<p><strong>Title:</strong> Efficient purchasing in an organization: the importance of qualified purchasing personnel (A case study of ABB, Västerås)</p><p> </p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this research is to learn and present how ABB (Västerås) perceives the role of the purchasing function, and the importance of involving qualified purchasing personnel in the purchasing process. By evaluating their:</p><p>·           Level of participation in the overall corporate planning process,</p><p>·           Relationship to suppliers and other internal units,</p><p>·           Responsibilities toward the organization, for determining how they contribute to its efficiency</p><p> </p><p><strong>Method:</strong>  This thesis is a case study on ABB (Västerås). We have used a qualitative method to conduct the research. We have also obtained primary data through face-to-face interviews and secondary data by an extensive literature search using peer-reviewed articles, textbooks, search engines, and the MDH database.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Conclusion:</strong> Subsequent to our findings, we are of the opinion that there is a positive perception concerning the role of purchasing function and purchasing personnel in ABB. We assert this is due to the recognition that purchasing, contributes significantly to the organization’s profit, helps in making savings and reducing costs compared to what was obtainable a few decades ago. We have also found that there is also a realization on the part of management that the skills and knowledge of the purchasing personnel in devising strategies, coordinating with other internal functions, and dealing with suppliers etc. are major factors responsible for the benefits that purchasing provides to ABB (Västerås).</p><p> </p><p>We have observed through our findings that the efficiency of the purchasing function in ABB is rooted in its purchasing personnel. In our opinion purchasing personnel high involvement in the corporate planning process in ABB, cooperation with top management, and liaison with other functional units are what makes purchasing efficient in the organization.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken. De höjer även ett varningens finger för att företag som väljer att tillämpa detta regelverk lättare och tidigare riskerar att hamna i en kontrollbalansräkningssituation. Vidare ställer sig en del av respondenterna frågande till vart en läsare av en årsredovisning kan ta del av företagets framtida avkastningsförmåga som en konsekvens av förbudet mot att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Sammanfattningsvis kan konstateras att K2-regelverket riskerar att föra med sig fler obesvarade frågor kring ett företags finansiella rapporter istället för att som dess syfte är att leda till förenklingar för de mindre företagen.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Då flertalet revisorer ställer sig frågande till flera delar av K2-regelverket anser jag det som intressant att utreda vad företagen anser om detta regelverk. En annan intressant frågeställning är hur många av företagen på den lokala marknaden i Bollnäs är det som känner till detta regelverk och dess innebör. Vidare kan det utredas hur många företag det är som tillämpar regelverket i dag och vidare undersöka varför de valt att tillämpa det. Det vore även intressant att studera huruvida de som gått över till att följa K2-regelverket upplever sitt arbete som förenklat. På liknande sätt är det av intresse att få svar på varför företagen som väljer att fortsätta att följa nuvarande regelverk inte valt att gå över till K2-regelverket.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till att lyfta fram vad de kvalificerade revisorerna på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs har för åsikter kring vissa delar av K2-regelverket.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kvalificerad revisor, K2-regelverket, förenklingar, redovisning, årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd. </p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat.   Metod: Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken. De höjer även ett varningens finger för att företag som väljer att tillämpa detta regelverk lättare och tidigare riskerar att hamna i en kontrollbalansräkningssituation. Vidare ställer sig en del av respondenterna frågande till vart en läsare av en årsredovisning kan ta del av företagets framtida avkastningsförmåga som en konsekvens av förbudet mot att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Sammanfattningsvis kan konstateras att K2-regelverket riskerar att föra med sig fler obesvarade frågor kring ett företags finansiella rapporter istället för att som dess syfte är att leda till förenklingar för de mindre företagen.   Förslag till fortsattforskning: Då flertalet revisorer ställer sig frågande till flera delar av K2-regelverket anser jag det som intressant att utreda vad företagen anser om detta regelverk. En annan intressant frågeställning är hur många av företagen på den lokala marknaden i Bollnäs är det som känner till detta regelverk och dess innebör. Vidare kan det utredas hur många företag det är som tillämpar regelverket i dag och vidare undersöka varför de valt att tillämpa det. Det vore även intressant att studera huruvida de som gått över till att följa K2-regelverket upplever sitt arbete som förenklat. På liknande sätt är det av intresse att få svar på varför företagen som väljer att fortsätta att följa nuvarande regelverk inte valt att gå över till K2-regelverket.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till att lyfta fram vad de kvalificerade revisorerna på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs har för åsikter kring vissa delar av K2-regelverket.   Nyckelord: Kvalificerad revisor, K2-regelverket, förenklingar, redovisning, årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd.

Title: Efficient purchasing in an organization: the importance of qualified purchasing personnel (A case study of ABB, Västerås)     Purpose: The purpose of this research is to learn and present how ABB (Västerås) perceives the role of the purchasing function, and the importance of involving qualified purchasing personnel in the purchasing process. By evaluating their: ·           Level of participation in the overall corporate planning process, ·           Relationship to suppliers and other internal units, ·           Responsibilities toward the organization, for determining how they contribute to its efficiency   Method:  This thesis is a case study on ABB (Västerås). We have used a qualitative method to conduct the research. We have also obtained primary data through face-to-face interviews and secondary data by an extensive literature search using peer-reviewed articles, textbooks, search engines, and the MDH database.   Conclusion: Subsequent to our findings, we are of the opinion that there is a positive perception concerning the role of purchasing function and purchasing personnel in ABB. We assert this is due to the recognition that purchasing, contributes significantly to the organization’s profit, helps in making savings and reducing costs compared to what was obtainable a few decades ago. We have also found that there is also a realization on the part of management that the skills and knowledge of the purchasing personnel in devising strategies, coordinating with other internal functions, and dealing with suppliers etc. are major factors responsible for the benefits that purchasing provides to ABB (Västerås).   We have observed through our findings that the efficiency of the purchasing function in ABB is rooted in its purchasing personnel. In our opinion purchasing personnel high involvement in the corporate planning process in ABB, cooperation with top management, and liaison with other functional units are what makes purchasing efficient in the organization.

I januari 2010 fastställde Regeringsrätten i RÅ 2010 ref. 11 fem förhandsbesked från Skatterättsnämnden rörande tolkningen av bestämmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1 p. IL som avgör när aktier i ett fåmansföretag är kvalificerade så att särskild beskattning ska ske av utdelningar och kapitalvinster. Med hjälp av bestämmelsens ordalydelse och det syf-te regeln hade när den ursprungligen infördes gjorde Regeringsrätten bedömningen att såväl överlåtande som övertagande företag kan drabbas av att aktierna blir kvalificerade på grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs. Denna tolkning går emot de tolkningsrekommendationer och det syfte som uttalades i det förarbete som låg till grund för den ändring av regeln som genomfördes 1995. Trots detta har samtliga avgöranden i RÅ 2010 ref. 11 funnits vara förenliga med de rättssäkerhetskrav som kan ställas när medveten och frivillig skatteplanering genom-förts. Regeringsrätten har dessutom, i den utsträckning det varit möjligt, genom sin tolkning säkerställt att bestämmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1p IL fått ett effektivt tillämp-ningsområde. Att Regeringsrätten tolkar bestämmelsen med utgångspunkt i ordalydelsen och tillmäter regelns allmänna syfte avgörande värde innebär att domstolen fortsätter med den meto-dologiska praxis som påbörjades på 1990-talet. Även om uppsatsen endast bygger på ett rättsfall så kan denna kontinuitet sägas innebära att det bör finnas goda möjligheter att förutse enligt vilka riktlinjer Regeringsrätten kommer att tolka skattelag i framtiden när det är fråga om skatteplanering. Slutligen påpekas att tolkning av detaljerade uttalanden i förarbeten bör ske med försiktighet när det finns risk för att dessa inte stämmer över-ens med den aktuella regelns bakomliggande syfte.

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Med samlag avses här endast heterosexuella vaginala samlag. Denna uppsats behandlar gränsdragningen mellan kvalificerade och icke kvalificerade sexuella handlingar. Genom en analys av förarbeten och domar har kunnat dras vissa slutsatser om vilka sexuella handlingar som kan anses jämförliga med samlag. De handlingar som säkrast kan sägas jämförliga är orala samlag utförda på män och anala samlag. Införande av fingrar eller annat i kvinnas underliv ses också vanligtvis som jämförligt med samlag. Orala samlag utförda på kvinnor torde i de flesta fall vara jämförligt med samlag, men i denna del visar sig praxis något spretig och vissa oklarheter råder. En fråga som inte blivit prövad av prejudicerande instans är om fall där det inte förekommit någon fysisk beröring mellan gärningsman och offer (exempelvis vid övergrepp via webbkamera) kan ses som kvalificerade sexuella handlingar. Det är också oklart om och i så fall när onani åt annan kan utgöra en kvalificerad sexuell handling. Tillsammans med detta har undersökts vilka omständigheter som kan påverka bedömningen och här har också resultatet varit en aning skiftande. Det torde dock vara så att bara de omständigheter som direkt påverkar den sexuella kränkningen – och inte kränkningen till följd av brottet i dess helhet – får vägas in då domstolen avgör om handlingen är kvalificerad. Utöver det rent rättsliga har uppsatsen också en genusvetenskaplig ansats där det undersökts hur föreställningar om kön och sexualitet påverkar bedömningen av kränkningen. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har vissa mönster kunnat urskiljas i de genomgångna domarna. Här kan bland annat konstateras att den manliga sexualiteten fått tjäna som utgångspunkt då sexuella övergrepp definieras. Vidare går det se att den sexuella integriteten i huvudsak kopplats till kroppens insida. Detta får till följd att penetrerande övergrepp i regel bedöms som mest allvarliga medan exempelvis utnyttjande av det manliga könsorganet tenderar att ses som mindre allvarligt.

No description available.

En handledning är en komplex process som förväntas ge stöttning och vägledning i arbetet med barn i behov av stöd. Studiens  fokus har varit att undersöka vilka förväntningar förskollärare och specialpedagoger har på den handledning som sker inom förskolans verksamhet. Vidare har undersökts vad professionerna  anser vara framgångsfaktorer och fallgropar vid denna handledning, som utförs för att i förlängningen kunna utforma en verksamhet som möter alla barn. I vår studie har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och sex specialpedagoger för att få svar på våra frågeställningar. Det framkommer att det finns flera olika aspekter att förhålla sig till för att genomföra en handledning som ska leda till lärande och utveckling. Resultatet visar att förväntningarna varierar inför handledning, en framgångsfaktor är då handledningen blir ett arbete som genomförs tillsammans och en fallgrop kan vara när vi inte kan mötas i synsätt och förståelse, när teori och praktik inte går ihop. Resultatet visar också att handledning kan vara ett förändringsarbete som fortgår en längre tid som kan innebära en utveckling av organisationen på längre sikt.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner och handledare. Syftet med studien är att undersöka specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner och specialpedagogisk handledning. Fokus för studien är att få fram specialpedagogers upplevelser av rollen. Begreppen handledning och kvalificerad samtalspartner och hur de är förankrade hos specialpedagogerna belyses också.Begreppen kvalificerad samtalspartner och handledning diskuteras och en forskningsöversikt inom området redovisas. Det empiriska materialet består av inspelningar från sju intervjuer med verksamma specialpedagoger från förskola och skola. Resultatet av studien visar på olika teman som specialpedagogerna resonerar kring. De olika teman benämns som: Ett mångfacetterat uppdrag, vikten av trygghet och påfyllnad, förhållningssätt som samtalsledare, förutsättningar för rollerna, gyllene ögonblick och utmaningar, handledning och kvalificerad samtalspartner-ett känt och ett okänt begrepp. Specialpedagogerna upplever sin roll som kvalificerad samtalspartner som positiv även om den innehåller utmaningar. De menar att de är trygga i sin roll och att tryggheten växt i takt med erfarenhet. Resultatet visar på att det finns en strävan mot att ha grupphandledning och att i dessa sammanhang stimulera deltagarnas förmåga att komma fram till egna lösningar med hjälp av fördjupande frågor. Specialpedagogerna menar att förutsättningar som organisation, tid, mandat och att ha ledningen med sig är högst betydelsefulla för rollen. Begreppet handledning är mer känt hos specialpedagogerna än begreppet kvalificerad samtalspartner. Det finns en osäkerhet kring begreppet kvalificerad samtalspartner och det används ej i verksamheterna.En slutsats som dras i studien är att rollen som kvalificerad samtalspartner bör förtydligas för att förväntningar ska bli tydligare. / This essay is about the role of special educator as a qualified dialogue partner and tutor. The purpose of the study is to examine the role of the special educator as qualified dialogue partner and special education tutoring. The focus of the study is to get special educators' experiences of the role. The concepts of tutoring and qualified dialogue partners and how they are anchored at the special educators are also highlighted.The concepts of qualified dialogue partners and tutoring are discussed and a research overview in the area is reported. The empirical material consists of recordings from seven interviews with active special educators from preschool and school.The result of the study shows different themes that the special educators are discussing. The different themes are called: A multifaceted assignment, the importance of feeling safe and refills, attitude as conversation leader, role conditions, golden moments and challenges, tutoring and qualified dialogue partners-a known and an unknown term. Special educators perceive their role as qualified dialogue partners as positive even if it contains challenges. They mean that they are confident in the role and that security is growing in line with experience. The result shows that there is a strive to have group tutoring and in these contexts stimulate participants' ability to reach their own solutions using in-depth questions. Special educatorsbelieve that the conditions such as organization, time, mandate and management are most important for the role. The term "tutoring" is more familiar with the special educators than the term qualified dialogue partner. There is uncertainty about the term qualified dialogue partner and it is not used in the sectors. A conclusion drawn in the study is that the role as a qualified dialogue partner should be clarified to ensure that expectations become clearer.