Global ETD Search

11	Får fonder betalt för sina risker? : En jämförelse mellan små och stora Sverigefonder Tosic, Damjan, Eriksson, Gabriel January 2009 (has links) <p>Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker. </p><p>Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen.</p><p>En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index. </p><p>Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.</p> Fonder Sverigefonder risker avkastning Damjan Gabriel förvaltare förvaltningsrisk stora små jämförelse betalt aktiv risk sharpes kvot treynors kvot jensens alfa Business and economics Ekonomi
12	Får fonder betalt för sina risker? : En jämförelse mellan små och stora Sverigefonder Tosic, Damjan, Eriksson, Gabriel January 2009 (has links) Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker. Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen. En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index. Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare. Fonder Sverigefonder risker avkastning Damjan Gabriel förvaltare förvaltningsrisk stora små jämförelse betalt aktiv risk sharpes kvot treynors kvot jensens alfa Business and economics Ekonomi
13	Vilken roll har överförmyndarverksamhetens organiseringsform? : En studie om tjänstepersoners uppfattningar i fyra mindre kommuner / What is the role of the organizational form of the chief guardians? : A study about officials perceptions in four smaller municipalities Nilsson, Carl January 2022 (has links) My research problem is that there are different ways to organize a chief guardians office at the same time as the Deputy Inquiry (2021:36) gives suggestions on making one type of organization form mandatory. The chief guardians are not uniform and the muncipalities can organize their chief guardians office in different ways. At the same time, the Deputy Inquiry (2021:36) have given a proposals to restrict municipal self government in order to ensure increased quality and legal certainty in the exercise of authority through a certain type of organization.The purpose of my thesis is to shed light on muncicipalities choice of organizational form for their chief guardians office and officials perceptions of its advantages and disadvantages of the same. The thesis theoretical framework is partly organizations as instruments, partly the values of democray, rule of law and efficiency. I use a qualitative reserach design where my material consists of interviews and public documents. My conclusion is that there are different reasons/purposes for the chosen forms of organization. The purposes are not identical with each other. The purposes also differs between whether the chief guardians office is conducted in-house or through collaboration.My thesis shows that the pros and cons of the different types of form of organization differs.Regardless of whether the organization is in collaboration or under its own auspeices, the bord of chief guardian or chief guardian can contribute to organizational structures that can have different advantages and disadvantages. Chief guardians that are organized via intermunicipal collboration can easily recruit personel, has judicial competence and has more personel. They also contribute to increased uniformity over a larger geographic area. But they can also have negative effects such as can be derived from structure. An unexpected but interesting finding that emerged during my work is to be ”made visible”. In my analysis Iargue that democracy maybe is the value that underlies efficieny and rule of law.There are perceptions about a most appropriate way to organize the chief guardians office of. My conclusion is that the joint committe is perceived to be the most appropriate form of organization. Chief-guardian inter-municipal cooperation rule of law democracy organization efficieny Överförmyndare överförmyndarnämnd mellankommunal samverkan organisering organisation god man huvudman förvaltare ställföreträdare Ställföreträdarutredningen (2021:36). Political Science Statsvetenskap
14	The Italian Asset Management market from an Asset Servicer’s perspective Nitti, Alessandro January 2016 (has links) The asset management industry constitutes a vital part of the economy thanks to its financing role. The sector has profoundly changed since its establishment and, nowadays, changes in organization, investors’ behaviour and regulatory framework are deeply reshaping the industry. In this context, also the Italian market, which has traditionally been characterised by some distinguishing features, is being influenced by a series of modifications at both European and national level. The purpose of this paper is to analyse the Italian Asset Management industry’s structure and organisation, understand how it is evolving and grasp the factors that can affect its market to then draw implications influencing the business and operations of an asset servicer. This work divides the Italian Asset Management market into two parts, the Asset Managers segment, including collective management and discretionary mandates, and the Pension Schemes segment. These two composing parts are analysed from an Asset Servicer’s perspective, presenting data over the financial instruments they contain. The paper follows the Case Study approach employing mainly secondary quantitative data. In Italy, the distribution of Asset Management products as well as trading activities remain based on banking networks. In recent years, among collective management products, foreign-law mutual funds are the ones that grew the most. This, along with the fact that the asset servicers’ market is dominate by few specialized players operating on a global scale, puts the spotlight on asset servicers’ cross-border level of integration. Even tough discretionary mandates are struggling to recover and have grown at a slower pace, due to “MiFID II” upcoming rules, financial intermediaries will be encouraged to place these products on the market. Lastly, the Italian pension system is underdeveloped if compared to other European countries and few players own the majority of the complementary pension schemes market. The paper highlights how technology innovations, policies of the ruling governments, interest rates levels and national and communitarian regulation are the factors driving the asset management industry. Asset Management Asset Managers Asset Servicer Asset Management Companies Depositary Bank Pension Schemes Kapitalförvaltning Förvaltare Tillgångs Serviceföretagets Kapitalförvaltningsbolag Depåbank Pensionssystem Engineering and Technology Teknik och teknologier
15	Erfarenheter av uppföljning efter gallring och föryngringsavverkning för att nå kraven i miljöcertifieringssystemen FSC och PEFC / Experiences of follow-up after thinning and felling to achieve the requirements of the environmental certification schemes FSC and PEFC Rydé, Carl January 2013 (has links) Miljöcertifieringssystemen PEFC och FSC ställer krav på uppföljning och revision för att säkerställa att kraven och kvalitén uppnås. Studiens syfte var att belysa de skogliga maskinentreprenörerna och förvaltarnas/virkesinköparnas erfarenheter av arbete med uppföljning inom miljöcertifierat skogsbruk. Materialet insamlades genom telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket ledde fram till resultatet. Uppföljningen och traktdirektivet har en viktig roll för att nå miljöcertifieringarnas krav. Dialog och delaktighet mellan de olika yrkesgrupperna var viktig, enligt respondenterna, för att miljöcertifieringen ska nå en hög kvalité och för att skapa engagemang och vilja att förbättra arbetet. / The environmental certification systems PEFC and FSC require follow-up and auditing to ensure that the requirements are followed and that quality is achieved. The purpose of this study was to illuminate the experience of machine entrepreneurs, forestry managers and timber buyers of work with evaluation of environmental certified forestry. Data was gathered through telephone interviews and was analysed using qualitative content analysis. Evaluation and contract directives have an important role in achieving environmental certification requirements. Dialogue and co-operation between the different groups is important, according to respondents, for environmental certifications to achieve high quality and to create commitment and desire to improve the work. Forestry Sweden environmental certification FSC PEFC follow-up machine entrepreneur forestry manager timber buyer harvest area directive. Skogsbruk Sverige miljöcertifiering FSC PEFC uppföljning maskinentreprenör skoglig förvaltare virkesinköpare traktdirektiv. Forestry Skogsskötsel
16	Hållbart jordbruk? : En studie om ekobönders förvaltarskap / Sustainable agriculture? : A study on the stewardship of organic farmers Strandberg, Hans January 2015 (has links) The term sustainable agriculture may be formulated, but not yet practically integrated in agriculture. This thesis investigates the organic farmers´ ideas and experiences of what they consider sustainable or not sustainable in agriculture. Using unstructured phone interviews and "walk-alongs" with KRAV-farmers in Kristianstad, I have sought to understand their ideas and experiences, inspired by the phenomenological approach. The thesis communicates the experiences of organic farmers of sustainable agriculture based on an explicit role as stewards of the same. How come they express themselves and act the way they do? Why are these issues important and how do they relate to each other? The result, using the three dimensions of economical, ecological and social sustainability, is presented. How farmers experience profitability, eco-awareness and influence in their stewardship are important. The overlapping areas for sustainability describe the need of fair terms in socioeconomic terms. Agroecologically, the stewards need to experience the work to be practically feasible, both financially and ecologically. Socioecologically, their stewardship becomes more acceptable within an eco-aware market, which adds to their individual creation of meaning. Even though there are ideas and experiences of what sustainable agriculture includes, this does not necessarily mean that this is what the farmers find in their work. In the eyes of these farmers, their experiences need to be more just, feasible and acceptable for sustainability. How farmers continue to handle complex choices in agriculture for economic, ecological and social sustainability is interesting; not only for the farmers themselves, but also in a societal perspective for long-term domestic food security. What they see as sustainable depends on the choices of other stakeholders and how the farmers themselves formulate goals and purpose with regard to their own farming. They argue that one thing leads to another, which the thesis gives plenty of practical examples of. The thesis should be seen as a normative contribution to the public debate about what is sustainable, listening to the voices of organic farmers. Sustainability sustainable agriculture society stewardship steward robust Kristianstad farmer organic farmer profitability influence eco-awareness agroecology agroecological socioeconomy socioeconomic socioecology socioecological Hållbarhet hållbart jordbruk samhälle förvaltarskap förvaltare robust robusthet Kristianstad bönder bonde ekobonde ekobönder lönsamhet inflytande ekomedvetenhet agroekologi sociekonomi socioekologi
17	Den anglosaxiska trusten : En analys av en förmånstagares beskattningskonsekvenser av trustegendom som utgörs av aktier Andersson, Kristin January 2010 (has links) The Anglo-Saxon trust is not a new phenomenon, but existed as early as in the Middle Ages. The concept is customary among common-law countries, such as England the US, but unfamiliar to civil-law countries like Sweden. The person who creates the trust is called a settlor, the one who holds and administer the property is a trustee and the person who benefits from the settlement is called a beneficiary. In Sweden there is no legislation of how the trust ought to be assessed, but the need to understand it has probably increased with the internationalization. The Swedish Supreme Administrative Court has had a few opportunities to elucidate some of the uncertainties regarding trusts, but chose to abstain. With this The Swedish Tax Panel has very limited guidance from the court when they receive an application of an advance notice. A trust is not a legal entity nor a tax subject. This differs the trust from a foundation and they can not be placed on an equality from a Swedish tax perspective. In an advance notice, 2010-03-23 (dnr 103-09/D) om Inkomstskatt: Inkomst av tjänst – värdepappersförmån, the Swedish Tax Panel equalizes the trust property with shares when determining how to tax the assets. The general rule ought to be that a beneficiary shall be taxed for the property when he or she has the full right of disposition, RÅ 2000 ref 28 indicates that this is correct. If the property consists of shares a judgement from another case must be considered. RÅ 2009 ref 86 implies that if the trust property consists of shares, the time of the full right of disposition presents itself immediately, regardless if the shares can be lost when employment is discontinued. The shares ought to be taxed immediately according to the Swedish Income Tax Act 10:11. Tax property is what it is and ought to be taxed accordingly. trust beskattning av trustegendom RÅ 1988 not 56 RÅ 2000 ref 28 RÅ 1999 not 20 stiftare förvaltare förmånstagare SRN 2010-03-23 (dnr 103-09/D) LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK Financial law Finansrätt Other law Övrig rätt

Page generated in 0.0408 seconds