Relationskvaliteten har i tidigare forskning visat sig viktig för såväl relationens varaktighet och välmående, som för den enskilda individens välmående. Det är därmed viktigt att utröna olika relationsfaktorers bidrag till relationens kvalitet. Tidigare forskning tyder på att relationskvaliteten försämras över tid, samt lider en plötslig försämring vid övergången till föräldraskap. Detta gör det intressant att undersöka huruvida relationslängden vid övergången till föräldraskap påverkar relationskvaliteten. Att undersöka huruvida relationslängden vid barnets ankomst påverkar relationskvaliteten är ett område som tycks vara relativt outforskat, och som snarare agerar kontrollvariabel än är ett huvudsyfte. För att nå en ökad förståelse för familjedynamiken anses dock detta värdefullt att studera. Denna studie avsåg därmed att besvara följande frågeställningar: Är relationskvaliteten beroende av relationens längd? Är relationskvaliteten beroende av relationslängden vid övergången till föräldraskap? Relationskvalitet definierades i denna studie med kvalitetskomponenterna tillfredställelse, sammanhållning och konfliktnivå. För att besvara frågeställningarna användes delar av datamaterialet "Familj och arbetsliv på 2000-talet". Materialet inkluderar män och kvinnor i Sverige, födda 1968, 1972, 1976 och 1980. Resultaten från genomförda regressionsanlyser visade att kvinnors, men inte mäns, relationskvalitet är beroende av relationens längd, och relationens längd vid övergången till föräldraskap. Sammantaget uppvisade kvinnorna en kvalitetsminskning över tid, samt att det är mer fördelaktigt för relationskvaliteten desto senare i relationen övergången till föräldraskap sker. Ytterligare forskning, med mer valida mätinstrument, samt större urval, krävs dock för mer generella och pålitliga slutsatser. I teoretiskt hänseende anses emellertid denna studie bidra till att området kan anses värdefullt att ytterligare undersöka och diskutera.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship</p><p>.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation. / The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship .