Denna studie syftar till att förklara de strukturella faktorerna till kuppförsöket den 15 juli 2016 i Turkiet. Syftet med studien är att få en förståelse samt förklaring till hur kuppförsöket kunde äga rum och som teoretiskt ramverk används Aron Belkin och Evan Schofers metaanalys av militärkupper samt Tore Wig och Espen Geelmuyden Röds teori om politiska val som faktor till militärkupper. Forskningsdesignen för arbetet har varit en förklarande enfallsstudie där delar av Belkins och Schofers teori applicerats på fallet med syfte att påvisa vilka faktorer som bidrag till kuppförsöket i Turkiet. De strukturella faktorer som använts i studiens analys är externa hot och delaktighet i väpnade konflikter, militärens nationella säkerhetsdoktrin, ekonomisk utveckling och välfärd, civilsamhällets styrka, regimens legitimitet, tidigare militärkupper samt politiska val. Slutsatsen som kan dras efter genomförd analys är att de strukturella faktorer som teorin erbjuder kan förklara kuppförsöket genom att det skett en ökning av våldsanvändning i landet, att militären har en stark ideologisk tro som påverkar deras åsikter och handlande, att inkomstklyftorna och korruptionen i landet ökat, att civilsamhället är försvagat, att tidigare elitgrupperingar anser den sittande regeringen som illegitim, förekomsten av tidigare militärkupper i landet samt förändringen av valresultaten i valen 2015 Även om alla presenterade faktorer i någon utsträckning varit närvarande i Turkiet kan det fastställas att militärens nationella säkerhetstradition och dess lojalitet till den kemalistiska traditionen ger den bästa förklaringen till kuppförsöket i Turkiet 2016. / This study explains the structural factors to the military coup July 15th, 2016 in Turkey. The aim is to get an understanding and explanation to how the coup could take place and as theoretical framework is Aron Belkin and Evan Schofer’s meta-analysis of military coups, together with Tore Wig and Espen Geelmuyden Röd’s theory about political elections as a factor for military coups used. The study is an interpretative case study where parts of Belkin’s and Schofer’s theory have been applied on the case in order to present relevant factors in the military coup. The structural factors that has been used in this study’s analysis are external threats and participation in armed conflicts, the military’s national security doctrine, economic development and welfare, the civil society’s strength, the regimes legitimacy, previous military coups and political elections. The result shows that the factors that the theory presents as general factors to military coups also can explain the coup attempt in Turkey because there has been an increase in the use of violence, that the military have a strong ideological belief that affects their opinions and actions, that the inequality and corruption in the country have increased, that the civil society is debilitated, that previous elite groups sees the current government as illegitimate, that Turkey have had military coups in the past and also the change of election results in the 2015 elections. Even if all the factors, that the theory present, to some extent have been present in Turkey it can be concluded that the military’s national security doctrine and its loyalty to the Kemalist tradition give the best explanation to the coup attempt in July 2016.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan demokrati och militärkupper i Afrika efter avkoloniseringen, med särskilt fokus på Sahelregionen. Trots globala framsteg för demokrati är Afrika den region i världen som upplevt flest kupper de senaste sjuttio åren. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan militärkupper, demokratiska processer och stabilitet i Afrika och Sahelregionen genom en kombination av statistisk analys av demokrati och kupper samt tematisk analys av nyhetsartiklar. Fokus ligger på den växande trenden av militärkupper och hur reaktioner på dessa, både internationellt och inhemskt, kan påverka demokratiseringsprocessen. Studien visar att militärkupper är vanligare i auktoritära regimer än i demokratiska stater, vilket avviker från tidigare forskning. Faktorer som svag ekonomi, säkerhetskriser och bristande demokratiska institutioner spelar en roll. I Sahelregionen, där många auktoritära stater är instabila, är risken för demokratisk stabilitet negativt påverkad. Rapporteringen om militärkupper betonar ofta ledarnas misslyckanden med säkerhetsfrågor, vilket legitimerar militära övertaganden och underminerar demokratiseringsprocessen. Internationella reaktioner, särskilt från väst, präglas av sanktioner och biståndsindragningar, vilket kan ha blandade effekter. För att främja långsiktig demokratisk stabilitet krävs en djupare förståelse för orsakerna till kupper samt mer forskning om rollerna som internationella aktörer som Frankrike och Ryssland spelar och hur säkerhetsläget påverkar risken för kupper. / This essay examines the relationship between democracy and military coups in post-decolonisation Africa, with a particular focus on the Sahel region. Despite global advances in democracy, Africa is the region in the world that has experienced the most coups in the last seventy years. The purpose of the study is to examine the connection between military coups, democratic processes and stability in Africa and the Sahel region through a combination of statistical analyses of democracy and coups and thematic analysis of news articles. The focus is on the growing trend of military coups and how reactions to these, both international and domestic, can affect the democratization process. The study shows that military coups are more common in authoritarian regimes than in democratic states, which deviates from previous research. Factors such as a weak economy, security crises and a lack of democratic institutions play a role. In the Sahel region, where many authoritarian states are unstable, the risk of democratic stability is negatively affected. The coverage of military coups often emphasises the leaders' failures on security issues, legitimising military takeovers and undermining the democratisation process. International reactions, especially from the West, are characterised by sanctions and aid withdrawals, which can have mixed effects. To promote long-term democratic stability, a deeper understanding of the causes of coups is required, as well as more research on the roles played by international actors such as France and Russia and how the security situation affects the risk of coups.