Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby. Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess. Jag har utgått från Hemenways (2009) sammanställning av permakulturprinciper. Resultat av mitt arbete är ett gestaltningsförslag samt förslag på perenna växter som lämpar sig för platsen. Fokus är att skapa ett bra mikroklimat åt växterna och att välja en stor mångfald av ätbara perenna växter (med tyngdpunkt på frukt- och bärodling). Jag har beskrivit metoder för att anlägga odlingsterrasser och en damm. Mitt arbete ger ett exempel på hur permakulturprinciper kan användas vid planering av en trädgård. Jag anser att principerna ger en bra ram i planeringsarbetet som kompletterar traditionella kunskaper om odling och design. Viktiga element i planeringen är att skapa gynnsamma förbindelser mellan människor, växter, djur och ting, att vara sparsam med energi och resurser samt att skapa småskaliga system med fokus på matproduktion. Principerna uppmuntrar till att ha ett öppet sinne och att se helheten. Min uppfattning är att en mer frekvent tillämpning av principerna vid både privata och offentliga planeringar skulle vara en vinst för samhället.

No description available.

Detta examensarbete syftar till att skapa ett gestaltningsförslag till en trädgård baseratpå pc-spelet League of Legends. Arbetet följer konceptet corporate garden då detbaseras på en produkt som är skapad av ett företag. Arbetet ska besvara frågan ”Hur kanett gestaltningsförslag för en corporate garden för spelföretaget Riot Games medinspiration från spelet League of Legends se ut?”, ”Hur uppfattar spelarna landskapet ispelet?” samt ”Vilka växter kan passa i en miljö med halvskugga till skugga, lågt pHvärdesamt relativt hög markfuktighet i zon 1? ”. Metoderna som nyttjades var en kortlitteratursökning åtföljt av en mer omfattande studie av spelets landskapsgrafik samtenkätfrågor till målgruppen spelarna. Motiven till tagna beslut presenteras tillsammansmed växtvalen, varpå illustrationsplanen presenteras. Som komplement till dennaanvänds exempelskisser i mindre skala för att kunna peka på detaljer, såsom placeringav växtval. Resultatet pekar på 25 stycken olika växter som passar i de olikaståndorterna. Växtvalen består av lignoser, perenner, mossor och knölar/lökar.Illustrationsplanen visar en stor parkliknande trädgård i pc-spelet League of Legendsanda.

Detta examensarbete utgår från en undersökning om begreppen kulturarvet och social gemenskap utifrån ett hållbart och pedagogiskt perspektiv. Studien kommer att behandla olika aspekter som kan förstärka kulturvärdet och öka den sociala dialogen på kulturhistoriska lekplatsen Mary Anderssons park. Parken är den nya omgestaltningen på Arilds plan grönområde i Östra Sorgenfri, Malmö, som de senaste åren har genomgått en imponerande positiv utveckling särskilt inom trygghet. Jag kommer att studera några faktorer som påverkar hur lekplatsen, som en mötesplats, kan skapa en miljö där besökaren får möjlighet att interagera genom kommunikation med andra och närmiljön. Vidare avser studien att ge förslag på att förstärka förbindelsen mellan den historiska lekplatsen och de andra små grannskapen runt området. Parken kommer att bli en attraktiv mötesplats och därmed öka områdets social attraktionen. Utifrån det pedagogiska perspektivets så kommer den också att bli en utökad resurs för förskolor, grundskolor och fritidsskolor i närheten. Denna studie är intressant för mig eftersom det innebär en intressant utmaning att designa och bygga ett gestaltningsförslag som kommer att vara en tillägg till MKBs omgestaltning av Mary Anderssons park. Mitt förslag kommer att utöka barns möjlighet att utveckla sin föreställningsförmåga genom att kunna samspela och känna tillhörighet både till föräldrar och närmiljö. Jag har använt mig av den information jag samlat in för att utforma ett förslaget på en design i form av en paviljong. Bilder och muralmålningar i paviljongen kommer att erbjuda barn en möjlighet att utveckla deras fantasiförmåga samt fördjupa deras förståelse av den gamla livsstilen, kulturen och samhället. Designförslaget (med den historiska lekplats, bilder och muralmålningar) syftar också till förstärka barnens förståelse genom en lek upplevelse och därmed skapa ett komplement till det digitala lärandet. / This thesis is based on study about the cultural heritage and social community from a pedagogical perspective. The study will explore different aspects that can strengthen the cultural values and increase the social dialogue at the cultural historical playground named Mary Anderssons park. The park is the new transfiguration of the Arilds plan green area in Östra Sorgenfri, Malmö. The past few years, this area has gone through an impressive transformation, especially in regards to safety. I will be studying a few factors that influence how the playground, as a meeting place, can create an environment where the visitor has the opportunity to interact through communication with others and the local environment. In addition, the study also aims towards providing suggestions that will strengthen the connection between the historical playground and the small neighbourhood. The park will become an attractive meeting place and therewith increase the area’s social appeal. From a pedagogical perspective, it will also become an additional resource for preschools, primary schools and after care centres in the vicinity. This study interests me because it entails an interesting challenge in regards to designing and building a proposal that will broaden children’s opportunities. It aims towards developing their imaginative abilities through interaction with and belonging to both their parents and local environment. I have used the information I have compiled to draft a proposal for the design of a pavilion. Pictures and murals, in the pavilion, will offer children an opportunity to develop their imagination as well as deepen their understanding of the historical lifestyle, culture and society. This design proposal (with its historical playground, pictures and murals) also aims towards increasing the children’s understanding through play and hence create a complement to digital learning.

Den nordiska badkulturen sträcker sig långt tillbaka. Bastubad, kallbad, källbad och motionsbad - under perioder har det ibland ansetts både omoraliskt och farligt. Idag har traditionen fått liv igen. Runt om i landet renoveras eller byggs kallbadhus upp. Vision för Sverige 2025 och agenda 2030 är två exempel där vi presenterar en plan för att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle. Det ökande intresset för olika typer av utomhusbad, parallellt med en åldrande befolkning och ett inkluderande synsätt i samhället, ställer höga krav på utformningen av våra publika byggnader och allmänna platser.  Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utformning av ett kallbadhus och ge förslag på hur vi kan utforma dagens kallbadhus för att design, funktion och tillgänglighet ska gå hand i hand. Detta har gjorts genom att studera hur kallbadhusen traditionsenligt utformats och definiera vad som krävs för att ett kallbadhus ska anses tillgängligt. Målet var att identifiera hur man kan skapa god funktion och tillgänglighet i kallbadhus, för så många som möjligt i samhället och presentera ett förslag på gestaltning av detta.  Forskningsfrågorna har undersökts och besvarats genom en designprocess där fallstudier och litteraturstudie fungerade som basen för resultatet som presenteras i en syntes. Studien har följt en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ informationsinsamling.  Syntesen visar att det finns fyra viktiga delar av tillgänglighet som behöver uppfyllas - social, informativ, kommunikativ och fysisk tillgänglighet. Vidare når man dessa genom att utveckla ett kallbadhus som bygger på underkategorierna förväntningar, säkerhet, attityd, information och funktion. Ett gestaltningsförslag presenteras som visar hur frågan skulle kunna lösas rent praktiskt.

Trygghet är en viktig faktor för människors rörelsefrihet. Människor behöver känna sig trygga i sin omgivning samt vid förflyttning, annars riskerar dem att bli begränsad i sin vardag. För att främja människors rörelsefrihet krävs det att omgivningen är tillgänglig. Det är därmed viktigt att planera för både tillgänglighet och trygghet för att kunna uppnå dem båda. Det är däremot svårt att planera för trygghet då trygghet är en känsla som beror på den tillfrågades erfarenheter och preferenser. Arbetets syfte var att genom kunskapsöversikt sammanställa de faktorer som behövs för att planera ur ett trygghetsperspektiv där människans tillgänglighet är god. Viktiga faktorer som sammanställdes var stadsstrukturer, överblickbarhet, orienterbarhet, möjligheten för möten, val av belysning, förvaltning samt att motverka barriärer. Med hjälp av platsanalyser klargjordes även planområdets nuvarande läge samt dess förutsättningar. Planområdet för gestaltningsarbetet är stadsdelen Hattholmen i Karlskrona som idag är outnyttjat med stor potential med dess läge nära centrala Karlskrona.

Idag läggs det största fokuset på utemiljöer för vissa utsatta grupper såsom barn, äldre och funktionsvarierade. Trots detta är det lika viktigt för en student på ett universitet att komma ut och röra på sig liksom ett barn på grundskolan tack vare de effekterna som en fysisk aktiv vardag kan ge. Blekinge Tekniska Högskolas utemiljö är en viktig plats för studenter. Platsen har goda förutsättningar men är idag outnyttjad och i behov av förändring.  Arbetet syftar till att undersöka på vilket sätt den fysiska gestaltningen av en offentlig plats påverkar människors användning av den. Vidare syftar arbete till att ta fram gestaltningsstrategier för utformning av en offentlig plats i utbildningsmiljö som ämnar att öka dess användning, vilka prövas genom att utforma ett gestaltningsförslag för Blekinge Tekniska Högskolas utemiljö.  I arbetet genomförs en platsanalys, enkätstudie och dokumentstudie som ligger till grund för de framtagna strategierna och gestaltningsförslaget. I resultatet framgår det att fler funktioner, genomtänkt utformning och god tillgänglighet i den fysiska miljön uppmuntrar till ökad användning, inlärning och tillfredsställelse. Samband finns också mellan mängden fysisk aktivitet och inlärning. I resultatet framgår det även att de viktigaste funktionerna och värdena som behövs på en offentlig plats för att uppmuntra till användning är trygghet, säkerhet, tillgänglighet, möjlighet till fysisk aktivitet och kreativitet samt en behaglig, avkopplande miljö med vegetation, utblickar, väderskydd, sittplatser och låg ljudnivå. Det är även viktigt med en god utformning som tar hänsyn till design och arkitektur, en rimlig skala, slutenhet, social interaktion och belysning. Dessa faktorer och värden är även viktiga för att skapa en miljö som stödjer studenters inlärning.

Efterfrågan på studentbostäder blir större i universitets- och högskolestäder, där kombinationen av ett ökat intresse för högre studier och en långvarig bostadsbrist resulterat i att studenter stått bostadslösa vid kursstart. Resultatet har utmynnat i att studentbostadsområdens fysiska miljö nedprioriterats, trots dess påverkan på det psykiska välmåendet och den enskilde individens uppfattning av ett lärosäte eller en stad ifråga. Genom utformningen av studentbostadsområden med syftet att öka den sociala hållbarheten kan uppfattningen av bosättningen förbättras. Social hållbarhet utgör en av tre hållbarhetsdimensioner som syftar på det gemensamma målet gällande global hållbarhet. Social hållbarhet relaterar till de sociala aspekterna i samhället, där förhållandena som berör begreppet, på grund av sin komplexitet, har gjort att det många gånger exkluderats i praktiken. Inom konceptet social hållbarhet ingår flera aspekter, däribland socialt kapital, vilket syftar på individers olika sociala sammanhang och nätverk. Studien syftade till att beskriva hur ett socialt hållbart studentbostadsområde kan utformas genom målsättningen av strukturering kring kriterier och riktlinjer. Dessa kriterier och riktlinjer förväntades uppstå genom kombinationen mellan studenters preferenser kring ett studentbostadsområdes fysiska och sociala faktorer, samt litteratur kring ämnet. Genom 25 semistrukturerade intervjuer med studerande vid Högskolan i Gävle kunde respondenternas preferenser definieras. Detta med hjälp av frågor kring deras tidigare och nuvarande bostadsområden, samt deras åsikter och preferenser kring utformningen av ett studentbostadsområde generellt. För ytterligare förståelse av studenternas bostadssituationer genomfördes inventeringar av befintliga studentbostadsområden i Gävle. Studien utmynnade i 16 kriterier utifrån analysmodellens begrepp, som senare resulterade i 9 riktlinjer. Dessa riktlinjer applicerades sedan i en fysisk kontext med hjälp av ett gestaltningsförslag. Dock var denna gestaltning endast ett förslag kring riktlinjernas applicering. Diskussion kring huruvida riktlinjerna kan appliceras, ter sig bäst genom att applicera och utforma dessa utifrån en lokal kontext. Studiens slutsats utmynnade i att relationen mellan social hållbarhet och utformningen av studentbostadsområden kan beskrivas med hjälp av studiens analysmodell. Kriterierna och riktlinjerna presenterade i studien, resulterade i ett starkt socialt kapital inom studentbostadsområden, men ansågs vara bäst applicerbara inom en lokal kontext. Kriterier och riktlinjer kring ett socialt hållbart studentbostadsområde i relation till socialt kapital bör struktureras genom kombinationen av litteratur och preferenser hos de som utnyttjar den fysiska miljön ifråga. / The demand on student housing is growing in cities containing universities, where the combination of a growing interest in higher education and a prolonged shortage in housing has resulted in students being homeless by the time their studies has begun. The result of this has become a de-prioritization in the physical environment. Although, the design of these areas should be prioritized higher as it affects both mental well-being and the individual perception of the university and the city. By designing residential areas for students with the purpose of increasing the social sustainability, it is possible to improve the perception of these areas over all. Social sustainability form one of three dimensions of sustainability that aims for the common goal of global sustainability. Social sustainability relates to the social aspects in society. Conditions relating to social sustainability has, due to its complexity, often been excluded in practice. Within the concept of social sustainability are many aspects, among which social capital is included, which refers to different social contexts and social networks. The aim of the study was to describe how socially sustainable residential areas for students could be designed through the objective of structuring criterias and guidelines. These criterias and guidelines was expected to be formed by the combination of preferences amongst students, regarding physical and social factors in residential areas for students, and literature concerning the subject. Through 25 semi-structured interviews with students at the University of Gävle, the preferences amongst the respondents could be defined, by asking them about their preferences, previous and current residential areas. As well as their general opinions regarding the design of a residential area for students. For further understanding of residential areas for students, an inventory was made in similar existing areas in Gävle. The study resulted in 16 criterias based on the concepts within the analysis model, that later resulted in 9 guidelines. These guidelines were applied in a physical context by creating a design proposal. This design was only a proposal concerning the application of the guidelines. A discussion regarding the application of the guidelines, is in itself best applied and created through a local context. The conclusion was that the relationship between social sustainability and the design of residential areas for students, could be described by using the analysis model in the study. The criterias and guidelines presented in the study, resulted in strong social capital within the residential areas for students. Although they are best applied in local context. These are best structured by combining literature and preferences amongst those using the physical environment in question.

Arbetet syftar till att undersöka definitionen av begreppet upplevd trygghet och hur den upplevda tryggheten påverkar platsens användning. Vidare har arbetet identifierat trygghetsfaktorer som sedan har legat till grund för de strategier som sedan har omgestaltat planområdet. För att kunna identifiera trygghetsfaktorer och framställa strategier genomfördes tre metoder: dokumentstudie, platsanalys och enkätstudie. De trygghetsfaktorer som framkom från dokumentstudien var mänsklig närvaro, överblickbarhet, orienterbarhet, belysning, mänsklig skala, trygga gator och möjlighet att kunna stanna upp. De trygghetsfaktorer som visades vara till störst vikt för att öka den upplevda tryggheten framkom i den genomförda enkätstudien. Enkätstudien resulterade i att god belysning följt av mänsklig närvaro och god överblickbarhet gav ökad trygghet i stadsmiljön. Den sista metoden platsanalys genomfördes utifrån Gehls kvalitetskriterier och resulterade i att platsen inte uppfyllde goda trygghetskriterier. De utpekade trygghetsfaktorerna är viktiga för att skapa en tryggare stadsmiljö som på så sätt stödjer de mänskliga livsvillkoren.

”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden. Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig. De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd. Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.