One of the modern times worst environmental problem are polluted water resources. An example of source of pollution to water resources are, heavy metal leached from acid sulfate soils (ASS). When these soils are stable, which they are if they are left underwater in an anoxic environment (for example below the water table), they are often sought after since they consist of high amount of nutrients which farmers use as farmlands. ASS is therefore created when farmers drain their land and the sulfide soil gets exposed to air, resulting in its oxidation and therefore formation of sulfuric acid. In a previous study performed by scientists from Linnaeus University, it was concluded that a natural reserve located in Vattenriket, Kristianstad was possibly damaged by the drainage discharge of an adjacent acid sulfate soil. For remediation of acid sulfate soil, notably removal of metals from drainage waters, grounded coffee has been suggested to be able to perform well as an adsorbent. This study was performed to investigate how well grounded coffee could be used as an adsorbent, for calcium (Ca) and zinc (Zn), from water samples collected in Vattenriket, Kristianstad. It was also studied to see if grounded coffee could be cleaned using a sodium hydroxide solution to increase its adsorption capacity. To be able to evaluate how well it could be used as an adsorbent, it went through two different cleaning procedures and total organic carbon and pH readings was performed. The used method for this paper was to clean the grounded coffee in two different stages. The first stage consisted of using distilled water and letting it run through the residues until the water came out as transparent. Cleaning using a NaOH solution consisted of suspending the residues in a NaOH solution for 45 minutes and swapping the solution 6-8 times. After the grounded coffee had dried in an oven at 30o for 48 hours, it was put into different fraction sizes, weighed and bagged. The water samples then had to be filtered using a pump and Filtropur S 0.45 filters. Lastly, 45 falcon tubes containing 15 different amounts of grounded coffee had 50 ml of filtered water sample added to them. For analysis, atomic absorption spectroscopy was used. The results showed that the maximum amount of adsorbed calcium was achieved at 1.5g of grounded coffee in a 50 ml water solution which managed to adsorb 99.53% of calcium. The maximum amount of adsorbed zinc was achieved at 1.25g of grounded coffee in a 50 ml solution which resulted in 99.16% of adsorbed zinc. The study also showed that when the total organic carbon-content was decreasing, due to excessive cleaning, the pH was increasing. This was further proof that the grounded coffee still had residues onto its surface that could inhibit its adsorption capabilities.

Hållbar utveckling är högt på agendan världen över. Det går inte längre att blunda för de ­konsekvenser som jorden får uthärda till följd av mänskliga handlingar. Fortsätter vi i denna riktning kommer jordens resurser inte räcka till. (WWF 2019) Därför krävs förändring. Länge har hållbar utveckling varit eftersträvansvärt just av denna anledning. Vi måste dock ifrågasätta om den rådande doktrinen om hållbar utveckling får önskat genomslag i praktiken. Vikten av att nå ett kretslopp där resurserna inte tar slut är avgörande för framtiden. Inte minst inom fysisk planering. (De Roo och Porter 2007:16)  Uppsatsen har med bakgrund till detta studerat fyra svenska kommuners arbete för hållbar utveckling, med fokus på ekologisk hållbarhet. Kommunerna har valts utifrån deras aktiva miljö­arbete, geografiska spridning samt antagandedatum för respektive plandokument. Det ­empiriska material som studerats är översiktsplaner samt detaljplaner från Östersunds, Säffle, Tyresö och Kristianstads kommun. Dessa har analyserats utifrån en kvalitativ textanalys där hållbarhetsdimensionerna varit i fokus. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Hållbar utveckling och Fuzzy planning.  Resultatet av studien visar att valda kommuner jobbar uttalat med hållbar utveckling i översikts­planerna. Detta framgår genom olika­ strat­egier, både övergripande och mer konkreta ­sådana. Huruvida begreppet behandlas i detaljplanerna är mer diffust. Subjektiva tolkningar av detalj­planernas innehåll gentemot översiktsplanernas hållbarhetsstrategier måste göras för att avgöra hållbarhetens utrymme på denna nivå. Tolkningen blir dock svår med tanke på detalj­planernas områdesspecifika inriktning och översiktsplanernas övergripande och visionära orientering. Trots tolkningssvårigheter går det att antyda att hållbar utveckling beaktas i detalj­planerna, dock med andra termer och motiveringar än de i översiktsplanerna. Det går avslutningsvis att dra slutsatsen att hållbar utveckling är svårt att översätta till ­praktiken såsom det svenska planeringssystemet ser ut idag. Glappet mellan översiktsplaners över­gripande visioner och detalj­planers mer specifika avgränsning gör det problematisk att ­applicera hållbarhets­stategier som får faktiskt utfall. Det går således att fråga sig om tillvägagångssättet för hållbar utveckling inom fysisk planering, är just hållbart?

Covid-19-viruset upptäcktes i Kina i slutet av 2019. Viruset spred sig snabbt och i mars 2020 klassades Covid-19 som en pandemi. Media har sedan dess rapporterat dagligen om utvecklingen av pandemin. Ett ämne som det även rapporterats om är det ökade naturintresset under pandemin. Flertalet naturområden har vittnat om ökat besöksantal, nedskräpning och slitage på naturen. Tidigare studier visar att slitage på naturen främst beror på bristande kunskap om allemansrätten. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan pandemin och det ökade naturintresset. För att undersöka detta spreds en digital enkätundersökning riktad till myndiga invånare i Kristianstad kommun. Enkäten innehöll frågor om invånarnas naturvanor både innan och under pandemin. Ett statistiskt test av resultatet bekräftade att myndiga invånare i Kristianstad kommun är ute oftare i naturen under pandemin än innan. Trettio procent av deltagarna svarade att deras naturvanor har förändrats under pandemin och flertalet menar att deras förändrade naturvanor lett till mer tid i naturen. Den vanligaste aktiviteten är promenad och den populäraste platsen för besök i naturen är sitt omedelbara närområde. För att undvika bestående skada på naturen av de förändrade naturvanorna kan ökad kunskap om allemansrätten vara en del av lösningen. / The Covid-19 virus was discovered in China in late 2019. The virus spread rapidly, and in March 2020, Covid-19 was classified as a pandemic. The media has since reported daily on the development of pandemic. One topic that also has been reported about is the increased interest in nature during the pandemic. Many nature areas have witnessed increased visitor numbers, littering, and wear on nature. Previous studies show that wear on nature is mainly due to a lack of knowledge about allemansrätten (the right of public access). The thesis aims to investigate whether there is a connection between the pandemic and the increased interest in nature.  A digital survey was distributed to adult residents in Kristianstad municipality to investigate this potential relationship. The survey included questions about the inhabitants' nature habits both before and during the pandemic. A statistical test of the result confirmed that adult residents of Kristianstad county are out in nature more often during the pandemic than before. Thirty percent of the participants answered that their nature habits have changed during the pandemic, and the majority believe that their changed nature habits have led to more time in nature. The most common activity is walking, and the most popular place to visit nature is its immediate local area. To avoid permanent damage to nature from the changed nature habits, increased knowledge of allemansrätten can be a part of the solution.