexuellt aktiva. Att undersöka äldre personers sexuella aktivitet och tillfredsställelse med sexuallivet i samband med livstillfredställelse skulle kunna generera kunskap för sjuksköterskan i arbetet att bedriva en god omvårdnad. En ökad kunskap om äldre personers sexualitet skulle kunna användas i utvecklingsarbetet till att förbättra omvårdnaden för äldre personer i relation till deras sexualitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuell aktivitet och tillfredsställelse med sexualliv relaterat till kön, ålder och partnerskap samt undersöka sambandet mellan sexuell aktivitet, tillfredställelse med sexualliv och livstillfredställelse hos äldre personer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Baserad på inhämtad data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kunna se samband och förekomster. 1119 personer är med i studien i åldrarna 60 år till 90 år och uppåt. 43,8 % är män och 56,2 % är kvinnor av de som deltog. Resultat: Sexuell aktivitet (p=<0,001) och tillfredsställelse med sexuallivet (p=<0,01) påverkar livstillfredsställelsen. Fler män är sexuellt aktiva (57,8%) medan fler kvinnor är tillfredsställda med sitt sexualliv (85,0%) (p=<0,001). De som har en partner är mer sexuellt aktiva (63,8%) (p=<0,001). Den sexuella aktiviteten minskar succesivt med åren (p=0,001).   Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan sexuell aktivitet, tillfredsställelse med sexuallivet och livstillfredsställelsen. Detta visar att sexualiteten är viktigt del av livet även för äldre personer. Denna kunskap kan ha en betydelse för att sjuksköterskan ska kunna förbättra omvårdnaden till äldre personer i förhållande till deras sexualitet. Det är viktigt att inom sjukvården bejaka äldre personers sexualitet och inte förkasta den.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor globalt. Diagnosen och behandlingen medför fysiska, psykiska och biologiska förändringar som är för påfrestande på kvinnors sexuella hälsa och sexuella aktivitet. Sexuell aktivitet är för kvinnor en del av välbefinnandet och tillfredställande. Att vara sexuellt aktiv och ha bra sexuell hälsa har olika betydelser för alla individer. Det är den grundläggande sjuksköterskans och hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att ha kunskap och förståelse om bröstcancersjukdomens påverkan på kvinnors sexuella hälsa och sexuell aktivitet för att kunna ge personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa vid bröstcancer, med fokus på sexuell aktivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio kvalitativa artiklar som analyserades med Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sex underkategorier. Huvudkategorierna är följande; Upplevelser av förändringar av sexuell aktivitet, Upplevelser av sexuella relationer och samhällets normer och Upplevelser av brister inom hälso- och sjukvården.  Underkategorier är följande; Upplevelser av fysiska förändringar i relation till sexuell aktivitet, Upplevelser av psykologiska förändringar i relation till sexuell aktivitet, Upplevelser av relationen med partner, Upplevelser av samhällets normer och beteenden i relation till sexuella aktiviteter, Upplevelser av brist på kommunikation kring sexuell aktivitet och Upplevelser av brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats: Kvinnor upplever sexuella problem vid bröstcancersjukdom vilket påverkar både självbilden och relationen med partnern. Sexuell dysfunktion framkommer vid behandlingen av bröstcancer och drabbar oftast den sexuella hälsan som leder till minskad sexuell aktivitet. Sjuksköterskor och hälso- och sjukvårdspersonalen kan stödja kvinnor med kunskap kring sexuell hälsa för att främja kvinnors livsvärld och bibehålla sexuellt välbefinnande.

Bakgrund: Sexualitet är mångdimensionellt och omfattar emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande. Sexualitet och sexuell hälsa samspelar med varandra och kan äventyras då kvinnan insjuknar i hjärtinfarkt. Det är vanligt förekommande med sexuell problematik samt minskad sexuell aktivitet och funktion vid kardiovaskulär sjukdom, vilket innefattar hjärtinfarkt. Trots att kvinnor upplever sviktande sexuell hälsa efter hjärtinfarkt, söker de sällan vård för det. Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos kvinnor som genomgått hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Tio resultatartiklar har analyserats med Fribergs analysstruktur. Resultat: Resultatet presenterades i tre teman och sju subteman. Kvinnorna upplevde förändringar i sexuallivet, partnerskapet och i sig själva efter hjärtinfarkt. Kvinnorna beskrev den sexuella hälsan som försämrad, främst relaterat till minskad lust, ointresse och rädsla. Kvinnorna upplevde psykiska och fysiska förändringar samt att det var svårt att samtala med partnern om sexuallivet. En nära relation till partnern, närhet och intimitet framkom som viktigt efter insjuknandet. Information delgiven av vårdpersonal visade sig avgörande relaterat till upplevd sexuell hälsa. Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa påverkas av att insjukna i hjärtinfarkt. Förändringar i partnerskapet, sexuallivet och kvinnans psykiska och fysiska mående kan identifieras efter hjärtinfarkt. Vårdpersonal behöver belysa sexualitet och delge kvinnor information som berör ämnet för att främja sexuell hälsa hos kvinnliga hjärtinfarktpatienter. / Background: Sexuality is multidimensional and includes emotional, physical, social and mental well-being. Sexuality and sexual health interact with each other and can be endangered when the woman becomes ill in a myocardial infarction. It is common that sexual problems occur as well as reduced sexual activity and function in cardiovascular disease, which includes myocardial infarction. Despite the fact that women experience declining sexual health after myocardial infarction, they rarely seek care for it. Aim: To describe women’s experienced sexual health after myocardial infarction. Method: A literature overview with qualitative method and inductive approach. Ten scientific articles have been analyzed with Friberg’s analysis structure. Result: The result was presented in three themes and seven subthemes. The women experienced changes in sexual life, partnership and in themselves after a myocardial infarction. The women described sexual health as deteriorated, mainly related to decreased desire, disinterest and fear. The women experienced psychological and physical changes and that it was difficult to talk to their partner about sexual life. A close relationship with the partner, nearness and intimacy emerged as important after the illness. Information provided by healthcare professionals proved crucial in relation to perceived sexual health. Conclusion: Women's sexual health is affected by becoming ill in myocardial infarction. Changes in the partnership, sexual life and the woman's mental and physical state can be identified after a myocardial infarction. Healthcare professionals need to shed light on sexuality and provide women with information touching the subject to promote sexual health of female myocardial infarction patients.

Bakgrund: Forskning visar att många kvinnor lever med sexuella problem efter en hjärtinfarkt. Kvinnors sexuella problem prioriteras inte i vården bland annat på grund av bristande kunskaper hos sjuksköterskorna. För många individer är sexuell hälsa och sexuell aktivitet av stor betydelse för deras liv. När den sexuella aktiviteten påverkas av hjärtinfarkt, kan detta negativt påverka kvinnors sexuella hälsa vilket i sin tur kan påverka kvinnors övergripande hälsa negativt. Detta examensarbete behöver utföras för att ge ökade kunskaper till grundutbildade sjuksköterskor för att kvinnor med sexuella problem efter hjärtinfarkt ska kunna få individanpassad omvårdnad.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats och som är baserad på 6 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Tre huvudrubriker framkom med sex underrubriker. Huvudrubrikerna är följande: Fysiska och emotionella hinder, Förändrade behov i relationen och Otillfredsställande vårdmöte. Underrubrikerna är följande: Fysiska hinder, Emotionella hinder, Ökat behov av närhet, Minskad sexuell lust, Informationsbrist samt Tabu och skam. Slutsats: Rädsla för återinsjuknande i hjärtinfarkt påverkade kvinnors sexuella lust som i sin tur påverkade kvinnornas sexuella aktivitet. Problem med den sexuella aktiviteten påverkade även kvinnornas relation med partnern. Det finns bristande kunskaper hos sjuksköterskor kring kvinnors upplevelser av den sexuella aktiviteten och detta behöver lyftas fram i vården för att förebygga kvinnors sexuella problem.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Efter en genomgången hjärtinfarkt kan den sexuella hälsan, som definieras som ett psykiskt, socialt och mentalt välbefinnande, påverkas på flera sätt. Syfte: Att beskriva hur patienter erfar sin sexuella hälsa efter en genomgången hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt som innefattar 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman;bristande sexuell rådgivning, osäkerhet över kroppens förmåga, förändrad sexuell aktivitet och förändrad harmoni i kärleksrelationen. Slutsats: För att öka eller bibehålla den sexuella hälsan hos patienten efter en hjärtinfarkt är det viktigt att sjuksköterskan ska kunna samtala och ge råd om den sexuella hälsan till patienterna, vilket är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. / Background: Myocardial infarction is one of the most common diseases in Sweden. After arecent heart attack, sexual health, which is defined as mental, social and mental well-being, can be affected in several ways. Aim: To describe how patients experience their sexual health after arecent heart attack. Method: A literature review that includes 11 scientific articles. Results:From the analysis four themes were identified; lack of sexual counseling, uncertainty about the body's ability, altered sexual activity and altered harmony in the love relationship. Conclusion: In order to increase or maintain the sexual health of the patient after a heart attack, it is important that the nurse should be able to talk and advise about the sexual health to the patients, which is one of the nurse's areas of responsibility.

No description available.