No description available.

No description available.

Thesis (M.A.)--Cincinnati Bible College & Seminary, 1997. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 116-117).

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet.

Under år 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt är många, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. När de kommer till Sverige får de en god man som ska träda in i vårdnadshavarens ställe.   Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode män för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode männen själva. Studien undersökte också vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende på kommunstorlek. Den större kommunen har tagit emot ensamma barn under en längre period och god manskapet för de ensamkommande barnen har där existerat en längre tid medan det i den mindre kommunen är relativt nytt med ensamkommande barn.   Under studiens gång upptäckte vi att det inte finns några märkbara skillnader mellan stor kommun och liten kommun i godmansuppdraget, snarare fanns det mer likheter. Oavsett om kommunen har tagit emot ensamkommande barn en längre tid eller inte är uppdraget som god man oklart. Det finns inga klara tydliga regler i vad uppdraget faktiskt innebär utan det blir snarare en tolkningsfråga. Samtliga gode män sade sig sakna utbildning, kontaktperson och stödperson att vända sig till.

No description available.

Under 2015 kom 35369 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige för att söka asyl. I media och i samhället har det diskuterats flitigt kring olika händelser rörande de ensamkommande barnen och ungdomarna. När barn under 18 år kommer till Sverige tilldelas de en god man som ska se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Samtidigt är det sällan vi hört de ensamkommande ungdomarnas egna röster. Sker god mans-uppdraget utifrån barnens villkor och barnperspektiv? Under förra året (2015) blev det också uppenbart att det saknades gode män till ensamkommande barn och ungdomar i kommunerna (Socialstyrelsen 2016). Vi ville förstå och undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever att god man uppfyller sitt uppdrag, i att vara den samordnade och stödjande länken till den ensamkommande ungdomen. Syftet är att undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever relationen med sin god man. Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer för att samla in vår data. Deltagarna i vår studie var ensamkommande ungdomar mellan 16-17 år som inte varit i Sverige i mer än 1 år. Med vår studie kan vi bekräfta vissa likheter med tidigare internationell forskning samt se en del skillnader från tidigare nationell forskning. Vi kan också tolka att ytterligare verktyg och kunskaper behövs för att möta de ensamkommande ungdomarna utifrån ett barnperspektiv. De ensamkommande ungdomarna i vår studie upplever sig ha liten möjlighet att påverka relationen till sin god man. De ensamkommande ungdomarna försöker många gånger göra sina röster hörda men det är sällan problem blir åtgärdade. Få av våra deltagare hade en positiv upplevelse av sin god man och utförande av god mans-uppdraget.

<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för hur det fungerar att ha en förälder som god man utifrån den enskildes perspektiv. De frågeställningar som låg till grund för syftet rörde hur relationen påverkades av att föräldern var god man, hur personen upplever sitt beroende av föräldern och fördelar och nackdelar med föräldern som god man. I studien användes socialkonstruktionismen som visar på omgivningens betydelse, interpersonell makt och integreringsteorin. Fem kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Till intervjuerna användes en temainriktad intervjuguide för att underlätta. Litteraturgranskningen visade att det fanns ont om rapporter som tar upp temat förälder som god man och att det då främst lade perspektivet ur den gode mannens synvinkel. Den tidigare forskningen visar att det finns fördelar och nackdelar med föräldrar som gode män men att det kan vara svårt när man vill känna sig självständig. Resultatet har visat att det kan vara bättre med en utomstående god man än en förälder bland annat för att det kan hämma individens möjlighet att bli självständig.</p>

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för hur det fungerar att ha en förälder som god man utifrån den enskildes perspektiv. De frågeställningar som låg till grund för syftet rörde hur relationen påverkades av att föräldern var god man, hur personen upplever sitt beroende av föräldern och fördelar och nackdelar med föräldern som god man. I studien användes socialkonstruktionismen som visar på omgivningens betydelse, interpersonell makt och integreringsteorin. Fem kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Till intervjuerna användes en temainriktad intervjuguide för att underlätta. Litteraturgranskningen visade att det fanns ont om rapporter som tar upp temat förälder som god man och att det då främst lade perspektivet ur den gode mannens synvinkel. Den tidigare forskningen visar att det finns fördelar och nackdelar med föräldrar som gode män men att det kan vara svårt när man vill känna sig självständig. Resultatet har visat att det kan vara bättre med en utomstående god man än en förälder bland annat för att det kan hämma individens möjlighet att bli självständig.

No description available.