No description available.

<p>Denna c-uppsats är en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lämplig adoptivförälder, och hur de beskriver svårigheterna med lämplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av två fokusgruppsintervjuer med hemutredare från olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län. De frågeställningar som styrt arbetet är: Hur beskriver hemutredarna en lämplig adoptivförälder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldraskapet, när det gäller lämplighet? Hur beskriver hemutredarna svårigheterna med lämplighetsbedömningen av tilltänkta adoptivföräldrar? Våra resultat visar att hemutredarna anser att det bästa för ett adoptivbarn är att adopteras av två föräldrar. Detta par skall ha en kärleksfull relation, både rimlig hälsa och rimlig inkomst. Hemutredarna anser att barnet skall få möjlighet till en så ”vanlig” uppväxt som möjligt. I denna ”vanlighet” är det viktigt att barnet får vara en del av en kärnfamilj. En annan viktig faktor av ”vanligheten” är åldern, som hemutredarna menar inte skall vara alltför hög. Hemutredarna anser att de myndigheter som arbetar med adoption i stor utsträckning har ett föräldraperspektiv, istället för ett barnperspektiv. Detta ses som ett problem av hemutredarna och de ser det som deras uppgift att vara adoptivbarnets företrädare och göra det som är adoptivbarnets bästa. Det finns flera skillnader mellan att vara bilogisk förälder och att vara adoptivförälder, enligt hemutredarna. Den viktigaste skillnaden är att de flesta adoptivföräldrarna kommer att få ett barn med en okänd bakgrund och med flera separationer bakom sig. Detta gör att det ställs andra krav på adoptivföräldrar. I förlängningen innebär det även att det inte räcker för adoptivföräldrar att vara ”tillräckligt bra” (good enough).</p>

Denna c-uppsats är en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lämplig adoptivförälder, och hur de beskriver svårigheterna med lämplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av två fokusgruppsintervjuer med hemutredare från olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län. De frågeställningar som styrt arbetet är: Hur beskriver hemutredarna en lämplig adoptivförälder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldraskapet, när det gäller lämplighet? Hur beskriver hemutredarna svårigheterna med lämplighetsbedömningen av tilltänkta adoptivföräldrar? Våra resultat visar att hemutredarna anser att det bästa för ett adoptivbarn är att adopteras av två föräldrar. Detta par skall ha en kärleksfull relation, både rimlig hälsa och rimlig inkomst. Hemutredarna anser att barnet skall få möjlighet till en så ”vanlig” uppväxt som möjligt. I denna ”vanlighet” är det viktigt att barnet får vara en del av en kärnfamilj. En annan viktig faktor av ”vanligheten” är åldern, som hemutredarna menar inte skall vara alltför hög. Hemutredarna anser att de myndigheter som arbetar med adoption i stor utsträckning har ett föräldraperspektiv, istället för ett barnperspektiv. Detta ses som ett problem av hemutredarna och de ser det som deras uppgift att vara adoptivbarnets företrädare och göra det som är adoptivbarnets bästa. Det finns flera skillnader mellan att vara bilogisk förälder och att vara adoptivförälder, enligt hemutredarna. Den viktigaste skillnaden är att de flesta adoptivföräldrarna kommer att få ett barn med en okänd bakgrund och med flera separationer bakom sig. Detta gör att det ställs andra krav på adoptivföräldrar. I förlängningen innebär det även att det inte räcker för adoptivföräldrar att vara ”tillräckligt bra” (good enough).

Video games have been proven by research to be of high interest among children as well as witnessed by the author of this study during preschool visits. It thus begs the question how much understanding and engagement that preschool teachers in turn have regarding the video game culture that children partake in. The preschool curriculum states that teachers must ensure that the children’s education is shaped in correspondence to their interests. This study sought to see whether children’s video game culture could be applied for this, by hearing what kinds of notions that a small selection of teachers had regarding said culture. From a discourse perspective, various assertions regarding the culture were stated. Dominant amongst the interviewed teachers were how video games are deemed inappropriate through the encouragement of violent acts, language, and extensive gameplay. Games deemed appropriate orientated in the school’s core curriculum and acquisition of knowledge therein. The study revealed that some teachers deemed certain games and game aspects differently from their peers, and ideas were presented on how certain games, previously deemed inappropriate, could be used in educational situations. It is therefore recommended that more research needs to be conducted regarding said ideas, with a broader selection of respondents in general.

No description available.

Sveriges och Norges geografiska landområde skiljs av riksgränsen. Riksgränsen är den längsta i Europa och avgränsar svensk och norsk lagstiftnings tillämpningsområde. Syftet med studien är att utreda vilken påverkan riksgränsen mellan Sverige och Norge har på samhällsbyggnadsprocessen i gränsnära områden. Detta görs genom att studera översynen av riksgränsen, gränsöverskridande byggnader och fastigheter med utfart över riksgränsen. Studien har genomförts med tre tillvägagångssätt i form av en studie av litteratur, intervjuer med sakkunniga och granskning av förrättningsakter. För studien av litteratur har relevant lagtext, förarbeten och doktrin studerats. Intervjuer med sakkunniga och granskning av förrättningsakter har genomförts för att samla in information som inte kunde inhämtas genom studien av litteratur. Riksgränsens sträckning regleras i svensk rätt av förordning om riksgränsen mellan Sverige och Norge (SFS 1989:809) och i norsk rätt av lov om grensetillsyn og grensekontroll av personer (LOV nr 8, 20/04/2018), som båda hänvisar till överenskommelser mellan länderna från år 1661 och 1751. Översyner av riksgränsen genomförs gemensamt av länderna i enlighet med nämnda överenskommelser. Uppförande av byggnader på riksgränsen sker genom samarbete mellan Sverige och Norge. En problematik med att uppföra byggnader på riksgränsen är att det tolkas strida mot bestämmelser i nämnda överenskommelser vilket gör att ett beslut om undantag från bestämmelserna måste ske.Vem som ska ta ett sådant beslut är inte självklart. Av de studerade fastigheterna vars utfart passerar riksgränsen är det ingen som har någon formell rätt till utfart. Fastigheternauppfyller kraven på lämplighet i 3 kap. fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988) såvida inter iksgränsen riskerar att stängas vilket var fallet under coronapandemin åren 2020-2022. Slutsatsen som kan dras är att den svenska lagstiftningen för riksgränsen behöver ses över eftersom det finns brister i vad som gäller för exempelvis uppförande av en byggnad på gränsen. Svensk och norsk lagstiftning är i många avseenden lik varandra vilket gör att samordning fungerar bra vid åtgärder inom samhällsbyggnadsprocessen i gränsnära områden. Däremot har stängningen av riksgränsen under pandemin medfört konsekvenser som gör att det finns anledning att ifrågasätta en alltför snäv samordning mellan länderna utan restriktioner. / The geographical land area of Sweden and Norway is separated by a national border. The national border is the longest in Europe and sets apart the Swedish and Norwegian area of aw. The aim of the study is to investigate the influence of the national border between Sweden and Norway on the process of urban management in border close areas. This is carried out by studying the border overhaul of the national border, cross-border buildings and property units whose property exit crosses the national border. The study has been made with three modes of procedure consisting of a study of literature,interviews with specialists and examination of cadastral dossiers. For the study of literature relevant text of law, legal preparatory work and doctrine has been studied. Interviews with specialists and examination of cadastral dossiers has been carried out to gather information which couldn’t be gathered by the study of literature.The extension of the national border is regulated in Swedish law in ordinance of the national border between Sweden and Norway (SFS 1989:809) and in Norwegian law in law of border supervision and border control of people (LOV nr 8, 20/04/2018), which both refers to agreements between the nations from 1661 and 1751. Overhauls of the national border are carried out jointly by the countries in accordance with the mentioned agreements. Construction of buildings on the national border takes place through cooperation between Sweden and Norway. A problem with construction of buildings onthe national border is that it is interpreted to be contrary to terms in the mentioned agreements, which means that an exception from the regulations must be made. Who should make such a decision isn’t obvious. Out of all the examined property units whose property exit crosses the national border, none of them have a legislated right to use the property exit. The property units fulfills the demands of adequacy regulated in the third chapter first article of the Swedish property formation act (SFS 1970:988) unless the national border isn’t threatened to close, which was the case during the covid pandemic 2020-2022. The conclusion that can be drawn is that the Swedish law for the national border needs to be reviewed because the law is lacking in what applies for example construction of a building on the border. Swedish and Norwegian laws are in many aspects alike which makes coordination between the countries function well for actions within the process of urban management in border close areas. However the closing of the national border due to the pandemic has caused consequences the law couldn’t foresee and a need for restrictions and regulations seem imminent

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.