Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vården i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks är både transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av läkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation är syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna påverkats av påbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgått såväl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet påverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som präglat deras liv. I det andra temat diskuteras betydelsen av bröst, både för informanternas kroppsliga bekvämlighet och deras förmåga att passera, och skapandet av ett så kallat "linjärt kön", samt hur denna syn på kön orsakar en konflikt mellan informanterna och deras lä̈kare. I det tredje temat diskuteras tanken om ett linjärt kön ytterligare, med fokus på informanternas upplevelser av läkarnas förväntan på deras sexuella läggning och hur denna korrigeras i takt med könet. Det fjärde temat redogör sedan fö̈r hur könskorrigering kan ses som en klassresa för informanterna och hur passerande kan innebära såväl trygghet som ett förlorande av ens förmåga att genusbråka och störa.

Social utsatthet bland barn och unga har länge varit ett fenomen som förekommit i samhället och är enligt forskning föränderlig. Studiens syfte var att undersöka hur social utsatthet bland barn och unga i förskola och gymnasiesärskola definieras, förebyggs, upptäcks och hanteras. För att besvara studiens forskningsfrågor användes kvalitativ intervju som metod och respondenterna var verksamma rektorer och specialpedagoger inom förskola och gymnasiesärskola. Resultatet antydde att social utsatthet är svårdefinierat men förekommer på olika sätt och i olika former bland barn och unga i dagens samhälle. Vidare tydliggjordes att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i förskola och skola kan spela en avgörande roll för barns och ungas hälsa och välbefinnande men att det också finns risk- och framgångsfaktorer vilka är centrala om aktörer inom förskola och skola lyckas med arbetet eller ej.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan. Studiens resultat visar att respondenterna upplever musik-projektet som meningsfullt och att vad som anses meningsfullt varierar. De mest framträdande effekterna är: få spela instrument/sjunga alternativt lyss-na på musik, få bekräftelse både musikaliskt och/eller som person, ha en sysselsättning, känna att man bidrar och gör gott, tillhöra en grupp och kän-na vänskap samt bättre mående. Studiens resultat pekar på fem viktiga fak-torer som gör att musikprojektet fungerar: musikprojektets flexibla ramar, att bandmedlemmarna redan kunde spela/sjunga, att musikprojektet medve-tet utvecklas sakta, att deltagarna känner gruppkänsla och att musikprojektet upplevs meningsfullt. Projektledaren är betydelsefull på grund av sin per-sonliga kompetens samt för sina kontakter inom musikbranschen. I resultatet finns tydliga tecken på self-efficacy hos bandmedlemmarna. Vilken betydel-se detta har i musikprojektet framgår däremot ej. Nyckelord:

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utländsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utländsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gäller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjänsten. Studien är kvalitativ och grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori använts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur. Resultatet visar att det inte finns någon större skillnad gällande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende på härkomst. Det framkommer att social utsatthet är vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och då främst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete. Det som skiljer familjer med utländsk bakgrund från familjer med svensk bakgrund är att de invandrande familjerna har bristande integreringsmöjligheter. Samhällsorientering för de nyanlända ses i denna studie som en tänkbar faktor i bristande integreringsmöjligheter. För att få mer kunskap av informationens betydelse för integreringen i det nya landet ges förslag att vidare forskning bör behandla de nyanländas egen uppfattning kring samhällsorienteringen och dess innehåll. / The purpose of this study has been to analyse social workers experiences of underlying factors to why children in families with an immigrant origin becomes subject for the social services. The study involves differences between families with an immigrant background and families with Swedish background in terms of underlying factors to why they become subjects for the social services. The study is qualitative and based on five semi-structured interviews. The analysis is based on Bronfenbrenners ecological systems theory and has been supplemented by concepts that involve migration process, socialization and culture. The survey reveals that there is no significant difference, in the underlying factors for the cause to become the subject of social services, due to origin. It appears that social deprivation is common among the families that become subject for the social services, mainly in form of economic vulnerability, living situation and work. What distinguishes families with an immigrant background from families with Swedish background is their lack of integration possibilities. Civics for the newly arrived families is seen in this survey as a possible factor in the lack of integration possibilities. To gain more knowledge of the role of information for inclusion in the new country, suggestions for further research are to address the newly arrived families own perception of the civics and its contents.

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen. Syftet med vår studie är att undersöka Mikaelsgårdens betydelse för den hemlösa utifrån den hemlöses perspektiv samt undersöka om de hemlösas vistelse på Mikaelsgården påverkar deras känsla av sammanhang. Mikaelsgården är en frivilligorganisation som vänder sig till hemlösa och socialt utsatta individer i samhället. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt fem deltagares upplevelser av Mikaelsgården. Deltagarna besöker verksamheten regelbundet. Resultaten har visat att Mikaelsgården i varierande utsträckning har betydelse för de hemlösa då de kan få både sina basala behov samt sociala behov tillgodosedda. De sociala relationer samt sociala normsystem som skapas på Mikaelsgården är av stor vikt för besökarna. Det blir som en fristad där de hemlösa kan känna tillhörighet, istället för det utanförskap som de i samhället upplever. Det framgår även att Mikaelsgården kan hjälpa till att stärka deltagarnas känsla av sammanhang genom stöd och hjälp från personal samt andra besökare.

Huvudsyftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns utanförskap på fritidshemmet. Detta genom att undersöka vilka orsaker som leder till utanförskap och hur fritidspersonal resonerar om socialt utanförskap i verksamheten. Idén till denna studie kom till då vi har erfarenhet om utanförskap bland barn samt ett intresse i hur fritidspersonal hanterar detta problem på fritidshemmen. Studien utgår från två forskningsfrågor som undersöker hur fritidspersonal resonerar kring orsaker till utanförskap på fritidshemmet och hur arbetet ska ske med att skapa relationer mellan barn på fritidshemmet enligt fritidspersonalens utsagor. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken personal på fritidshem från två olika skolor i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes med syfte att få djupgående resonemang för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att enligt fritidspersonalens utsagor är vuxennärvaro viktigt för att kunna hjälpa samt förebygga utanförskap, det är också viktigt att göra barn delaktiga i arbetet med utanförskap. Resultatet pekar även på att det är viktigt med samverkan mellan fritidshemmet och skolan samt att personalen ständigt har en dialog. Vidare visar resultatet vikten av att ha gemensamma aktiviteter med barnen för att samtliga barn ska känna sig inkluderade och delaktiga så att alla barn ska kunna hitta sin plats. Slutligen belyser resultatet vikten av att arbeta med värdegrundsarbete på fritidshemmet för att motverka utanförskap, samt att bygga relationer med både barn och vårdnadshavare.

Förtroendeforskning för det svenska välfärdssystemet är av stor betydelse för såväl demokratin som ett välfungerande välfärdssystem. Sverige erbjuder i jämförelsevis med de övriga europeiska länderna ett generellt och jämlikt välfärdssystem. Dessutom kännetecknas Sverige som ett högtillitsland. Dock visar tidigare forskning att förtroendet för det svenska välfärdssystemet skiljer sig åt mellan individer och grupper. Studien syftar därför till att undersöka vem som har förtroende till det svenska välfärdssystemet, med fokus på ekonomisk- och social utsatthet. Det svenska välfärdssystemet består av både universella och behovsprövade institutioner och är därför av intresse i studien. Datamaterialet som studien baseras på härrör från den nationella SOM-undersökningen 2019. Insamlingen av datamaterialet utförs årligen och har samlats in genom utskickade frågeformulär samt en komplettering av webbenkäter. De respondenter som vid undersökningstillfället har uppgett sitt förtroende gentemot sjukvård (universella institutioner) och Försäkringskassan (behovsprövade institutioner) är de som ingår i studien. Respondentgruppen som analyseras i studien utgörs av 1461 respondenter. Genom multipla linjära regressioner prövas studiens fyra uppställda hypoteser. Studien redogör främst att varken den ekonomiska- eller socialt utsatta situationen är relaterad till förtroendet för de behovsprövade institutionerna. Däremot redogör studien för att det finns ett negativt samband mellan att vara socialt utsatt och förtroendet för universella institutioner. Likaså återfinns ett negativt samband mellan att vara ekonomiskt utsatt och förtroendet för universella institutioner. Genomgående visar studien på att individens ålder och dennes politiska placering är av relevans beträffande förtroendet, både för universella och behovsprövade institutioner.

The public library is said to play an important role when it comes to reducing inequalities in society. According to the Library law, the public library is supposed to be accessible for everyone. The purpose of this thesis is to examine the public library’s relation to users and the public library’s accessibility for different categories of users. It is done through a qualitative text analysis of articles in the library journal Biblioteksbladet, applying an intersectional theorethical framework. The three most frequently occurring categories of users were selected for the analysis: users with norm breaking ethnicity, users in social deprivation and users with norm breaking sexual orientation/gender identity. According to the result of the thesis, problems can be found in parts of the relation between the public library and the selected groups of users. A lack of accessibility, regarding the public library’s activities, exists at some level in at least two of the three categories.

I den här studien undersöks vilken social och praktisk funktion en ideell verksamhet fyller för personer i social utsatthet. Syftet med studien är att ge en holistisk bild av vad verksamheten betyder för besökarna, och hur den platsen formas av de som är där. Studien ger dessutom en förståelse för vilken roll delar av det civila samhället fyller för både individer, och för samhället i stort. Empirin som ligger till grund för studien baseras på observationer och samtal som gjorts under ett två månader långt fältarbete på en ideell verksamhet i Stockholm. Empirin analyseras med teorier om socialt kapital, sociala nätverk, fiktiv familj, tid, plats och agens. Studien visar att det är sociala behov som motiverar människor i social utsatthet att besöka verksamheten, och verksamheten som undersöks beskrivs som en social plats med specifika normer och regler som besökarna tillsammans upprätthåller. Dessutom ges flera exempel på hur verksamheten kan öka besökarnas sociala nätverk och sociala kapital. Den ideella verksamheten jämförs med en fiktiv familj, eftersom relationerna som formas där liknar biologiska familjerelationer i fler avseenden. Därtill visar studien att personalen på verksamheten går utanför sina officiella arbetsuppgifter och ger en dold hjälp, vilket innebär social och praktisk hjälp som inte är synlig för resten av samhället.

The purpose of this study is to provide an overview of the development of violent crime in the geographical area belonging to the district courts of Mellersta- and Västra Värends, as well as Växjö Magistrate´s Court, during the period 1960—1970. The questions addressed include: What was the demographic distribution among crime victims and perpetrators in terms of gender, age, possible alcohol influence during the crime, and the relationships between the victim and the perpetrator? To what extent were young people perpetrators? How have the number of judgements changed over time? How can crime history be utilized in high school education? The prime material used consists of judgements from court records, and the theoretical frameworks include social vulnerability, peer influence and socialization, among others. The method employed is primarily quantitative, with the results presented in tabular form. The study confirms previous research on violent crimes, revealing that the majority of those convicted or victimized by violence during the period were men. However, one woman faced charges of rape but was ultimately convicted for assault, a charge outside the scope of sexual offences. The highest average age (31,8 years), including both men and women was found in Växjö Magistrate´s Court and stood out in the study. Concerning youth offenders, the study revealed that in Västra Värends district court, the majority (36,6 %) were in the 15—20 age group. Alcohol emerged as a recurring factor in the study. Of the total cases in Mellersta Värends district court, 65,6 % were influenced by alcohol at the time of the defense. In conclusion, the study confirms that socialization, peer influence and alcohol played significant roles in shaping the characteristics of violent crimes during this period.