Bakgrunden till studien har sin utgångspunkt i innebörden av specialpedagogens uppdrag och roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare. Eftersom dess innebörd inte är preciserat i något styrdokument kan det leda till olika förväntningar och föreställningar. Syftet med studien är att ta reda på hur specialpedagoger tolkar och beskriver kvalificerad samtalspartner och rådgivare i praktiken samt vilka förutsättningar till att vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare som behövs. Metoden kvalitativa intervjuer med frågeguide baserad på öppna frågor till specialpedagoger verksamma inom förskola och grundskola F-6 användes för att ta reda på hur specialpedagogerna definierar och uppfattar sitt uppdrag och sin roll att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare. Resultatet visar att specialpedagogerna urskiljer specifika drag med att vara en kvalificerad samtalspartner, vilket innebär kvalité och kompetens medan rådgivare innebär snabba lösningar och ”quick fix”. Resultatet visar vidare att specialpedagogerna ser alla samtal som positiva då ett råd kan utvecklas till ett kvalificerat samtal. De menar att bemötande, förhållningssätt, tillit och relationsskapande är grunden till förändringsarbete där specialpedagogernas kommunikationsförmåga är ett verktyg i samtal. Resultatet visar också att om specialpedagogers uppdrag och roll ska förankras i praktiken som kvalificerad samtalspartner och rådgivare behövs mandat, förtroende, tid och organisation. / The background to the study is based on the meaning of the special educator's assignment and role as a qualified dialogue partner and adviser. Since its meaning is not specified in any policy document, it can lead to different expectations and perceptions. The aim of the study is to find out how special educators interpret and describe qualified dialogue partners and advisers in practice as well as what conditions to be qualified dialogue partners and advisers are needed. The method qualitative interviews with question guides based on open questions for special educators active in preschool and elementary school F-6 were used to find out how the special educators define and perceive their assignment and their role as a qualified dialogue partner and adviser. The result shows that special educators distinguish specific features of being a qualified dialogue partner, which means quality and competence, while advisers mean quick solutions and quick fix. The result further shows that special educators see all conversations as positive as a counsel can be developed into a qualified conversation. They believe that attitudes, approach, trust and relationship-building are the basis for change work where special educators' communication skills are a tool in conversation. The result also shows that if special educators' assignments and roles are to be established in practice as a qualified dialogue partner and adviser, mandate, trust, time and organization are needed.

This master thesis examines the interpretation of formal requirements when establishing a will according to the Inheritance Code. Chapter 10, paragraph 1 contains the main formal requirements for an ordinary will. The formal requirements are based on principles to preserve the testator’s intent. According to the legislator, the testator’s intent should be considered and preserved to the greatest extent possible, if the testator has established a valid will before deceasing. To gain validity, the will must contain a declaration and the testator’s signature in writing. The signature must also be signed or declared in front of two witnesses. However, the law does not specify any requirements of personal signatures, or if the signature needs to be written by a pen. This opens for a discussion if wills can be signed with electronic signatures. Additionally, the law does not protect a valid will from disappearing since the formal requirements do not require any formal registration that a will exist. Hence, there is a lack of regulation and interoperation of the formal requirements. The purpose of this thesis is to examine if the formal requirements fulfill their essential purposes of the protection of a testator’s intent and if the protection can be enhanced with electronic signatures.  The results of the research are as follows: Chapter 10, paragraph 1 does not explicitly prohibit electronic signature, although a personal signature is customary. Advanced electronic signatures, based on EU regulations and the interpretation of Swedish legislation and case law, should not be denied legal effect unless there is a specific national law that requires a personal signature. Although there is no explicit law that prohibits an electronic signature on ordinary wills, the legislator has not commented on this. There is a substantial need for guidance by the legislator on this issue, and guidance whether a copy of a will is equally valid as the original document.  In conclusion, the Inheritance Code does not require a personal signature for a valid ordinary will. Protection of the testator’s intent can be enhanced with an electronic registration of the will; however, this requires that the will can be established in an electronic way. Hence, the signature must be an electronic signature. The formal requirements should not extend to a mandatory registration of the will, but the registration should be voluntary.

No description available.

Syftet med studien har varit att ur ett militärtekniskt överlevnadsperspektiv ta fram underlag över vilken verkansförmåga helikopter 16 behöver under ett transportuppdrag, i en nationell insats där hotet utgörs av mekaniserat infanteri. Studien har genomförts som en kvalitativ studie med ett visst kvantitativt inslag och baseras på data och fakta hämtad ur öppen litteratur samt genom intervjuer av uppdragsspecialister med erfarenhet och kunskap inom dörrskytte. Till hjälp har metodverktyget A´WOT-analys använts, vilken är en hybrid till SWOT-analysen. Syftet med A´WOT-analysen är att skilja ut de faktorer som behövs för verkan från helikopter 16 mot en definierad motståndare. Det samlade resultatet och sammanfattningen av studien är att helikopter 16 verkansförmåga behöver en omfattande uppgradering, om uppdrag som egen taktisk enhet skall kunna genomföras i en hotmiljö som utgörs av en kvalificerad motståndare. / The purpose of the study has been to investigate, from a military technical survival perspective, the effectiveness of helicopter 16 during a transport mission, in a national effort where the threat consists of a qualified opponent. The study has been conducted as a qualitative study with a certain quantitative element and based on data and facts obtained from open literature as well as interviews by mission specialists with experience and knowledge from door gunnery. As a help, the method tool A'WOT analysis have been used, which is a hybrid to the SWOT analysis. The purpose of the A'WOT analysis is to distinguish important factors for the effect from helicopter 16 against a defined opponent. The overall result and summary of the study is that helicopter 16 action ability needs a proper upgrade if assignments as a tactical unit can be carried out in a hot environment dictated by a qualified opponent.

<p>Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.</p>

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.

Everything regarding signatures, both physical and electronic, is based upon trust between the contracting parties. A signature must therefore be both reliable and secure to be used by the parties. In the recent years the use of electronic signatures has increased, and a legal framework has been established by the European union (EU) with the EU-regulation on electronic identification and trust services for electronic transactions in the internal market (eIDAS).  In the regulation three different categories of electronic signatures occur: the (simple) electronic signature, the advanced electronic signature and the qualified electronic signature. What mainly distinguishes the categories are the level of safety devices connected to the signature. The qualified electronic signature has the highest level of safety devices, followed by the advanced electronic signature, which is followed by the simple electronic signature that has either few or no safety devices. Swedish law differs from the eIDAS since there is no division into different categories. In this essay I examine and evaluate the safety, and thus the reliability of, the different categories of electronic signatures are. This is done through methods established in precedents from Swedish Courts.  The conclusion of the essay is that the reliability and safety of the electronic signature correlates with the level of safety devices connected to the signature. If an electronic signature has a higher level of safety devices, it should be regarded as more reliable and secure. I therefore advice contracting parties to use the simple electronic signatures with caution, especially if the contract is of high value, and instead use an electronic signature with more robust safety devices.

I uppsatsen utreds det tekniska och juridiska fenomenet elektroniska underskrifter, som idag till viss del har ersatt traditionella handskrivna underskrifter. Den rättsliga ställningen för elektroniska underskrifter påverkas direkt av den teknik de bygger på, varför juridiken bör anses vara nära sammankopplad med tekniken. Innebörden av en elektronisk underskrift kan sägas vara kontrollerbara uppgifter i elektronisk form som bland annat möjliggör att en person som har undertecknat en handling kan verifieras. Elektroniska underskrifters funktioner jämförs vanligtvis med handskrivna underskrifter trots att funktionerna uppfylls med hjälp av olika tekniska lösningar. En elektronisk underskrift fyller fem olika funktioner som bland annat gör användningen av elektroniska underskrifter säker för dess användare. EIDAS-förordningen är central för elektroniska underskrifters rättsverkan och avser att vara en teknikneutral reglering. Något regelverk för hur den underliggande tekniken ska vara utformad finns inte. Tre typer av elektroniska underskrifter kan identifieras av förordningen, vilka är enkla, avancerade och kvalificerade elektroniska underskrifter. De olika underskriftstyperna skiljer sig åt både avseende krav och rättsverkan. EIDAS-förordningens mest betydelsefulla bestämmelse torde vara att en elektronisk underskrift som huvudregel inte får förvägras rättslig verkan på grund av dess elektroniska form. Formkrav som uppställs i nationell rätt kan hindra elektroniska underskrifter från att användas. I svensk rätt förekommer både formalavtal som tillåter och inte tillåter att elektroniska underskrifter används. Bestämmelser kan även föreskriva att en viss typ av elektronisk underskrift får eller ska användas. Konsensualavtal kan till skillnad från formalavtal användas obehindrat med elektroniska underskrifter, eftersom avtalstypen är flexibel i sin natur. När elektroniska underskrifter används i en elektronisk miljö skulle problem avseende viljeförklaringar kunna uppstå och påverka konsensualavtal. Exempelvis om viljeförklaringar avges snabbt genom några knapptryck eller om elektroniska undertecknandetjänster är otydligt utformade för användare. Elektroniska underskrifter bör anses ha såväl juridiska som tekniska förutsättningar för att i framtiden kunna användas i ännu större omfattning än idag.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I