No description available.

No description available.

Då en person har en nedsatt förmåga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelägenheterna, med andra ord utföra rättshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem både för denne själv och för det omgivande samhället. Förmyndarskapsrätten har upprättats för att ge skydd åt dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, äldre personer eller underåriga. I enlighet med de förmyndarskapsrättsliga bestämmelserna i föräldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgångar och företräda denne i angelägenheter som har samband med tillgångarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rätt, förvalta tillgångar och sörja för dennes person. Ställföreträdarna fyller en väldigt viktig funktion i dagens samhälle och blir allt fler till antalet. Både godmanskap, men i synnerhet förvaltarskap, har ökat markant i flertalet av landets kommuner. I början av 2000-talet fanns det ca 51 400 godmanskap och 4 800 förvaltarskap i landet, men statistik visar en betydande procentuell ökning. Många samhällsförändringar har bidragit till det ökade behovet av ställföreträdarskap. Exempelvis får inte anställda inom vård och omsorg hantera de hjälpbehövandes tillgångar som tidigare var vanligt och den hjälpbehövandes anhöriga bor allt oftare på längre geografiskt avstånd från denne. Förändringar inom psykiatrin har också skapat en ny behovsgrupp. Den tekniska utvecklingen och det ökade informationsflödet i samhället har också medfört att allt fler människor fått problem med att uppfylla de krav som dagligen ställs på oss. Till följd av de komplicerade sammansättningar av uppgifter och ansvar som ett ställföreträdarskap i dag kan innebära, är lagstiftningens behörighets- och kvalifikationskrav, tillsammans med bestämmelserna om tillsynen över utförandet väldigt viktiga. Syftet med denna uppsats är främst att redogöra för lagstiftningen avseende förordnade förmyndare, gode män och förvaltare och de kvalifikations- och behörighetskrav som ställs på dessa. Uppsatsen redogör även för tillsynen utförd av överförmyndarna och länsstyrelsen. I uppsatsens näst sista kapitel diskuteras och analyseras huruvida lagstiftningen kan anses vara i reformbehov eller om den är tillräcklig för att uppnå ett rättssäkert ställföreträdarskap. Då uppsatsen är en juridisk framställning har rättsdogmatisk metod använts för att besvara frågeställningarna. Vidare har även en intervju genomförts, med en verksam jurist inom överförmyndarnämnden. Detta för att inhämta ytterligare underlag till analysen och för att utreda huruvida det finns interna föreskrifter för tillsynen och bedömningen av om en person är kvalificerad nog att förordnas. Av uppsatsen framgår att uppgifterna som dagens ställföreträdarskap innebär ställer ett högre krav på kompetens. Bestämmelsen om vilka krav som fordras är dock omodern både till ordval och ur lagtekniskt hänseende. Rekvisiten är mycket generellt utformade, vilket medför en varierande bedömning beroende av beslutsfattaren, som i sin tur kan innebära en betydande risk för den hjälpbehövande. Lagstiftaren bör därför överväga en ändring av bestämmelsen. Beträffande tillsynslagstiftningen och specifikt den granskning överförmyndarna och länsstyrelsen skall utföra, får den med något undantag anses ge goda förutsättningar för en kompetent granskare att uppnå ett rättssäkert ställföreträdarskap. Bristerna i tillsynen avser i stället det tillsättningsförfarande varigenom överförmyndaren utses och den avsaknad av kompetenskrav som föreligger i lagstiftningen, vilket får som följd att övriga tillsynsbestämmelser inte fyller sin funktion. Lagstiftningen avseende kvalifikations- och behörighetsgrunderna samt tillsynen får sammantaget därför anses vara i reformbehov, då den inte uppnår ändamålet med ett rättssäkert ställföreträdarskap.

<p>Då en person har en nedsatt förmåga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelägenheterna, med andra ord utföra rättshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem både för denne själv och för det omgivande samhället. Förmyndarskapsrätten har upprättats för att ge skydd åt dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, äldre personer eller underåriga. I enlighet med de förmyndarskapsrättsliga bestämmelserna i föräldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgångar och företräda denne i angelägenheter som har samband med tillgångarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rätt, förvalta tillgångar och sörja för dennes person. Ställföreträdarna fyller en väldigt viktig funktion i dagens samhälle och blir allt fler till antalet. Både godmanskap, men i synnerhet förvaltarskap, har ökat markant i flertalet av landets kommuner. I början av 2000-talet fanns det ca 51 400 godmanskap och 4 800 förvaltarskap i landet, men statistik visar en betydande procentuell ökning. Många samhällsförändringar har bidragit till det ökade behovet av ställföreträdarskap. Exempelvis får inte anställda inom vård och omsorg hantera de hjälpbehövandes tillgångar som tidigare var vanligt och den hjälpbehövandes anhöriga bor allt oftare på längre geografiskt avstånd från denne. Förändringar inom psykiatrin har också skapat en ny behovsgrupp. Den tekniska utvecklingen och det ökade informationsflödet i samhället har också medfört att allt fler människor fått problem med att uppfylla de krav som dagligen ställs på oss.</p><p>Till följd av de komplicerade sammansättningar av uppgifter och ansvar som ett ställföreträdarskap i dag kan innebära, är lagstiftningens behörighets- och kvalifikationskrav, tillsammans med bestämmelserna om tillsynen över utförandet väldigt viktiga. Syftet med denna uppsats är främst att redogöra för lagstiftningen avseende förordnade förmyndare, gode män och förvaltare och de kvalifikations- och behörighetskrav som ställs på dessa. Uppsatsen redogör även för tillsynen utförd av överförmyndarna och länsstyrelsen. I uppsatsens näst sista kapitel diskuteras och analyseras huruvida lagstiftningen kan anses vara i reformbehov eller om den är tillräcklig för att uppnå ett rättssäkert ställföreträdarskap. Då uppsatsen är en juridisk framställning har rättsdogmatisk metod använts för att besvara frågeställningarna. Vidare har även en intervju genomförts, med en verksam jurist inom överförmyndarnämnden. Detta för att inhämta ytterligare underlag till analysen och för att utreda huruvida det finns interna föreskrifter för tillsynen och bedömningen av om en person är kvalificerad nog att förordnas.</p><p>Av uppsatsen framgår att uppgifterna som dagens ställföreträdarskap innebär ställer ett högre krav på kompetens. Bestämmelsen om vilka krav som fordras är dock omodern både till ordval och ur lagtekniskt hänseende. Rekvisiten är mycket generellt utformade, vilket medför en varierande bedömning beroende av beslutsfattaren, som i sin tur kan innebära en betydande risk för den hjälpbehövande. Lagstiftaren bör därför överväga en ändring av bestämmelsen. Beträffande tillsynslagstiftningen och specifikt den granskning överförmyndarna och länsstyrelsen skall utföra, får den med något undantag anses ge goda förutsättningar för en kompetent granskare att uppnå ett rättssäkert ställföreträdarskap. Bristerna i tillsynen avser i stället det tillsättningsförfarande varigenom överförmyndaren utses och den avsaknad av kompetenskrav som föreligger i lagstiftningen, vilket får som följd att övriga tillsynsbestämmelser inte fyller sin funktion. Lagstiftningen avseende kvalifikations- och behörighetsgrunderna samt tillsynen får sammantaget därför anses vara i reformbehov, då den inte uppnår ändamålet med ett rättssäkert ställföreträdarskap.</p>

No description available.

Börsnoterade aktiebolag i Sverige lämnar i regel delårsredogörelser över företagets prestationer och annan information. Användare av informationen inkluderar bland annat professionella förvaltare som ska ta till sig och bearbeta informationen, vilket sedermera ska leda fram till ett beslut om att investera i företaget eller inte.  Denna studie syftar därmed att undersöka vilken information i delårsrapporterna som anses vara relevant och varför. Vi genomför fem semistrukturerade intervjuer med professionella förvaltare i Sverige och finner en övervägande positiv syn på delårsrapporter och dess innehåll. Vi finner att en tydlig och enkel presentation av innehållet föredras, både när de kommer till redovisning av kvantitativ data men även avseende innehållet i kvalitativa delar. I analysen är VD-ordet och en beskrivning av framtidsutsikterna viktigt samt användningen av traditionella nyckeltal såsom exempelvis p/e-talet. Delade meningar råder kring mer omfattande värderingsmodeller såsom kassaflödesvärderingar men överlag föreligger en gemensam syn att helhetsbilden är det centrala i analysen.

Någon gång i livet drabbas av ett försämrat hälsotillstånd är mycket vanligt, men vilken typoch omfattning sjukdomen genererar varierar givetvis. Den 1 juli 2017 stiftades en lag omframtidsfullmakter som är tänkt att vara ett komplement till ställföreträdarskap och detraditionella fullmakterna. Dessa är tänkta att användas likt en fullmakt men den skillnadenatt framtidsfullmakten kommer skrivas i förtid, innan den ska träda i kraft. Detta för attunderlätta den dagen man blir försatt i en varaktig sjukdom och inte längre kan råda översina ekonomiska eller personliga angelägenheter. Denna nya lag kommer att ge utrymme förden enskilde att själv låta besluta över vem som ska utses som den framtida fullmaktshavarenoch även omfattningen kring behörigheten samt befogenheten kring fullmakten. Uppsatsensgrund syftar till att göra en komparativ utredning avseende framtidsfullmakter och de olikatyper av traditionella fullmakter samt ställföreträdarskap som finns. Uppsatsen syftar äventill att ta fram de fördelar respektive nackdelar och klargöra vad som skiljerframtidsfullmakter från de traditionella fullmakter och ställföreträdarskap som finns idag. / At some point in a lifetime it is likely that one would be affected by an impaired healthcondition, of course to which degree and affect varies. The 1 of july 2017 a law wasestablished concerning future power of attorney and it was meant to complement the alreadyexisting laws about trustees and traditional power of attorneys. Where the execution isthought to be similar as of an ordinary power of attorney but in this instance it is meant tobe written in beforehand, before it is meant to be used, to facilitate in a situation where onecan not care for their personal and economical matters because of a lasting reduced state ofhealth. This new law will allow the individual capacity to alone decide who to be appointedas the future power of attorney and also the extent to what this attorney may do and whatauthority it has to do what. This study aims to do a comparative investigation of future powerof attorney and power of attorney and other forms of deputies and trustees. It also aims toillustrate the advantages respectively disadvantages, also similarities and differencesbetween the different kinds.

The aim of this study was to investigate how social workers on a Chief Guardian unit work from their conditions when recruiting guardians. More specifically, we wanted to see how the law, the practise and the professionals’ tacit knowledge affect their judgement of guardians and how the organisation and the government of the Chief Guardian unit affect their work. The Chief Guardian unit is a municipal supervisor that control and supervise the work of the guardian. Media has criticized the Chief Guardian unit, by highlighting examples of unfit guardians. The Swedish National Audit Office (Riksrevisionen) has expressed a number of shortcomings of the supervision by the County administrative boards of Sweden (Länsstyrelsen). Because the Chief Guardian units lack a common governmental monitoring, internal solutions are created by every individual unit. In this qualitative study we have tried to understand how the social workers practise their profession. Through semi-structured interviews with eight social workers in three different Chief Guardian units, we have interpreted the views of their work. The theoretical framework was primarily founded on Polanyi´s theory of tacit knowledge and the ideas of occupational and organizational professionalism. The results of our study showed that the reality for the social workers is a mix of occupational and organizational professionalism. All the informants describe their work as heavily controlled by laws and regulations, but with a certain freedom of how to conduct their work. They find the tacit knowledge and the collegial support very important when it comes to assessing guardians. All the informants state that an organizational change is crucial to guarantee the legal security of guardians and caretakers.

No description available.

No description available.