Studien ämnade undersöka huruvida staden Kristianstad är segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef på Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare på Gamlegården och Bertil Svenson, områdeschef på ABK. ABK är ett kommunalt ägt bostadsbolag och har således ett ansvar inför kommunen och dess invånare på ett sätt som de privat ägda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom både boende och näringsliv. Tidigare forskning i ämnet segregation tyder på att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter på samhället i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan människor, där den ena gruppen har en minskad förmåga att delta i samhället jämfört med den andra. Denna uppdelning kan vara av social, ekonomisk eller etnisk karaktär. I fallet Kristianstad framkom det att segregation förekommer. Bostadsområdena Gamlegården, Österäng och Charlottenborg är mest vedertagna, vilka berördes av miljonprogrammet på 1960- och 1970-talet då bostadsbristen runt om i landet krävde en miljon nya bostäder. Segregationen bekräftas av Stadsbyggnadskontoret och ABK som försöker motverka utbredningen med olika metoder. Två återkommande metoder är integrationsarbete och blandat boende. Integrationsarbetet är ett sätt att få människor i de segregerade områdena att delta i samhället. Det blandade boendet är ett sätt att få in en ny grupp människor i de tidigare homogena och segregerade47områdena. ABK arbetar mycket med det förstnämnda medan Stadsbyggnadskontoret arbetar med det sistnämnda. Det framkom att ABK inte har möjlighet att motverka segregationen direkt utan snarare arbetar med att minska konsekvenserna. Detta genom bolagets integrationsarbete med en lång rad aktiviteter i de utsatta områdena. Stadsbyggnadskontoret försöker att motverka segregationen genom att bygga nya bostadstyper i anknytning till de segregerade stadsdelarna för att därigenom locka dit människor med blandade socioekonomiska bakgrunder.

The ongoing construction of Kristianstad is a trade mall in the city center, the City Hall and the railway station neighborhood is rebuilding, new residential projects are planned and "The healthy garden", "Accessibility for everyone" and "ERA-farms" are also current. Kristianstad has always a sustainable way of thinking in the background during the development and they are trying to meet all three perspective of sustainability: economical, ecological and social. The municipality seeks knowledge both by sharing their own and takes part in other municipalities in the development process. / De pågående byggandena i Kristianstad är en handelsgalleria i centrum, Rådhuskvarteret och järnvägsstationen byggs om, nya bostadshus planeras och projekt som ”Hälsoträdgården”, ”Tillgänglighet för alla” och ”ERA‐gårdar” är aktuella. Kristianstad har hela tiden det hållbara tänket i bakgrunden under utvecklingen och försöker uppfylla alla tre hållbarhetsperspektiv: de ekonomiska, ekologiska och sociala. Kommunen eftersträvar kunskap och både delar med sig av sin egen och tar del av andra kommuners i utvecklingsprocessen.

No description available.

The purpose of the thesis is to describe the developing of the branch libraries of the public library of Kristianstad between the years of 1967 and 1977. The municipality of Kristianstad was grounded by a unification of the city of Kristianstad and ten small municipalities. The fusion takes place in three different stages during the years of 1967, 1971 and 1974. The first stage included the city of Kristianstad and the municipalities of Araslöv, Nosaby, Träne and Vä. The municipality of Araslöv got free small villages and village of Färlöv was the biggest one. The public library in municipality of Araslöv included one main library and three branch libraries. The main library was located in the village of Färlöv. When the municipality of Kristianstad was grounded in the 1967 the public libraries of the city of Kristianstad and of the teen small municipalities was unite. The public library of the city of Kristianstad became the main library and the library in the municipality became branch library. In the year of 1965 a new residential area was built in Näsby a district in the city of Kristianstad. Two years later a branch library was found in Gamlegården that became popular to the inhabitants in the residential area. Both the branch library of Färlöv and of Gamlegården got new halls in 1970`s and their activities were growing. In the year of 1972 the public library of Kristianstad got their first mobile library that could give better service to the thinly populated area in the big municipality. The librarians at the branch libraries was working part-time and that was not until in the end of 1970`s that a librarian with higher education was employed at the branch libraries. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this essay is to examine how a newly built library and an old library from the sixties work out of an experience and feeling oriented view. Are the fundamental conditions of an old library compatible with the library standards of today? To be able to carry out this examination we have chosen two rather small Swedish libraries. One is the public library of Hässleholm, which opened in the year 2000, and the other is the public library of Kristianstad opened in 1965. The material used to attain the purpose of the study consists of literature studies and qualitative observations and interviews. The first main chapters of this essay are an overview of literature found on the subject. This is followed by a chapter including empirical material, were our libraries are introduced. In the discussion we reason about what we found from our literature studies and combine this with our findings from our empirical studies. Our conclusion is that both our two libraries succeed in satisfying the demands of a library today. The library in Kristianstad has, due to age and shortage of space, problems with operating the library. In Hässleholm the localities are furnished more from an ornamental than a functional point of view. This leads to a suboptimal utilization of the premises. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring järnvägen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgångspunkt i år 1859, drygt fem år innan byggandet från dagens Hässleholm påbörjas. Genom att utgå från insändare till tidningen Kristianstadsbladet detta år vill uppsatsen belysa vilka frågor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstånd som fanns mot järnvägen samt utifrån vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgångspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framträdande frågorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gå. Studien visade även att det inte fanns något större motstånd mot järnvägsbygget, vilket så var fallet på vissa andra håll i Sverige. De vanligast förekommande argumenten för ett byggande utgick oftast ifrån ekonomiska aspekter kring järnvägens lönsamhet.

Kristianstads bakgator bestod fram till en bit in på 1900-talet av låg bebyggelse i ett och två plan. Idag finns endast fem bevarade envåningshus kvar inom stadskärnan. Ett av dessa hus har nu under en längre tid fått stå tomt och förfalla medan ett rivningshot inväntas. Diskussionerna om vad man ska göra med kvarteret har pågått i snart 20 år, utan att man lyckats nå någon lösning, situationen är minst sagt låst. Detta arbete lägger fram nya idéer och förslag på hur huset och kvarteret som det ligger i skulle kunna utvecklas, förslaget som ser till de olika parternas önskemål och som skulle kunna vara en lösning för både huset, staden och fastighetsägaren.

IFK Kristianstad har gått från guldåldern under 1940- och 1950-talen till att vara på gränsen till konkurs men har rest sig och är idag Sveriges rikaste handbollsklubb. 2009 tog föreningen återigen tillbaka sin plats i Elitserien och valde att göra en förändring då ekonomin återigen inte var hållbar. Med ett dåvarande negativt eget kapital på en halv miljon kronor är dem 2018 en toppklubb i Europa med en omsättning på 34 miljoner kronor. Trots att handboll inte är den största idrotten i Sverige har de störst publiksnitt av alla handbollsklubbar i landet, även mer än vissa allsvenska fotbollsklubbar som utövar den mest populära idrotten. I denna fallstudie belyses hur IFK Kristianstad har utvecklat sitt varumärke samt hur dem bibehåller det hållbart. För att skapa en helhetssyn har representanter från föreningen samt samarbetspartners som är delaktiga i arbetet intervjuats vilket ger fler perspektiv över de strategier som har givit dem dagens resultat.

Konstgräsplaner för idrottsutövning har möjliggjort ett idrottsutövande på gräs som inte är årstidsbundet. Medans möjligheten för att förlänga grässäsongen har resulterat i ett ökat behov efter fler konstgräsplaner så menar forskningen att planernas mikroplastutsläpp måste uppmärksammas. Lite är ännu känt om omfattningen av utsläppen och mer kunskap behövs kring mikroplasternas påverkan på vår miljö. Den här studien undersöker hur Kristianstad kommun kan arbeta för att reducera mikroplastutsläppen från kommunens konstgräsplaner. Studien presenterar tre huvudsakliga områden där det finns rum för förbättring; utökad kunskap, förvaltningsöverskridande samarbete samt möjligheten för miljö- och hälsoskyddsavdelningen att bedriva tillsyn på planerna. Empirin har samlats in genom intervjuer och syftet med studien är att fungera som en kunskapsbas för Kristianstad kommuns vidare arbete med konstgräsplaner. / Artificial turfs for sports use have helped enable sports practise on grass during winter months. The possibility of prolonging grass season throughout the year has resulted in a high demand for more artificial turfs. While the demand is high, a discussion about micro plastic pollution originating from the turfs is getting attention. Little is yet known about the exact amount of micro plastics migrating from our artificial turfs today. More knowledge is also requested about the extent of environmental effects of micro plastics. This study examines how Kristianstad municipality can work to reduce the amount of micro plastics migrating from its current artificial turfs. The study recognizes three main areas of improvement that the municipality should pay attention to. The main areas for improvement are; more knowledge provided, cooperation between all involved administrations and recognizing artificial turfs as environmentally hazardous activities. The data material that serves as a base for the analysis has been collected through interviews and a content analysis. The purpose of the study is to provide a base of knowledge for further work within Kristianstad municipality to be built on.

Kristianstad is a city of 41.000 inhabitants in southern Sweden. Once a fort on an island in the river of Helge Å, parts of the river and surrounding lakes were lowered or removed as the city expanded. This has caused parts of Kristianstad to have the lowest point in Sweden, -2,32 meters below ocean level. The surrounding river has an important role as it creates a wetland ecosystem called Vattenriket that surrounds the city. This area is recognised as a biosphere reserve of international importance. Water is currently held at bay with help of embankments, but the city experiences recurring floods during years of high water levels. The threat that the water poses is expected to increase by the end of the century due to rising sea levels.  How can a city combat flooding through use of urban design in relation to local ecosystems in an era of rising water levels? This project is about how a city in an exposed position could deal with water, ecosystems services and sustainable development in a changing climate with care towards the surrounding wetland, to use it as a major tool in how to tackle the challenges ahead.