Barn och trygghet i förskolan – en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper. Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan. Antal sidor: 28 Children and their secureness at preschool – a study of preschool teachers’ opinions about small children’s sense of security in large preschool groups.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen på förskolan och i förskoleklass samt om lärarna har några förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det är en kvalitativ studie där enkäter har besvarats av lärare i två olika kommuner och sedan använts i vår datainsamlingsmetod. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning och läroplaner gällande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstår i trånga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken när vuxna ej är närvarande. Resultatet visade även att det är stora barngrupper vilket leder att barnen ofta får lösa sina konflikter själva. Vår slutsats är att lärarna använder sig av olika metoder för att förebygga konflikter. Konflikter och konflikthantering är en naturlig del i verksamheten och kan utveckla både barn och lärare positivt om konflikterna hanteras konstruktivt

Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete. Undersökningens metod utgörs av fem intervjuer som berör pedagogers upplevelser av att arbeta i en fristående förskola, med fokus på stora barngrupper. Resultatet visar att pedagogerna i de undersökta förskolorna hittat likartade strategier för att hantera de växande barngrupperna. Något som hade stor betydelse var att de själva fick ta besluten och ansvara för ekonomin. En slutsats av undersökningen är att pedagogerna organiserar personalgruppen och verksamheten på så sätt att det stora barngruppsantalet inte upplevs som ett hinder.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna.Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen. Men de barn som anmäldes kom nästan uteslutande från arbetarklassen. Detta är något som den tidigare forskningen också framhåller. Pojkar anmäldes i betydligt högre utsträckning än flickor, men de flickor som anmäldes dömdes betydligt hårdare än pojkarna. Flickorna anmäldes främst på grund av de bristande hemförhållanden och påföljderna blev oftast att de skiljdes från hemmet till fosterhem eller till barnhem. Pojkarna anmäldes främst för stöld och den vanligaste påföljden blev en allvarlig varning. Polisen var den grupp som anmälde flest barn till nämnden.

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck när svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i två delar. Den första delen är en kvantitativ översikt där alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan åren 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrån bland annat ämnesval. Därefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjälp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmärkning samt ”hårda” och ”mjuka” nyheter. Syftet med den kvantitativa undersökningen är att identifiera intressanta mönster att gå vidare med i studiens andra del, den kvalitativa textanalysen. I och med att det kvantitativa resultatet visar att en av de största ämneskategorierna som prisbelönats är sociala frågor valdes den ämneskategorin för den kvalitativa textanalysen. Utifrån en medieretorisk analysmodell undersöks 13 tidningsartiklar för att identifiera eventuella gemensamma drag. Sociala frågor är intressant att undersöka närmare i och med att de traditionellt sett setts som ”kvinnofrågor” och inte blivit prisbelönade. Resultatet i den kvalitativa textanalysen analyseras med hjälp av Pierre Bourdieus klassiska begrepp fält, habitus och doxa samt Toril Mois syn på kön som en social konstruktion där värdet och innebörden är föränderlig. Studiens resultat visar att det råder en könsmärkning när journalistik blir prisbelönad, detta visar sig dels genom att män blir prisbelönade i större utsträckning än kvinnor samt att kvinnor och män tenderar att bli prisbelönade för olika ämnen. Resultatet visar även att när journalistik om sociala frågor blir prisbelönade så innehåller artiklarna gemensamma drag: artikelns ämne lyfts från individ till struktur, texterna handlar om verkliga individer, journalisten skapar ett förtroende hos såväl intervjupersoner som läsare och språket är ett viktigt verktyg. Studien drar följande slutsatser att det journalistiska yrket kan befinna sig i en förändring. Den rådande könsmärkningen visar tendenser på att börja luckras upp och både kvinnliga journalister och så kallade ”kvinnofrågor” uppmärksammas mer när svensk journalistik blir prisbelönad. Dock finns det fortfarande spelregler som journalisterna måste följa, som exempelvis att ”mjuka” ämnen legitimeras exempelvis genom att visa att frågan är ett problem på strukturell nivå.

Förskolan är en plats där sociala relationer byggs med hjälp av lek och lärande. Förskollärare ska ansvara för barns lärande och utveckling, men studier visar att antalet barn i gruppen påverkar förskollärarens uppdrag negativt. Förskollärarens möjligheter blir mindre när det är stora barngrupper och få personal och det leder till att barnens utveckling och lärande minskas. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till stora barngrupper och personaltäthet. Studien är kvalitativ med en teoretisk utgångspunkt i systemteori. I teorin är kommunikation och interaktion mellan individer centralt för lärande. Studiens kvalitativa metoder är semistruktuerade intervjuer. I dessa intervjuer har informanternas svar analyserats i olika kategorier för att hitta samband i förskollärarnas uppfattningar angående stora barngrupper, samt hur personaltätheten påverkar förskollärarnas arbete och deras relation med barnen. Det handlar om hur dessa två faktorer tillsammans bidrar i den dagliga verksamheten.

Stora Vika ligger nordväst om Nynäshamn och är ett litet före detta brukssamhälle vid Fållnäsviken. Tidigare präglades området av Cementas fabrik och kalkbrott med ett tätt sammanvävt lokalsamhälle. Eftersom det inte finns någon aktiv arbetsgivare i Stora Vika längre har mycket av det kommunala serviceutbudet försvunnit såsom skolor, tät lokaltrafik och affärer. Detta medför att ingen längre jobbar i Stora Vika och de måste pendla till andra orter för arbete. Efter Cementa lade ner sin verksamhet i orten sjönk invånarantalet kraftigt men har på senare tid börjat öka igen - än väldigt långsamt. Däremot har föreningslivet  fortsatt varit aktivt och båtklubben är en viktig knutpunkt för invånarna. I dag huserar båtklubben i en liten byggnad intill båtupplaget men som inte har kapacitet att fungera som en samlingslokal. Samtidigt råder det en kraftig brist på båtvarv och båtsnickare i Stockholmsregionen, detta då de har fått ge vika åt bostadsexploateringar - eftersom de ligger i attraktiva och sjönära områden. Detta öppnar upp en möjlighet att kapitalisera på Stora Vikas nuvarande sociala värden och tillföra mervärden i form av arbete, lärande samt utöka båtklubbens resurser och yta. Projektet ämnas att skapa ett stort båtsnickeri med tillräckligt med plats för att kunna husera kompetensutvecklande kurser samt yrkesutbildningar för båtsnickeri. Övre plan skall användas som klubbhus åt Stora Vika Båtklubb med extra program för att stärka Stora Vikas attraktionskraft. / Stora Vika is located northwest of Nynäshamn and is a small former industrial community. In the past, the area was characterized by Cementa's factory and limestone quarry with a closely interwoven local community. Since there is no longer an active employer in Stora Vika, many of the municipal services have disappeared, such as schools, frequent local traffic and shops. This means that Stora Vika now are forced commute to other towns for work. After Cementa closed down their operation the population decreased but has recently started to increase again - albeit very slowly. However, the community has remained active and the boat club is an important meeting point for the residents. Today, the boat club is housed in a small building next to the boat yard, but it does not have the capacity to function as a meeting place. At the same time, there is a significant shortage of boatyards and boat builders in the Stockholm region. This provides an opportunity to capitalize on Stora Vikas' current social assets and add value in terms of employment, learning and expanding the resources and space for the boat club. The project aims to create a large boat workshop with enough space to accommodate skill development courses and carpentry education. The upper floor will be used as a clubhouse for the Stora Vika Boat Club with additional programs to strengthen Stora Vika's attractiveness.

Examensarbetet handlar om hur det är att arbeta i stora barngrupper. Hur ett förhållningssätt underlättar arbetet i en stor barngrupp och där metoder utarbetas.

Bakgrund Denna uppsats behandlar de nya EU-kraven som föreslås träda i kraft från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Uppsatsen har undersökt hur Stora Enso arbetar med hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer. Detta eftersom att Stora Enso var det första börsnoterade företaget i Sverige vars hållbarhetsrapportering granskats av en tredje part. Vidare siktar denna uppsats på att ge de företag som ej tidigare har erfarenhet från hållbarhetsrapportering en inspirationskälla, som stöd i upprättningen av egna hållbarhetsrapporter. Syfte Syftet med den här fallstudien är att beskriva hur ett företag som redan innan EU-kraven börjat tillämpats rapporterat i enlighet med dessa, och hur de aktivt arbetar med hållbarhetsrapportering. Metod Fallstudie: intervjuer och dokumentanalys. Slutsats Det är viktigt att hela tiden fortsätta förbättra företagets hållbara utveckling och dess mål. Stora Ensos hållbarhetsrapportering kopplades ihop med den hållbara utvecklingen i stort, och här sågs att rapporteringen har hjälpt Stora Enso att uppnå och utveckla sina hållbarhetsmål. Utan hållbarhetsrapporteringen skulle Stora Ensos positiva utveckling inte varit lika omfattande. Utifrån de intervjuer som genomfördes konstaterades det att GRI:s riktlinjer medför både en fördel och en nackdel: de är väldigt omfattande. / Background This study describes the new requirements from the European Union, which are supposed to come in to effect in the first financial year that ushers after December 31th 2016. We have examined how Stora Enso works with its sustainability reports according to the Global Reporting Inititative's guidelines. Stora Enso was considered a suitable candidate because it was the first publicly listed company in Sweden which had its sustainability report audited by a third party. Furthermore, this study aims to give inspiration and support to companies without previous experience with sustainability reporting. Purpose The purpose of this case study is to describe how a specific company reported in accordance with the EU-directives regarding sustainability reporting, even before they come in to effect. And also describe how they actively works with their sustainability reporting. Methods Case study: interviews and public documents. Conclusion It is important that the company keeps improving their sustainable development and their goals. Stora Ensos sustainability reporting was connected to the sustainable development, without the sustainability reports Stora Enso would have had a harder time developing in a sustainable manner and probably not had such a big positive change. From the interviews that was performed, we concluded that GRI’s guidelines brings both an advantage and a disadvantage: it is comprehensive.