Studiens syfte är att belysa  förskolechefens syn på specialpedagogens uppdrag som kvalificerad samtalspartner. I studien intervjuar vi sex förskolechefer från tre olika kommuner om deras syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner. Dels undersöker vi i vilket sammanhang specialpedagogen fungerar som kvalificerad samtalspartner men också vad dessa samtal innehåller. Vi undersöker även vilken syn förskolechefen har på relationen mellan förskolechef och specialpedagog samt vilka möjligheter och hinder de kan se med handledning.    Enligt skollag och styrdokument finns ingen uttalad roll för specialpedagogens uppdrag och i vårt resultat ser vi att förskolecheferna har svårigheter med att beskriva begreppet kvalificerad samtalspartner. Forskning visar också att ledarnas roll i att styra den specialpedagogiska verksamheten har betydelse för hur verksamheten utvecklas. Både i forskning och i vårt resultat anges att begreppet är otydligt och svårt att beskriva vilket gör ämnet viktigt att studera.   Resultatet visar på att handledning oftast sker vid akuta behov. Innehållet i handledningen ses då ur ett kategoriskt perspektiv då det enskilda barnet hamnar i fokus.   Systemteoretiskt perspektiv på handledning har använts för att analysera resultatet.

<p>Sammanfattning</p><p>Föreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.</p><p>Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen.</p><p>Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Då vi relaterar intervjumaterialet i sin helhet gentemot ovanstående sex begrepp kan vi se betydelsen av dessa här löpa som en röd tråd.</p><p>Resultatet av studien visar att det är svårt att finna något enhälligt svar på den faktiska innebörden av uppdraget, för det för specialpedagogen, kvalificerade samtalspartnerskapet. Vi kan ändå utifrån vår tolkning av intervjudeltagarnas uttalanden se betydelsen av den kvalificerade samtalspartnern som stöd för utveckling liksom vikten av ett medvetet förhållningssätt hos denna. Då uppdraget saknar definition blir det ofta upp till varje enskild specialpedagog själv att tolka och utforma innebörden av hur examensordningen för specialpedagogen uttrycker uppdraget som kvalificerad samtalspartner.</p><p>Nyckelord: Specialpedagog, kvalificerad samtalspartner, handledning</p>

Sammanfattning Föreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning. Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen. Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Då vi relaterar intervjumaterialet i sin helhet gentemot ovanstående sex begrepp kan vi se betydelsen av dessa här löpa som en röd tråd. Resultatet av studien visar att det är svårt att finna något enhälligt svar på den faktiska innebörden av uppdraget, för det för specialpedagogen, kvalificerade samtalspartnerskapet. Vi kan ändå utifrån vår tolkning av intervjudeltagarnas uttalanden se betydelsen av den kvalificerade samtalspartnern som stöd för utveckling liksom vikten av ett medvetet förhållningssätt hos denna. Då uppdraget saknar definition blir det ofta upp till varje enskild specialpedagog själv att tolka och utforma innebörden av hur examensordningen för specialpedagogen uttrycker uppdraget som kvalificerad samtalspartner. Nyckelord: Specialpedagog, kvalificerad samtalspartner, handledning

Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skallvara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senasteundersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete ellerstartar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete hargenomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Detövergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vadstudenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY somutbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutomingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sinutbildning. Undersökningen har varit av kvantitativ och kvalitativ metod iform av 27 enkäter och två halvstrukturerade intervjuer. Uppsatsen haranalyserats utifrån en teoretisk avgränsning om erfarenhetsbaserat lärandesamt det livslånga lärandet. Resultatet visar att studenterna i storutsträckning arbetar inom sitt utbildningsområde, att utbildningen i vissgrad motsvar de kunskaper de behöver i sitt dagliga arbete och att de allraflesta tycker sig ha ett intressantare arbete med bra löneutveckling.Resultatet visar också att mer än hälften förvärvsarbetade innan aktuellKY-utbildning och att de i det stora hela är de nöjda med sin utbildning.De som är minst nöjda med utbildningen är de som inte arbetar inomrelevant utbildningsområde. Praktikformen LIA (lärande i arbete) har tillstor del bidragit till att flera fått arbete. Ingen har startat företag vare sigföre, under eller efter utbildningen.

Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beskattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller. Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beskattningen. Direktivet föreskriver att en kontinuitetsprincip ska tillämpas, vilket innebär att det köpande företaget övertar överlåtarens anskaffningsvärde och vinsten beskattas först vid en slutlig avyttring. Det är bara fysiska personer och dödsbon som omfattas av den framskjutna beskattningen enligt IL 48a:2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och bestå av andelar i det köpande företaget, dock får pengar lämnas till en viss del. Uppsatsen utreder närmare vad ”till en del” innebär och går även in på IL 48a:9 avseende beskattningen av kontantbeloppet. Min åsikt är att paragrafen är otydlig eftersom det inte framgår att omkostnadsbeloppet inte får dras av. Enligt IL 48a:5 ska säljaren av andelarna vara obegränsat skattskyldig i Sverige för att omfattas av den framskjutna beskattningen och IL 48a:11 föreskriver att beloppet måste tas upp till beskattning då säljaren inte längre uppfyller detta villkor. Skatteverket anser att regeln utgör en exitskatt och att den därför inte ska tillämpas vid utflyttning till annat EU/EES-land. Jag går närmare in på problematiken i uppsatsen och kommer fram till att paragrafen antingen bör skrivas om eller så bör den svenska domstolen begära ett förhandsavgörande från EGD. Om de ursprungliga andelarna är kvalificerade kommer de mottagna andelarna att bli så kallat särskilt kvalificerade. Utredningen avseende dessa särskilt kvalificerade andelar är en viktig del av uppsatsen eftersom regelverket är ganska svårgenomträngligt. Reglerna återfinns i IL 57:7, 7a och 7b och det speciella med dessa andelar är att de inte kan ”avkvalificeras” på samma sätt som ”vanligt” kvalificerade andelar. Systemet kan leda till problem för småföretagare då beräkningsreglerna är krångliga och kräver ganska mycket kunskap. Slutligen kan konstateras att reglerna är i ständig förändring och att det återstår att se vad som händer härnäst. Lagstiftningen kan sägas vara så komplicerad att en fåmansföretagare inte utan svårighet kan ta sig igenom regelverket och förstå konsekvenserna av de olika rättsreglerna. / The purpose of this master's thesis is to investigate the postponed tax for individuals at exchange of shares according to IL, inkomstskattelagen (1999:1229) chapter 48a. The design of the law will be analyzed and some uncertainties will be elucidated. The postponed tax from a small corporation's perspective will also be discussed in order to find out whether the rules are sufficiently clear and understandable. The area which this master's thesis deals with is very complex with rules that are constantly changing, so it feels particularly important to try to identify what it is that really applies. The legislation relating to restructuring in the business life is based on EC's Merger Directive which aims to facilitate restructuring by regulating that no tax should be paid at that time. Sweden, along with several other countries, has chosen to apply the directive also on purely domestic transactions, such as the postponed tax for individuals. The directive provides for the principle of continuity, which means that the buyer takes over the transferor's acquisition value and the profit is taxed at the final realization. Individuals and decedent estates are the only ones who are covered by the postponed taxing according to IL 48a:2. The compensation must be a market price and consist of shares in the buyer but money can also be given to a certain extent. This master's thesis examines what "to a certain extent" actually means and looks closer at IL 48a:9 regarding the taxation of the cash amount. My view here is that the rule is very unclear due to the fact that it does not show that the acquisition value may not be deducted. According to IL 48a:5, the seller of the shares must be unlimited tributary in Sweden for the benefit of postponed taxation and IL 48a:11 provides that if the seller no longer meets this criteria the amount must be raised to taxation. The Swedish tax authority finds that this is an exit tax and should therefore not be applied when moving to another country within the European Union. I look closer upon this problem and my conclusion is that the paragraph either should be rewritten or the Swedish court should request a preliminary ruling from ECJ. If the original shares are qualified the received shares will be so-called especially qualified. The investigation in respect of these especially qualified shares is an important part of this master's thesis because the regulatory framework can be difficult to understand. The rules are found in inkomstskattelagen chapter 57 article 7, 7a and 7b. The special nature of these shares is that they can not cease to be qualified in the same way as "ordinary" qualified shares. The system can lead to problems for small businesses because the rules are complicated and require quite a lot of knowledge. Finally, I note that the rules are constantly changing and that it remains to be seen what happens next. The legislation can be said to be so complicated that the entrepreneurs will have difficulties to get through the regulatory framework and understand the consequences of the different legal rules.

<p>Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beskattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller.</p><p>Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beskattningen. Direktivet föreskriver att en kontinuitetsprincip ska tillämpas, vilket innebär att det köpande företaget övertar överlåtarens anskaffningsvärde och vinsten beskattas först vid en slutlig avyttring.</p><p>Det är bara fysiska personer och dödsbon som omfattas av den framskjutna beskattningen enligt IL 48a:2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och bestå av andelar i det köpande företaget, dock får pengar lämnas till en viss del. Uppsatsen utreder närmare vad ”till en del” innebär och går även in på IL 48a:9 avseende beskattningen av kontantbeloppet. Min åsikt är att paragrafen är otydlig eftersom det inte framgår att omkostnadsbeloppet inte får dras av.</p><p>Enligt IL 48a:5 ska säljaren av andelarna vara obegränsat skattskyldig i Sverige för att omfattas av den framskjutna beskattningen och IL 48a:11 föreskriver att beloppet måste tas upp till beskattning då säljaren inte längre uppfyller detta villkor. Skatteverket anser att regeln utgör en exitskatt och att den därför inte ska tillämpas vid utflyttning till annat EU/EES-land. Jag går närmare in på problematiken i uppsatsen och kommer fram till att paragrafen antingen bör skrivas om eller så bör den svenska domstolen begära ett förhandsavgörande från EGD.</p><p>Om de ursprungliga andelarna är kvalificerade kommer de mottagna andelarna att bli så kallat särskilt kvalificerade. Utredningen avseende dessa särskilt kvalificerade andelar är en viktig del av uppsatsen eftersom regelverket är ganska svårgenomträngligt. Reglerna återfinns i IL 57:7, 7a och 7b och det speciella med dessa andelar är att de inte kan ”avkvalificeras” på samma sätt som ”vanligt” kvalificerade andelar. Systemet kan leda till problem för småföretagare då beräkningsreglerna är krångliga och kräver ganska mycket kunskap.</p><p>Slutligen kan konstateras att reglerna är i ständig förändring och att det återstår att se vad som händer härnäst. Lagstiftningen kan sägas vara så komplicerad att en fåmansföretagare inte utan svårighet kan ta sig igenom regelverket och förstå konsekvenserna av de olika rättsreglerna.</p> / <p>The purpose of this master's thesis is to investigate the postponed tax for individuals at exchange of shares according to IL, inkomstskattelagen (1999:1229) chapter 48a. The design of the law will be analyzed and some uncertainties will be elucidated. The postponed tax from a small corporation's perspective will also be discussed in order to find out whether the rules are sufficiently clear and understandable. The area which this master's thesis deals with is very complex with rules that are constantly changing, so it feels particularly important to try to identify what it is that really applies.</p><p>The legislation relating to restructuring in the business life is based on EC's Merger Directive which aims to facilitate restructuring by regulating that no tax should be paid at that time. Sweden, along with several other countries, has chosen to apply the directive also on purely domestic transactions, such as the postponed tax for individuals. The directive provides for the principle of continuity, which means that the buyer takes over the transferor's acquisition value and the profit is taxed at the final realization.</p><p>Individuals and decedent estates are the only ones who are covered by the postponed taxing according to IL 48a:2. The compensation must be a market price and consist of shares in the buyer but money can also be given to a certain extent. This master's thesis examines what "to a certain extent" actually means and looks closer at IL 48a:9 regarding the taxation of the cash amount. My view here is that the rule is very unclear due to the fact that it does not show that the acquisition value may not be deducted.</p><p>According to IL 48a:5, the seller of the shares must be unlimited tributary in Sweden for the benefit of postponed taxation and IL 48a:11 provides that if the seller no longer meets this criteria the amount must be raised to taxation. The Swedish tax authority finds that this is an exit tax<em> </em>and should therefore not be applied when moving to another country within the European Union. I look closer upon this problem and my conclusion is that the paragraph either should be rewritten or the Swedish court should request a preliminary ruling from ECJ.</p><p>If the original shares are qualified the received shares will be so-called especially qualified. The investigation in respect of these especially qualified shares is an important part of this master's thesis because the regulatory framework can be difficult to understand. The rules are found in inkomstskattelagen chapter 57 article 7, 7a and 7b. The special nature of these shares is that they can not cease to be qualified in the same way as "ordinary" qualified shares. The system can lead to problems for small businesses because the rules are complicated and require quite a lot of knowledge.</p><p>Finally, I note that the rules are constantly changing and that it remains to be seen what happens next. The legislation can be said to be so complicated that the entrepreneurs will have difficulties to get through the regulatory framework and understand the consequences of the different legal rules.</p>

Bakgrunden till studien har sin utgångspunkt i innebörden av specialpedagogens roll som kvalificerad samtalsledare. Eftersom innehållet i handledningsuppdraget liksom begreppet handledning inte är preciserat i något styrdokument kan det leda till många olika tolkningar. Syftet med studien är att ta reda på hur specialpedagogisk handledning ser ut i praktik och vision bland pedagoger och specialpedagoger ute i verksamheterna. Metoden kvalitativa intervjuer med öppna frågor i en frågeguide med pedagoger och specialpedagoger verksamma inom förskolan eller grundskolan användes för att ta reda på hur specialpedagogens handledningsuppdrag upplevs av de båda målgrupperna, samt hur handledningen skulle kunna vara utformad för att fungera optimalt. Resultaten visar att specialpedagogerna och pedagogerna som intervjuades har liknande uppfattningar om att det hade varit gynnsamt med en djupare, regelbunden och återkommande handledning. Ingen av målgrupperna anser att man har det nu i sin verksamhet utan reflekterar över att tiden inte finns. Specialpedagogerna bedömer det som att pedagogernas tid inte räcker till medan flera pedagoger anser att tiden är knapp men att man skulle kunna lösa det organisatoriskt om man hjälptes åt mellan arbetslagen och om handledningsuppdraget tolkas med rätt prioriteringar. / The background to the study is an interest in the ambiguity of the understanding of the special educator's role as a qualified tutorial leader. Since it does not specify what a qualified tutorial leader means, it leads to many different interpretations. Guidance as a concept can also account for several different interpretations and designs. The purpose of the study is to find out how special educational guidance translates into practice and vision among active teachers and special educators. The method of qualitative interviews with open questions in a question guide with educators and special educators working in preschool or elementary school was used to find out how to understand the special educator's counselling assignment and how the guidance would be designed to work optimally. The results show that the special educators and the teachers interviewed have similar views about it being beneficial with a deeper, regular and recurring tutorial. None of the target groups see these factors in process at the time of the interview and all reflect about time being pressing. The special educators consider that the time of the teachers is not sufficient, while several educators believe that the time is short, but that one could solve it organizationally if one was helped between the teams and if the supervisory assignment was interpreted with the right priorities.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i skolutveckling genom sitt uppdrag att verka som en kvalificerad samtalspartner i handledning. I syftet ingår också att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder specialpedagogen möter i sitt uppdrag att arbeta för skolutveckling genom handledning. Forskning visar att det finns en otydlighet både kring begreppet kvalificerad samtalspartner och kring specialpedagogens roll att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Samtidigt visar forskning att handledning är ett framgångsrikt verktyg i arbetet med skolutveckling och specialpedagogen en viktig aktör i detta. Studiens teoretiska ramverk är social systemteori och begreppen helhet, relationer och cirkularitet används i diskussionen av vårt resultat. Studiens metod är av kvalitativ karaktär och empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger verksamma i förskolan. Resultatet visar att specialpedagoger inom ramen för sitt uppdrag agerar som kvalificerad samtalspartner i olika former av samtal och kompetens inom samtalsledning och samtalsstrategier lyfts fram. Resultatet visar också att specialpedagogerna bedriver handledning i olika former och i olika syften och att det ofta finns förväntningar på specialpedagogen som de på olika sätt har att förhålla sig till. Distinktionen mellan det rådgivande och det reflekterande samtalet synliggörs i vårt resultat. Specialpedagogerna lyfter fram flera faktorer som möjliggör eller hindrar specialpedagogen att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Faktorer som identifierats är skolledaren, tid och specialpedagogens roll. I vår resultatdiskussion problematiseras vårt resultat i relation till vårt teoretiska ramverk och våra teoretiska begrepp. Specialpedagogen som en av flera aktörer inom systemet påverkar och påverkas av de ömsesidiga relationer som skapar förskolans organisation. I studiens slutsats lyfts skolledarens betydelse fram både som möjliggörare och hinder. Genom att tydligt kommunicera kring syfte med handledning, förväntningar och roller ser vi att förutsättningar kan skapas för specialpedagogen att bedriva handlednings som ett led i skolutveckling.

Syftet med studien är att synliggöra mönster och påverkansfaktorer i specialpedagogisk handledning utförd av speciallärare mot matematikutveckling. Samverkan mellan speciallärare och lärare i matematik är en viktig förutsättning för matematikutveckling. I studien deltog fem speciallärare som via intervjuer fick ge sin bild av hur samtalsuppdraget förstås och praktiseras i verksamheten. Resultatet i studien har analyserats i två steg, med ett kollaborativt perspektiv på specialpedagogisk handledning som teoretiskt ramverk. De framträdande samtalsformer som funnits i studien handlar i stor utsträckning om att specialläraren agerar konsultativt eller som rådgivare i kollegiala diskussioner. En övervägande del av de samtal som speciallärarna beskriver sker i spontana och informella sammanhang. Samtal som präglas av reflektion får ett mindre utrymme, medan samtal präglade av samarbete är mer förekommande, om än inte i lika stor utsträckning som speciallärarna önskar. I resultatet framkommer tre faktorer som i hög grad påverkar samtalsformen i specialpedagogisk handledning. Förutom speciallärarens egen tolkning och uppfattning av uppdraget, har även relationen till kollegiet en viktig betydelse. Den tredje faktorn handlar om i vilken utsträckning speciallärare mot matematikutveckling får organisatoriska förutsättningar att utföra sitt specialpedagogiska handledaruppdrag. En slutsats är att faktorerna tillsammans utgör sammanhanget i vilket specialpedagogisk handledning mot matematikutveckling kan förstås.

Denna studie har fokuserat på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext då en brist av aktuell forskning inom ämnet identifierats. Syftet för studien var att bidra med kunskap om hur specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner, utifrån rektorers framställan, skulle kunna bidra till skolutveckling kopplat till skolans inre organisatoriska nivåer. Halvstrukturella intervjuer har genomförts med sex grundskolerektorer och resultatet har sedermera analyserats med hjälp av ett systemteoretiskt ramverk utifrån systemteoretiska begrepp såsom de beskrivs av Gjems (1997) och Öquist (2013; 2018). Studien har visat att rektorer ser att specialpedagogers kvalificerade samtal, inofficiella och officiella, genomförda inom skolans samtliga nivåer, skulle kunna påverka skolan som organisation och den praktik som genomförs i den. Specialpedagogen i rollen som kvalificerad samtalspartner sågs kunna utmana lärarnas tänkande i mellanmänskliga reflekterande samtal samt genom modellering av förhållningssätt påverka elevsyn och öka undervisningens kvalité. Fynden i studien visade att specialpedagogen i kvalificerade samtal tillsammans med rektor skulle kunna verka för skolutveckling genom att bidra till rektors helhetsbild av organisationens alla delar utifrån specialpedagogiska perspektiv samt den nära kopplingen till verksamhetens alla aktörer. Vidare identifieras att ett långsiktigt arbete kräver skolledningens stöd och utifrån föreliggande studie och tidigare forskning behöver förutsättningar för kvalificerade samtal skapas och prioriteras för att detta ska kunna ske. Tiden framkom som ett hinder för resursanvändandet av specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext där rektor har en viktig roll i utformandet av tjänstebeskrivning samt om tid för att kvalificerade samtal ska kunna prioriteras. Vidare behöver det finnas tillit till specialpedagogens kompetens både hos rektor och kollegor. Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner skulle med sin möjlighet att simultant tillhöra och röra sig mellan de olika systemnivåerna kunna bidra till skolutveckling och som rektors förlängda arm i verksamheten.