Den här   studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning   och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan   under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen   där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan   barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens   möjligheter att förebygga mobbning. Den metod   som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer   har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två   huvudskyddsombud intervjuats. Viktiga   resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt   förekommande. En del av respondenterna vill dock inte kalla det som hänt för   mobbning. Lekens roll för uppkomsten av mobbning är central, menar de flesta   av respondenterna. Vidare pekar de på att barngruppernas storlek är viktig   för personalens möjligheter att förebygga och upptäcka mobbning. Alla   respondenterna har gett olika förslag på hur man kan förebygga mobbning, t   ex. ha samtal om känslor och regler för uppförande, upprätta sociogram och,   framför allt, vara så nära barnen som möjligt hela tiden. Två av   huvudskyddsombuden trycker på att de stora barngrupperna, som blivit allt   vanligare på senare år, har skapat problem både för personal och barn.   Personalen har svårt att se alla barn i önskvärd omfattning och barnen får   ibland inte det stöd från personalen de kan behöva när de leker. De   intervjuade pekar också på ett par yttre viktiga faktorer som påverkar   arbetsmiljön: lokalernas utformning och den ansträngda ekonomin som leder   till stress.

Uppsala universitet, 1775, Thesis (doctoral). / At head of title: M.G.H. - Goldsmiths'-Kress no. 11249.0. - OCLC, 24146901. - Reproduction of original from Kress Library of Business and Economics, Harvard University.

Thesis. / Summary in English. Includes bibliographical references.

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1775. / At head of title: M.G.H. Reproduction of original from Kress Library of Business and Economics, Harvard University. Goldsmiths'-Kress no. 11249.0.

De agila projektmetoderna har använts i stor utsträckning under de senaste åren som ett sätt att motverka svagheterna med traditionella metoder. Men studierna visar att införandet av varken agila - eller traditionella metoder är effektiva i stora organisationer när det gäller stora och komplexa IT-projekt. Stödet för integrering av agila- och traditionella projektmetoder fortsätter därför att växa inom den akademiska litteraturen. Det finns för lite forskningar som beskriver hur en hybridmetod ska införas i stora och komplexa IT-projekt. Denna rapport tar fram en detaljerad projektstyrningsmodell som kommer att integrera den traditionella och agila metoden med hjälp av hybridmetoden. Rapporten beskriver även roller och möten behövs. Det används ett stort urval av vetenskaplig litteratur för att förstärka den detaljerade projektstyrningsmodellen. Den kvalitativa metoden används och intervjuer görs med respondenter från två stora organisationer; en myndighet och ett konsultbolag. Sammanlagt tretton personer intervjuas med roller som projektledare, scrummaster och produktägare. Resultatet av denna studie är ett förslag på en detaljerad tragil projektstyrningsmodell med roller och möten som behövs för att kunna uppnå en högre andel lyckosamma IT-projekt. Den tragila projektstyrningsmodellen kan användas av stora organisationer som bedriver stora eller komplexa IT-projekt. Slutsatsen är att organisationerna kan anpassa projektstyrningsmodellen efter behovet eftersom varje organisation och IT-projekt kan vara unikt.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur det fungerar att arbeta med öppna dörrar och ett stort arbetslag som har ansvar för alla barn på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att ett antal observationer utfördes vilka sedan ledde fram till några semistrukturerade intervjuer. Observationerna visade att barn och personal rörde sig fritt över hela förskolan, förutom under matsituationerna och när det genomfördes gruppverksamhet, vilket förespråkas i Lpfö98 där det påträffas att lokalerna ska vara lämpliga för barngruppen som finns i den. Det framkom att respondenterna ansåg att barnen utvecklade sin kommunikation och sin förmåga att vara med många olika barn och vuxna, men att det också ibland kan bli stökigt på grund av många barn på samma plats. En framgång ansågs vara att det alltid fanns någon för barnet, personal som barn. Kommunikation mellan personal ansågs från respondenter och litteratur väldigt viktig för att få arbetssättet att fungera.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur det fungerar att arbeta med öppna dörrar och ett stort arbetslag som har ansvar för alla barn på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att ett antal observationer utfördes vilka sedan ledde fram till några semistrukturerade intervjuer. Observationerna visade att barn och personal rörde sig fritt över hela förskolan, förutom under matsituationerna och när det genomfördes gruppverksamhet, vilket förespråkas i Lpfö98 där det påträffas att lokalerna ska vara lämpliga för barngruppen som finns i den. Det framkom att respondenterna ansåg att barnen utvecklade sin kommunikation och sin förmåga att vara med många olika barn och vuxna, men att det också ibland kan bli stökigt på grund av många barn på samma plats. En framgång ansågs vara att det alltid fanns någon för barnet, personal som barn. Kommunikation mellan personal ansågs från respondenter och litteratur väldigt viktig för att få arbetssättet att fungera.

Humanity has long lived alongside a variety of animals. We have eaten their flesh, utilized their bones for tools and trinkets and learned to care for and appreciate them. When animal remains are ignored or left out in archaeological research, a large part of our common history is left untold. This is especially true in the case of the cave Stora Förvar on Stora Karlsö outside the west coast of Gotland. The cave was first excavated in 1888–1893 by Lars Kolmodin and Hjalmar Stolpe. Their excavations left behind a little more than two metric tonnes of animal bones of various species which since then have not been thoroughly analysed. The equine remains have barely been touched at all. The purpose of this essay is therefore to create an overview of the horse population from inside the cave and determine in what manner they were used by the humans. In order to do so the author will utilise a microarchaeological approach along with ritual theory. Through an osteological analysis combined with literary studies the equine remains and their uses are discussed. Hopefully, this work will add another piece to the puzzle that is Stora Förvar.

<p>Få saker skapar gemenskap, glädje och stolthet bland hela svenska befolkningen som internationell framgång i sportsammanhang. Vad bättre än att få chansen att se sina idrottsstjärnor prestera på hemmaplan i ett evenemang som sänds i TV över hela världen? Ett ständigt aktuellt ämne är hur vi i Sverige ska arbeta för att få möjlighet att arrangera dessa stora idrottsevenemang, som inte bara bidrar till självkänslan och framtidstron utan även ger ekonomiska fördelar både på kort och lång sikt. Jag tar i den här uppsatsen upp ett relativt nytt grepp för att underlätta sådana arrangemang: privat finansiering och hur den ska uppbådas. När uppsatsen skrevs hade ännu inte alpina VM i Åre 2007 genomförts. Jag gör en fallstudie på detta evenemang och hur man där har samarbetat mellan arrangörsbolag och ortens företagarförening. Resultatet av studien visar att de modeller som arrangörsbolaget använt sig av är för detaljerade och har för stora felkällor för att på ett effektivt sätt kunna presentera resultat som är av intresse för aktörerna. Dock har många andra fördelar med ett samarbete aktörerna emellan identifierats. Fördelar som går att generalisera inför sökandet av nya stora idrottsevenemang till Sverige.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden.</p>