<p>Enligt Skolverkets publikationer finns det svårigheter i att definiera en lagom barngruppstorlek. Syftet med denna studie är att belysa förskollärarens beskrivningar av en lagom barngruppstorlek. I undersökningen intervjuades fem förskollärare i två olika skånska kommuner. Enligt Skolverket  råder det inte några belägg för någon gruppstorlek som skulle kunna anses vara den optimala i alla sammanhang. Den samlade forskningen visar på att det är en komplex fråga där många olika faktorer samspelar, antalet barn, gruppens sammansättning, lokaler och pedagogens kompetens är några av dessa. Enligt den filosofiska teoribildningen inom det postmoderna perspektivet finns det inga absoluta sanningar som kan beskriva den komplexa världen. Att säga att det bara finns en verklighet är enligt postmodernismen att skapa en norm utifrån objektiv kunskap. Resultatet i denna studie visade på att antalet har en betydelse likväl som barnens ålder och lokalerna för vad som anses vara en lagom barngruppstorlek. Det fanns en svårighet att peka på någon faktor som mer betydande än någon annan. Betydelsen av en lagom stor barngrupp innebar att alla barnen tillgodosågs och uppmärksammades.</p>

Enligt Skolverkets publikationer finns det svårigheter i att definiera en lagom barngruppstorlek. Syftet med denna studie är att belysa förskollärarens beskrivningar av en lagom barngruppstorlek. I undersökningen intervjuades fem förskollärare i två olika skånska kommuner. Enligt Skolverket  råder det inte några belägg för någon gruppstorlek som skulle kunna anses vara den optimala i alla sammanhang. Den samlade forskningen visar på att det är en komplex fråga där många olika faktorer samspelar, antalet barn, gruppens sammansättning, lokaler och pedagogens kompetens är några av dessa. Enligt den filosofiska teoribildningen inom det postmoderna perspektivet finns det inga absoluta sanningar som kan beskriva den komplexa världen. Att säga att det bara finns en verklighet är enligt postmodernismen att skapa en norm utifrån objektiv kunskap. Resultatet i denna studie visade på att antalet har en betydelse likväl som barnens ålder och lokalerna för vad som anses vara en lagom barngruppstorlek. Det fanns en svårighet att peka på någon faktor som mer betydande än någon annan. Betydelsen av en lagom stor barngrupp innebar att alla barnen tillgodosågs och uppmärksammades.

The purpose of this study is to illustrate if structural factors to welfare indicators and the internal organisation of handle social assistance in combination with dominating ways of living with their values and norms can be used to explain why the costs of social assistance are low in Säffle township. The character of this study is exploratory, though important aspects in this case was unknown. The empiricism come from descriptive secondary statistics and from qualitative interwievs with three inhabitants in Säffle, whom are experts which means they know the township of Säffle and it´s inhabitants well. Säffle has been studied from four perspectives, of which the first two have a top- or macroperspective. In the study appears two divergent pictures. In the first macroperspective, the planning perspective, are several structural factors that used to imply high costs of social assistance. The level of education is low in Säffle, and the unemployment is high, especially among the young people. However there are positive structural factors that seem to counteract or ease the effects of the negative factors. The character of Säffle is high promotion of Self-employed and farmers. The high promotion of self-employed and farmers and their traditions of supply from many sources can be important reasons for the inhabitants of Säffle getting by without asking for help at the public institutions. In the second macroperspective, that focus on individual welfare indicators, the study shows that the inhabitants of Säffle have a low level of ill health respect several of the welfare indicators. In the mesoperspective the study shows that causes to low costs of social assistance in Säffle are not to be found in organisation or methods for handle the social assistance. The study indicates in a microperspective that the inhabitants in Säffle may have a traditional way of being and have values and norms that it is worthily to fend for oneself in exposed situations and that it is unworthy to ask for social assistance. The informants tell that the privat social relations of the inhabitants in Säffle indicates a divided place with solid groups hard to break. If there are norms and values in the group that says it is unworthy to ask for social assistance, though you might be entitled, there is a strong reason not to ask for social assistance. Though my empiricism about the norms and values of the inhabitants in Säffle are limited, the area is important and interesting for further studies. The social services in Säffle should look for better processing routines for handling the social assistance and to develop and improve the information about rights and obligations for the social assistance. Increasing costs for social assistance in Säffle hereafter would be motivated because of the non take up of social assistance that probably exists in Säffle.

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet där tro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i organisationsteori och beslutsprocesser i offentliga organisationer, med särskilt fokus på Herbert Simons begrepp bounded rationality, begränsad rationalitet. Studiens datamaterial har analyseras genom såväl beskrivande univariata analyser för att ge en överblick över resultatet, men även i korstabellanalyser med procentjämförelser. Det sambandsmått som har stått i fokus är Sperman’s rho. Studiens resultat har sedan satts i en kontext av tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att med hjälp av dessa förklara resultatet. Resultatet i studien visar på en kraftig underrapportering rörande de fall där tro om att en elev far illa finns. De organisationsstrukturella faktorer och faktorer i det enskilda fallet är de faktorer som i studien visat sig ha störst påverkan på pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Individuella bakgrundsfaktorer hos pedagogen själv har i studien visat sig ha mindre betydelse för pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Organisationsstrukturens påverkan på pedagogens beslut kan förklaras genom teorier om beslutsprocesser i offentliga organisationer, speciellt Herbert Simons begrepp bounded rationality där brister i organisationsstrukturen lyfts fram påverka pedagogens förmåga fatta rationella beslut.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Räddningstjänsten sprider kunskap som erhållits från erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som påverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgränser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och är således en kvalitativ studie. Urvalet består av sju medarbetare på olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgår ifrån olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap.   Resultatet påvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som består av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen. Data visar att spridningseffektiviteten varierar och att det föreligger olika hindrande och främjande faktorer för spridning av kunskap metoderna emellan. I studien framkommer det att kunskap sprids mest effektivt inom arbetslagen och avvikelsesystemets tydliga ansvarsfördelning och infrastruktur fungerar bättre än insatsrapporteringssystemet, då detta saknar struktur och har en svårhanterlig mängd information. / The purpose of this study is to examine how the Swedish fire brigade disseminates knowledge from experiences, obtained from emergencies and practice, and the structural factors that affect this distribution. Structural factors referred to in this study are for example hierarchies, department boundaries, strategies for knowledge transfer and reward systems. The study's empirical data were collected through semi-structured interviews and is thus a qualitative study. The studies population consists of seven employees in various positions identified as key positions for knowledge dissemination. The study is based on various Knowledge management strategies and Communities of practice to explain the creation and dissemination of organizational knowledge. The result demonstrates that there are various methods of dissemination of knowledge consisting of a deviation system, effort reporting system and Communities of practice in work teams. Data show that the efficiency of dissemination varies and that there are both hindering and facilitating factors affecting the efficiency. The study shows that knowledge is disseminated most effectively within teams and that the deviation systems clear infrastructure works better than the effort reporting system, due to it’s lack of structure and unwieldy amount of information.

Abstract Purpose. The study investigates how individual and structural factors affect children's mental illness in rural municipalities, and how schooling acts as a protective factor against mental illness. The report is based on reports from Barnombudsmannen (2018) and Bris (2018), which says that increased mental illness increases for children and schools have an unequal education where the children in rural municipalities have poorer school results than the national average. The theoretical reference frame of the study is Bronfenbrenner's ecological system theory. Method. One quantitative method is the basis for the study, which is based on surveys where respondents are children in rural municipalities. The data is collected by LoRDIA research projects and a stratification of the material is made to reach the appropriate population. Selected factors are hyperactivity, behavioural problems, relationships to peers, emotional symptoms, experiences of trauma and prosocial behaviour, school conditions, well-being in the residential area, the child's experience of family finances. Results. The study shows significant relationship between all of the above-mentioned factors and mental health. The mental illness of children can be understood as 43% of the studies examined factors. The results of the study can be seen to help increase understanding of the relationship between mental illness and risk and protection-factors for children living in rural municipalities. Conclusion. The results show that mental illness in the child is not only found as the child's individual characteristics but is linked to living conditions and the environment's ability to provide a safe home environment, good school and prosocial conditions. The significance of school and social authorities offering individualized efforts to prevent the increasing mental illness of children in rural municipalities is apparent from the results of the study. Keywords. Children, mental illness, rural, school, individual and structural factors, segregation

Denna studie syftar till att förklara de strukturella faktorerna till kuppförsöket den 15 juli 2016 i Turkiet. Syftet med studien är att få en förståelse samt förklaring till hur kuppförsöket kunde äga rum och som teoretiskt ramverk används Aron Belkin och Evan Schofers metaanalys av militärkupper samt Tore Wig och Espen Geelmuyden Röds teori om politiska val som faktor till militärkupper. Forskningsdesignen för arbetet har varit en förklarande enfallsstudie där delar av Belkins och Schofers teori applicerats på fallet med syfte att påvisa vilka faktorer som bidrag till kuppförsöket i Turkiet. De strukturella faktorer som använts i studiens analys är externa hot och delaktighet i väpnade konflikter, militärens nationella säkerhetsdoktrin, ekonomisk utveckling och välfärd, civilsamhällets styrka, regimens legitimitet, tidigare militärkupper samt politiska val. Slutsatsen som kan dras efter genomförd analys är att de strukturella faktorer som teorin erbjuder kan förklara kuppförsöket genom att det skett en ökning av våldsanvändning i landet, att militären har en stark ideologisk tro som påverkar deras åsikter och handlande, att inkomstklyftorna och korruptionen i landet ökat, att civilsamhället är försvagat, att tidigare elitgrupperingar anser den sittande regeringen som illegitim, förekomsten av tidigare militärkupper i landet samt förändringen av valresultaten i valen 2015 Även om alla presenterade faktorer i någon utsträckning varit närvarande i Turkiet kan det fastställas att militärens nationella säkerhetstradition och dess lojalitet till den kemalistiska traditionen ger den bästa förklaringen till kuppförsöket i Turkiet 2016. / This study explains the structural factors to the military coup July 15th, 2016 in Turkey. The aim is to get an understanding and explanation to how the coup could take place and as theoretical framework is Aron Belkin and Evan Schofer’s meta-analysis of military coups, together with Tore Wig and Espen Geelmuyden Röd’s theory about political elections as a factor for military coups used. The study is an interpretative case study where parts of Belkin’s and Schofer’s theory have been applied on the case in order to present relevant factors in the military coup. The structural factors that has been used in this study’s analysis are external threats and participation in armed conflicts, the military’s national security doctrine, economic development and welfare, the civil society’s strength, the regimes legitimacy, previous military coups and political elections. The result shows that the factors that the theory presents as general factors to military coups also can explain the coup attempt in Turkey because there has been an increase in the use of violence, that the military have a strong ideological belief that affects their opinions and actions, that the inequality and corruption in the country have increased, that the civil society is debilitated, that previous elite groups sees the current government as illegitimate, that Turkey have had military coups in the past and also the change of election results in the 2015 elections. Even if all the factors, that the theory present, to some extent have been present in Turkey it can be concluded that the military’s national security doctrine and its loyalty to the Kemalist tradition give the best explanation to the coup attempt in July 2016.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5). Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer. Studien fokuserar på samband mellan ålderssammansättning som en faktor för förskolans strukturkvalitet och flera aspekter av processkvalitet, nämligen utformning av pedagogiska miljön, pedagogernas sätt att organisera och genomföra verksamheten och pedagogernas samspel med barnen. Undersökningen visade att det finns betydelsefulla skillnader mellan grupperna med olika ålderssammansättningar i utformning av den pedagogiska miljön och även i pedagogernas samspel med barnen. Däremot är denna påverkan inte entydig och kan även förklaras med andra orsaker och faktorer, så som gruppens storlek, barnens ålder och pedagogiskt arbetssätt. Gruppens ålderssammansättning i sig är således inte avgörande för verksamhetens kvalitet, utan behöver ses i relation till andra påverkande faktorer. / The purpose of this study is to investigate whether there are some patterns and connections between the teachers’ experiences of the conditions for children’s learning and age settings at preschool groups. The study is quantitative, and a web survey is used to collect the data from the teachers. The study includes all preschools in a municipality in Värmland, Sweden. 144 preschool teachers from 55 municipal preschool groups participated in the study. Following age settings are represented in the study: same-age preschool groups, groups with children between 1-3 years old, groups with children between 3-5 years old and groups with children between 1-5 years old. The study is based on interactionistic theories, which means that the preschool is examined from various interacting aspects and dimensions. Conditions for children’s learning are seen in the study in relation to preschool quality, which is a complex phenomenon constituted in the interaction between dimensions of structure, process, and outcome. The study focuses on age setting as a structural aspect of preschool quality and following aspects of process quality: organizing of the pedagogical environment, teachers’ approach to organizing of daily activities and teachers’ interplay with children.  The results of the study show that there are important differences between groups with different age settings regarding organizing of the pedagogical environment and interplay between teachers and children. However, these differences are rather ambiguous and can be explained by other aspects and factors such as group’size, children’s age, and pedagogical approach. Therefore, age setting as such is not the key to preschool quality but must be seen in relation to other aspects and dimensions.