Förtroendeforskning för det svenska välfärdssystemet är av stor betydelse för såväl demokratin som ett välfungerande välfärdssystem. Sverige erbjuder i jämförelsevis med de övriga europeiska länderna ett generellt och jämlikt välfärdssystem. Dessutom kännetecknas Sverige som ett högtillitsland. Dock visar tidigare forskning att förtroendet för det svenska välfärdssystemet skiljer sig åt mellan individer och grupper. Studien syftar därför till att undersöka vem som har förtroende till det svenska välfärdssystemet, med fokus på ekonomisk- och social utsatthet. Det svenska välfärdssystemet består av både universella och behovsprövade institutioner och är därför av intresse i studien. Datamaterialet som studien baseras på härrör från den nationella SOM-undersökningen 2019. Insamlingen av datamaterialet utförs årligen och har samlats in genom utskickade frågeformulär samt en komplettering av webbenkäter. De respondenter som vid undersökningstillfället har uppgett sitt förtroende gentemot sjukvård (universella institutioner) och Försäkringskassan (behovsprövade institutioner) är de som ingår i studien. Respondentgruppen som analyseras i studien utgörs av 1461 respondenter. Genom multipla linjära regressioner prövas studiens fyra uppställda hypoteser. Studien redogör främst att varken den ekonomiska- eller socialt utsatta situationen är relaterad till förtroendet för de behovsprövade institutionerna. Däremot redogör studien för att det finns ett negativt samband mellan att vara socialt utsatt och förtroendet för universella institutioner. Likaså återfinns ett negativt samband mellan att vara ekonomiskt utsatt och förtroendet för universella institutioner. Genomgående visar studien på att individens ålder och dennes politiska placering är av relevans beträffande förtroendet, både för universella och behovsprövade institutioner.