Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom Socialtjänsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var även att se om projektet kan ha påverkat synen på hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var människovårdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar på att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhället är orsaker till hemlöshet. Det urval som görs av klienter till Bostad först bygger på att klienten inte har tillgång till den vanliga bostadsmarknaden, ett aktivt missbruk och har haft många insatser från Socialtjänsten. Det framkom även hos personalen att de klienter som väljs ut är de som anses kunna lyckas i projektet. Inom de professionellas verksamhet kan en förändrad syn på hemlöshet ha skett, i och med att personer som bor i träningslägenheter får bo kvar vid återfall i missbruk.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan. Studiens resultat visar att respondenterna upplever musik-projektet som meningsfullt och att vad som anses meningsfullt varierar. De mest framträdande effekterna är: få spela instrument/sjunga alternativt lyss-na på musik, få bekräftelse både musikaliskt och/eller som person, ha en sysselsättning, känna att man bidrar och gör gott, tillhöra en grupp och kän-na vänskap samt bättre mående. Studiens resultat pekar på fem viktiga fak-torer som gör att musikprojektet fungerar: musikprojektets flexibla ramar, att bandmedlemmarna redan kunde spela/sjunga, att musikprojektet medve-tet utvecklas sakta, att deltagarna känner gruppkänsla och att musikprojektet upplevs meningsfullt. Projektledaren är betydelsefull på grund av sin per-sonliga kompetens samt för sina kontakter inom musikbranschen. I resultatet finns tydliga tecken på self-efficacy hos bandmedlemmarna. Vilken betydel-se detta har i musikprojektet framgår däremot ej. Nyckelord:

No description available.