Arbetet syftar till att undersöka definitionen av begreppet upplevd trygghet och hur den upplevda tryggheten påverkar platsens användning. Vidare har arbetet identifierat trygghetsfaktorer som sedan har legat till grund för de strategier som sedan har omgestaltat planområdet. För att kunna identifiera trygghetsfaktorer och framställa strategier genomfördes tre metoder: dokumentstudie, platsanalys och enkätstudie. De trygghetsfaktorer som framkom från dokumentstudien var mänsklig närvaro, överblickbarhet, orienterbarhet, belysning, mänsklig skala, trygga gator och möjlighet att kunna stanna upp. De trygghetsfaktorer som visades vara till störst vikt för att öka den upplevda tryggheten framkom i den genomförda enkätstudien. Enkätstudien resulterade i att god belysning följt av mänsklig närvaro och god överblickbarhet gav ökad trygghet i stadsmiljön. Den sista metoden platsanalys genomfördes utifrån Gehls kvalitetskriterier och resulterade i att platsen inte uppfyllde goda trygghetskriterier. De utpekade trygghetsfaktorerna är viktiga för att skapa en tryggare stadsmiljö som på så sätt stödjer de mänskliga livsvillkoren.

Till följd av att cannabisförsäljningen tillfört konflikter och varit en grundläggande orsak till ökat antal dödsskjutningar i Sverige de senaste åren, råder det därmed ingen tvekan om att det krävs satsningar för att minska cannabisförsäljningen och dess skadliga konsekvenser. Dessutom handlar en del av de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 om att främja den sociala hållbarheten genom att bland annat öka tryggheten och säkerheten i den byggda stadsmiljön. Denna studie syftar på att undersöka de platser som attraherar cannabisöverlåtelse, dvs. langning, i stadsmiljön, för att kartlägga när, var och vid vilken situation som brottet förekommer. Detta för att sedan kunna ge förslag till förbättringar för utformandet av platsen för att förhindra cannabisöverlåtelse och skapa en trygg miljö för alla. I och med detta syftar arbetet till att få en ökad förståelse kring sambandet mellan säkerhet och den fysiskt utformade stadsmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien grundar sig den kvalitativa formen av studien på data från svenska polismyndigheten där ett urval på 25 brottsplatser i Stockholms län undersöktes under kvällstid. Väl på plats fylldes en mall i löpande, kallad Trygga Platser Mallen, samtidigt som områdena fotograferades. Vidare sammanställdes och analyserades resultatet från fallstudien med underlag av olika trygghets- och säkerhets principer samt teorier. Denna studie är avgränsad och berör endast 25 brottsplatser inom Stockholmsregionen där samtliga cannabisöverlåtelser skett under kvälls-och nattetid mellan klockan 18–01.  Resultatet av studien visar att det är många miljöfaktorer som samspelar på en miljö där cannabislangning sker. Den visar att de omständigheterna på kvällstid som möjliggör cannabisöverlåtelse är i huvudsak att det blir svårare att synas, vilket gör det lättare att sälja cannabis på en del platser. Dessutom stänger de flesta verksamheter under kvällen, vilket minskar flödet kraftigt och den naturliga övervakningen försämras. På mikronivå, visar resultatet att de fysiska egenskaper som underlättar utförandet av cannabislangning är vägar, gångvägar och grönska. Vägarna kan öka tillgängligheten och mobiliteten till platsen. Dessutom ger gångvägar även en möjlighet för möte mellan potentiella kunder och cannabisförsäljare. Vidare blir grönskan ett hinder för den formella och naturliga övervakningen. Dock finns det förbättringar som kan tillämpas på den fysiska miljön för att förhindra cannabislangning. Men i huvudsak skulle det krävas en kombination mellan brottsprevention genom urban design och specifika lösningar som riktas mot en förbättring av den sociala sammanhållningen i olika områden, vilket kan vara att fler offentliga mötes-och aktivitetsplatser skapas under dagens alla timmar. I grund och botten krävs det djupare kunskap av dessa platser som är särskilt utsatta för droghandling för att kunna skapa säkrare miljöer för samtliga medborgare i dagsläget och framöver. Kandidatarbetet avslutas med en kritisk diskussion av metoden och rekommendationer för framtida studier presenteras. / In the past few years, dealing cannabis has led to conflicts, and had a significant role in the increased numbers of fatal shootings in Sweden. Hence, measures to solve the issue are undoubtedly needed to prevent these consequences. Additionally, part of the global sustainability goals in the UN's Agenda 2030 is about promoting social sustainability by, among other things, increasing the safety and security of the urban environment. The aim of this study is to examine the places in the urban environment that attract the dealing of cannabis to map when, where, and in what situation the crime occurs. Consequently, the possibility of identifying different changes to the environmental design enables the prevention of crime and promotion of safety.  To achieve the purpose of the study, a sample of 25 crime scenes in Stockholm County were examined during the evening and night, based on data from the Swedish police authority. Once in place, a template, called “Trygga Platser Mallen” (Safe Places Template), was filled in on an ongoing basis, while the physical environment was photographed at the same time. The results were then compiled and analyzed based on various safety and security principles, as well as theories. The study is delimited and therefore only contains 25 crime scenes in the Stockholm region. Also, the cannabis exchange at those places occurred during the evening between 6 pm and 1 am.  The results of the study show that there are many environmental factors that interact in a setting where dealing cannabis takes place. In essence, cannabis crime is strongly linked to the social interaction between people. However, the physical aspect facilitates the execution of the crime. The results show that the conditions of the environment in the evenings enable cannabis dealing because dealers are less likely to be seen, making it easier to sell. Additionally, most businesses close during the evening, which greatly reduces the flow of people, and the natural surveillance deteriorates. At a micro level, the results show that the physical properties that facilitate cannabis dealing are streets, walking paths, and greenery. The reason is most likely due to the streets increasing the accessibility and flow to these places. Moreover, walking paths provide an opportunity for cross paths between potential customers and dealers. Furthermore, the greenery obstructs formal and informal surveillance.  However, there are approaches to prevent the dealing of cannabis, such as combining methods for crime prevention through urban design and focusing on the improvement of social cohesion in different areas. An example would be to create spaces that encourage social interactions and activities at all hours of the day. Essentially, it is necessary to gain a deeper knowledge of the places that attract the dealing in cannabis to create safer spaces that discourages crime. Lastly, this project ends with a critical discussion of the methods and mentions recommendations for future studies.