LENGTH OF STAY IN PRESCHOOL A qualitative study based on nine pre-school teachers

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ”käppar i hjulet” för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet. Detta bekräftar även pedagogerna i studien som uttrycker att vårdnadshavarna ”utnyttjar systemet i stället för att umgås med sina barn”. Att samhället har så stor inverkan på familjelivet har varit genomgående i undersökningspersonernas svar. Samhället värnar om gruppens välmående och inte det enskilda barnet.

I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lärande på förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har också undersökts om och hur barns lärande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan två olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lärarna arbetar och erbjuder barnen att få vara på förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta lärare om deras arbetssätt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två kommuner som ingår i undersökningen. Genom att jämföra vår bakgrund och vårt resultat har vi dragit slutsatsen att barns vistelsetid inte nödvändigtvis behöver ha en avgörande betydelse för deras lärande i förskolan, men att det kan ha en stor vikt för barn att få tillhöra en grupp och ta del av det lärande som sker i ett sammanhang ihop med andra barn och vuxna.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp. Syfte Syftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen. Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien. Totalt inkluderas nio informanter. Semistrukturerade enskilda intervjuer med öppna frågor genomfördes och insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Skillnaden i vistelsetid på akutmottagningen upplevdes bero på att kvinnor söker med ospecifika och diffusa symtom/orsaker eller oro, sökorsaker som upplevdes mer tidskrävande. I motsatts upplevdes män söka med konkreta/specifika symtom eller allvarlig sjukdom/skada, sökorsaker som upplevdes mindre tidskrävande. Skillnaden upplevdes även bero på när i sjukdomsförloppet patienten söker, sociokulturella faktorer, biologiska könsskillnader samt olika kommunikationsmönster. Slutsatser Skillnaden i män respektive kvinnors vistelsetid på akutmottagningen upplevdes inte bero på vårdpersonalens medvetna handlingar, utan på patientens sökorsak, vald tidpunkt för besök, biologiska faktorer, sociokulturella faktorer samt kommunikativa faktorer. / Background The length of stay in the emergency department at Central Hospital in Kristianstad has been studied and a difference was identified where men more often than women had a length of stay less than four hours. No direct reason for the difference in length of stay could be discerned. This identified phenomenon has been selected to be analyzed with gender as a cause of inequality. Aim The aim of this study was to investigate the reason why there is a difference in length of stay between men and women in the Emergency Department. Methods Method of data collection was qualitative interviews. Informants were chosen strategically based on the criterion that they work in an Emergency Department, consist of various professions, sex and work experience. Two different hospitals in southern Sweden participated in the study. It included in total nine informants. Semi-structured individual interviews with open-ended questions were conducted, and the collected data were analyzed through qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results The difference in length of stay in the emergency department was experienced due to women seeking with non-specific and diffuses symptoms/cause or concerns, reason to seek experienced more time consuming. Contrarily experienced men seek with concrete/specific symptoms or serious illness/injury, reason to seek experienced less time consuming. The difference was experienced also depend on when in the course of the disease the patient is seeking, socio-cultural factors, biological gender differences, and different communication patterns. Conclusions The difference in men and women's length of stay in the Emergency Department is experienced not to depend on nursing staff aware actions, but on the patient´s reason to seek, the selected time for visit, biological factors, socio-cultural factors, as well as communicative elements.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vårdnadshavare uppfattar barns vistelsetid i relation till det förskolan erbjuder av omsorg, fostran och lärande. Detta för att söka svar utifrån enskilda vårdnadshavare erfarenheter, tankar samt åsikter. 18 vårdnadshavare från en förskola har tagit del av ett elektroniskt frågeformulär för att svara på frågor kring vistelsetid, omsorg, fostran samt lärande i förskola. Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en teoretisk utgångpunkt i fenomenologi. Det insamlade materialet har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av olika kategorier efter de svar som framkommit. Resultatet visar att vårdnadshavarna anser att trygghet och socialt samspel är två av de absolut viktigaste grundstenarna i förskolan för barns omsorg, fostran och lärande.

Vistelsetider på Svenska akutmottagningar har ökat senaste tiden. Under en lång vistelsetid behöver patienter uppmärksammas och revalueras för att undvika att drabbas av lidande eller vårdskador. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som väntar på akutmottagning och en kvalitativ intervjustudie har genomförts där åtta sjuksköterskor från en akutmottagning har deltagit. En innehållsanalys renderade i resultatet i kategorierna skapa medvetenhet om patientens behov och exponeras för utmaningar. Det finns en medvetenhet hos sjuksköterskor om att patientens vårdbehov riskerar att uppmärksammas i lägre grad om ett vänteläge uppstår, speciellt vid hög arbetsbelastning. Stressig miljö synonymt med korta vårdmöten, att ständigt behöva prioritera sina arbetsuppgifter och sjuksköterskans syn på uppdraget spelar roll för vilken grad av vård patienten får under sin vistelsetid. Medicinsk vård tillmäts högre prioritet till förmån för omvårdande åtgärder.

Intresset för vistelsetidens betydelse i förskolan väcktes på grund av debatten och diskussionen om huruvida barn till föräldralediga och arbetslösa, boende i Stockholms stad, skulle få rätt till heltid på förskolan. I debatten framgick det att begreppen lärande och omsorg hade betydelse för barns vistelsetid på förskolan.Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers och föräldrars förhållningssätt till barns vistelsetid i förskolan samt hur de talar om begreppen lärande och omsorg i relation till barnens vistelsetid i förskolan.I denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsintervju. Detta för att få en större insikt i föräldrars och pedagogers erfarenheter och upplevelser av barns vistelsetid i förskolan. Undersökningen bygger på intervjuer av åtta pedagoger och åtta föräldrar från olika orter i Sverige. Vi har valt att analysera vårt material utifrån begreppen omsorg och lärande. Resultatet av vår studie visar att vistelsetiden i förskolan har stor koppling till omsorg och lärande. Det framgår även att föräldrars och pedagogers tankar skiljer sig åt kring vad lärande i förskolan innebär. Pedagoger och föräldrar talar om omsorg och lärande som viktiga delar i förskolan. I resultatet framgår det att det är verkligheten som styr barnets vistelsetid på förskolan även om föräldrar och pedagoger önskar att det vore annorlunda. I resultatet synliggörs det även att pedagogerna menar att barnet inte behöver vistas i förskolan på heltid för att utveckla sitt lärande, det som pedagogerna nämner är att barnet inte alltid har förmågan att ta in kunskap under alla dessa timmar, vilket även forskningen visar.Vår slutsats utifrån resultatet är att föräldrars och pedagogers tankar kring vistelsetid i förskolan är individanpassade och att de tänker utifrån den egna livssituationen.

Frågan om utvisning som straffrättslig påföljd är av högst aktuell och relevant karaktär, vilket diskuteras frekvent både ur ett politiskt perspektiv samt i media. Genom att undersöka olika faktorer som har betydelse för bedömningen av utvisning på grund av brott har syftet med uppsatsen varit att producera kunskap om hur frågan om utvisning i brottmål hanteras, med särskild hänsyn till vistelsetid och anknytning till Sverige. Med hjälp av en traditionell rättsdogmatisk metod är uppsatsens analys baserad på allmänt accepterade rättskällor. En viktig grundpelare i uppsatsen har varit migrationslagstiftningens utveckling ur ett historiskt perspektiv. Det har konstaterats att flera betydelsefulla lagändringar avseende bestämmelserna om utvisning på grund av brott successivt har gjorts genom åren. Uppsatsens analys påvisar att risken för fortsatt brottslighet samt brottets allvar tillsammans med beaktning av utlänningens vistelsetid och anknytning till Sverige är avgörande för domstolens bedömning av utvisning i brottmål.

<p>Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk?<strong> </strong>Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter. Jag undersöker även om resultatet varierar mellan kvinnor och män samt om vistelsetiden i Sverige påverkar graden av ordförståelse.</p><p>För att nå mitt syfte har jag utfört en kvantitativ enkätundersökning där 36 personer med svenska som andraspråk har svarat på en enkät med 35 ord tagna ur två broschyrer, den ena från Försäkringskassans ”Till alla barnfamiljer” och den andra från Skatteverkets ”Identitets-kort för folkbokförda i Sverige”. Resultatet visar att 35,8 % av orden i enkäten förstås. Männen har något högre ordförståelse: 39 % jämfört med kvinnornas 35 %. Att kvinnornas vistelsetid i Sverige är längre än männens höjer inte deras resultat i min studie. Männen är dock färre i antal, de utgör endast 20 % av urvalet vilket måste beaktas i sammanhanget. En jämnare könsfördelning leder troligtvis till ett annat resultat. Studien visar att vistelsetiden överlag inverkar positivt på graden av ordförståelse för <em>hela</em> urvalet: De som har bott i Sverige två år eller kortare uppger att de förstår 33 % av orden och de som har bott tre år eller längre förstår 40 %.  Majoriteten av informanterna uppger att de har svårigheter med att förstå myndighetstexter.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk? Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter. Jag undersöker även om resultatet varierar mellan kvinnor och män samt om vistelsetiden i Sverige påverkar graden av ordförståelse. För att nå mitt syfte har jag utfört en kvantitativ enkätundersökning där 36 personer med svenska som andraspråk har svarat på en enkät med 35 ord tagna ur två broschyrer, den ena från Försäkringskassans ”Till alla barnfamiljer” och den andra från Skatteverkets ”Identitets-kort för folkbokförda i Sverige”. Resultatet visar att 35,8 % av orden i enkäten förstås. Männen har något högre ordförståelse: 39 % jämfört med kvinnornas 35 %. Att kvinnornas vistelsetid i Sverige är längre än männens höjer inte deras resultat i min studie. Männen är dock färre i antal, de utgör endast 20 % av urvalet vilket måste beaktas i sammanhanget. En jämnare könsfördelning leder troligtvis till ett annat resultat. Studien visar att vistelsetiden överlag inverkar positivt på graden av ordförståelse för hela urvalet: De som har bott i Sverige två år eller kortare uppger att de förstår 33 % av orden och de som har bott tre år eller längre förstår 40 %.  Majoriteten av informanterna uppger att de har svårigheter med att förstå myndighetstexter.