Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar att barngruppens storlek och sammansättning har betydelse för planeringen och arbetet mot läroplansmålen i förskolans verksamhet. Centralt för syftet är att undersöka hur förskollärare uppfattar att relationerna inom gruppen påverkas av gruppens storlek samt hur samspelet mellan gruppstorlek och personaltäthet uppfattas. Studien kommer att bidra till att få en inblick i hur barngruppens storlek och sammansättningar kan ha betydelse vid olika aktiviteter och förskollärarnas möjligheter att arbeta mot målen. Detta är intressant eftersom det kan ge kunskap om hur verksamheten kan planeras i relation till den befintliga barngruppen.   Frågeställningarna som studien utgår från handlar om hur förskollärarna uppfattar att barngruppens storlek har betydelse vid deras planering, för deras arbetssätt samt deras arbetsmiljö. Frågorna handlar också om hur förskollärarna uppfattar att gruppsammansättningen och storleken har betydelse för relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna. För att få svar på dessa frågor har individuella intervjuer med sex förskollärare på fem förskolor ägt rum.   Resultatet visar att barngruppens storlek och sammansättning har betydelse för hur förskollärarna arbetar i verksamheten. Förskollärarna delar ofta in barnen i mindre grupper för att få en fungerande verksamhet. Hur och varför indelningarna sker motiverar förskollärarna med att i en liten grupp är det mindre konflikter, det är lättare att skapa nära relationer och att se varje barn. Detta kan också ses i tidigare forskning och teorier där stora grupper leder till att sammanhållningen blir sämre och ledarskapet blir mer styrande.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur storleken på barngruppen och personaltätheten påverkar kvaliteten i förskolan. I studien ställs frågor om vilka vetenskapliga argument det finns gällande storleken på barngruppen i förhållande till kvaliteten i förskolan samt om personaltätheten spelar någon roll för kvaliteten i förskolan enligt den undersökta vetenskapliga diskussionen. Studien är en meta-analys av tidigare gjord forskning för att besvara de forskningsfrågor som ställs i arbetet. Jag kan efter avslutad studie konstatera att det är bra att barngrupperna inte är allt för stora i förskolan. Detta för att gynna både den kognitiva utvecklingen som den personliga och sociala utvecklingen. Det är framför allt yngre barn och barn i behov av särskilt stöd som gynnas av att barngrupperna inte är allt för stora. Jag kan konstatera att även personaltätheten är en viktig faktor för kvaliteten i förskolan. Men dock inte en lika viktig som barngruppens storlek.

<p>Syftet med denna studie var att studera och analysera hur anställda vid för-skolor i Sundsvalls kommun upplever sin arbetssituation och arbetsbelast-ning. Studien utgick ifrån tre förskolor där det valdes ut två anställda från varje arbetsplats. Vidare var syftet att utifrån en analys av dessa erfarenheter och upplevelser generera insikt och kunskap om ämnesområdet. Denna stu-die har en kvalitativ hermeneutisk ansats eftersom vårt syfte var att belysa upplevelsen av arbetssituation och arbetsbelastning. Resultatet visar på att det har stor betydelse hur arbetsledare leder och fördelar arbetet. Arbetssitu-ationen upplevs olika på förskolorna, några upplever att arbetsbelastningen är stor och någon upplever inte alls någon arbetsbelastning. Finns det ett bra samarbete mellan personalen fungerar arbetet utan problem. Ska arbetsupp-gifterna fördelas så att alla får göra lika mycket, då är det arbetsfördelningen av arbetsuppgifter som styr arbetet och det svårt att få ett väl fungerande ar-betsteam.</p>

<p>Enligt Skolverkets publikationer finns det svårigheter i att definiera en lagom barngruppstorlek. Syftet med denna studie är att belysa förskollärarens beskrivningar av en lagom barngruppstorlek. I undersökningen intervjuades fem förskollärare i två olika skånska kommuner. Enligt Skolverket  råder det inte några belägg för någon gruppstorlek som skulle kunna anses vara den optimala i alla sammanhang. Den samlade forskningen visar på att det är en komplex fråga där många olika faktorer samspelar, antalet barn, gruppens sammansättning, lokaler och pedagogens kompetens är några av dessa. Enligt den filosofiska teoribildningen inom det postmoderna perspektivet finns det inga absoluta sanningar som kan beskriva den komplexa världen. Att säga att det bara finns en verklighet är enligt postmodernismen att skapa en norm utifrån objektiv kunskap. Resultatet i denna studie visade på att antalet har en betydelse likväl som barnens ålder och lokalerna för vad som anses vara en lagom barngruppstorlek. Det fanns en svårighet att peka på någon faktor som mer betydande än någon annan. Betydelsen av en lagom stor barngrupp innebar att alla barnen tillgodosågs och uppmärksammades.</p>

Syftet med denna studie var att studera och analysera hur anställda vid för-skolor i Sundsvalls kommun upplever sin arbetssituation och arbetsbelast-ning. Studien utgick ifrån tre förskolor där det valdes ut två anställda från varje arbetsplats. Vidare var syftet att utifrån en analys av dessa erfarenheter och upplevelser generera insikt och kunskap om ämnesområdet. Denna stu-die har en kvalitativ hermeneutisk ansats eftersom vårt syfte var att belysa upplevelsen av arbetssituation och arbetsbelastning. Resultatet visar på att det har stor betydelse hur arbetsledare leder och fördelar arbetet. Arbetssitu-ationen upplevs olika på förskolorna, några upplever att arbetsbelastningen är stor och någon upplever inte alls någon arbetsbelastning. Finns det ett bra samarbete mellan personalen fungerar arbetet utan problem. Ska arbetsupp-gifterna fördelas så att alla får göra lika mycket, då är det arbetsfördelningen av arbetsuppgifter som styr arbetet och det svårt att få ett väl fungerande ar-betsteam.

Enligt Skolverkets publikationer finns det svårigheter i att definiera en lagom barngruppstorlek. Syftet med denna studie är att belysa förskollärarens beskrivningar av en lagom barngruppstorlek. I undersökningen intervjuades fem förskollärare i två olika skånska kommuner. Enligt Skolverket  råder det inte några belägg för någon gruppstorlek som skulle kunna anses vara den optimala i alla sammanhang. Den samlade forskningen visar på att det är en komplex fråga där många olika faktorer samspelar, antalet barn, gruppens sammansättning, lokaler och pedagogens kompetens är några av dessa. Enligt den filosofiska teoribildningen inom det postmoderna perspektivet finns det inga absoluta sanningar som kan beskriva den komplexa världen. Att säga att det bara finns en verklighet är enligt postmodernismen att skapa en norm utifrån objektiv kunskap. Resultatet i denna studie visade på att antalet har en betydelse likväl som barnens ålder och lokalerna för vad som anses vara en lagom barngruppstorlek. Det fanns en svårighet att peka på någon faktor som mer betydande än någon annan. Betydelsen av en lagom stor barngrupp innebar att alla barnen tillgodosågs och uppmärksammades.

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ”käppar i hjulet” för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet. Detta bekräftar även pedagogerna i studien som uttrycker att vårdnadshavarna ”utnyttjar systemet i stället för att umgås med sina barn”. Att samhället har så stor inverkan på familjelivet har varit genomgående i undersökningspersonernas svar. Samhället värnar om gruppens välmående och inte det enskilda barnet.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.</p><p>I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra. Personalen har som mål med verksamheten att den ska vara utformad efter barnens behov och intressen. Enligt personalens önskemål och vision för verksamheten är högre personaltäthet det stora problemet.</p><p>De tio barnen förklarar att de har roligt på sitt fritidshem. De anser att de har stora valmöjligheter beträffande olika aktiviteter som de kan roa sig med. De upplever att kompisarna är det största intresset på fritidshemmet och att de får möjlighet att leka med dem. De flesta av barnen upplever att personalen lyssnar på dem, medan två hävdar att personalen inte lyssnar på dem.</p>

<p>Det finns en känsla av att fritidshemmen står utanför den övriga skolverksamheten. Fritidsverksamheten lyder under samma mål- och styrdokument som skolan men känslan av att inte riktigt tillhöra någonstans skapar funderingar kring om deras måluppfyllelse verkligen uppnås. Vi har fått i uppdrag av Västerviks kommuns barn- och utbildningsnämnd att undersöka om det nationella uppdraget för fritidshemmen följs. De områden som vi har valt att inrikta oss på är kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens. För att kunna ta del av vad rektorer, fritidshemspersonal och föräldrar till barn i fritidsverksamheten anser om dessa tre olika områden har vi valt att genomföra intervjuer med var och en. Detta för att få en personlig uppfattning om vad de tycker och tänker kring detta. Resultatet av studien visar att fritidshemsverksamheten egentligen inte får något utrymme alls i den kvalitetsgranskning som genomförs i skolan varje år, detta påpekas av både rektorer och personalen, trots att denna verksamhet lyder under samma läroplan och skolplan som skolan. Föräldrars medverkan i denna är obefintlig fastän de bör få delta i utvärderingen av denna. De rapporter som informerar oss om att personaltätheten minskar och att barnantalet ökar stämmer inte med det resultat som vi fick fram genom vår undersökning, tvärtom så verkar både rektor, fritidshemspersonal och föräldrar nöjda med situationen som den är. Att personalen i fritidshemsverksamheten har god och varierad utbildning anses vara positivt från alla parter. De ekonomiska tillgångarna för fritidshemsverksamheten visar sig inte alls så knappa som vi informerats om, personal och rektor anser att de kan göra aktiviteter som de önskar dock finns det en önskan från föräldrarna sida att denna verksamhet kunde satsas lite extra på.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten. I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra. Personalen har som mål med verksamheten att den ska vara utformad efter barnens behov och intressen. Enligt personalens önskemål och vision för verksamheten är högre personaltäthet det stora problemet. De tio barnen förklarar att de har roligt på sitt fritidshem. De anser att de har stora valmöjligheter beträffande olika aktiviteter som de kan roa sig med. De upplever att kompisarna är det största intresset på fritidshemmet och att de får möjlighet att leka med dem. De flesta av barnen upplever att personalen lyssnar på dem, medan två hävdar att personalen inte lyssnar på dem.