Global ETD Search

11	Kvinnlig brottslighet under andra världskriget : En jämförande studie om kvinnors brottslighet i Lunds rådhusrätt och Kristianstads rådhusrätt. / Female crime during World War II Bengtsson, Ingrid January 2020 (has links) The purpose of this paper is to investigate the characteristics of crimes committed by women and how it developed in the two swedish cities, Lund and Kristianstad, during the second world war. The years studied are 1940, 1942 and 1944. Another purpose with this paper is to investigate women’s crime patterns in the city. Women’s crime in Lund and Kristianstad is studied comparatively. Quantitative method and source material in the form of court journals are used. The result of this paper is that the development of crime differed between the cities of Lund and Kristianstad. The total female crime in Lund neither increased nor decreased, while the female crime in Kristianstad increased. The female crime also turned out to be higher in Kristianstad than in Lund. The most common crime among women was mainly traffic violations in both cities. Theft was also a common crime in the cities. Violent crimes and illegal alcohol handling were not common among the female criminals. The female criminal was usually a young Swedish woman under the age of 30; a housewife, unmarried or working as a maid. Crime Women Lund Kristianstad Second world war Brottslighet kvinnor Lund Kristianstad andra världskriget Social Sciences Samhällsvetenskap History Historia
12	En omgestaltning av Galleria Boulevard i Kristianstad : Med fokus på offentliga rum, funktionsblandning och stadens identitet. Lagerquist, Anna, Johansson, Elisa January 2019 (has links) No description available. Galleria Boulevard Kristianstad funktionsblandning offentliga rum galleria gestaltningsförslag Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
13	Kan gullstånds hålla stånd? : återinventering av Senecio paludosus i Kristianstad Vattenrike 2012 Östberg, Håkan January 2013 (has links) Botanist Kjell-Arne Olsson inventoried the plant fen ragwort Senecio paludosus 1983 in Scania andfound a big number of locations within Biosphere Reserve Kristianstad Vattenrike. In 2012, a reinventoryof the 1983 survey was carried out to study whether there has been any change in the fenragwort population in Kristianstad Vattenrike since the last inventory. The results show that therehas been no overall change in the number of fen ragwort in Kristianstad Vattenrike, on certainpremises they have increased in number while in others they have fallen. However, the inventoryshows that almost half of the locations with fen ragwort have disappeared during the same period.The main reason for this is that fen ragwort did not manage to competitive with other vegetation,taking in consideration this has been smaller premises with young plants. In addition to competitionother factors such as prolonged high water, grazing and caterpillars from Tyria jacobaeaecontributed to the decrease. Despite this the future looks stable for fen ragwort in KristianstadVattenrike where several very strong premises exist in the region. gullstånds Senecio paludosus Tyria jacobaeae vattenstånd Kristianstad Vattenrike hävd landskapsvetenskap Ecology Ekologi
14	Walakäringa : Tjärtallar och tjärframställning i landskap och samhälle Olsson, Kristofer January 2014 (has links) Abstract saknas Tjärtallar Örkeneds socken landskapsvetenskap Kristianstad-Åhus Handelshuset Burmeister miljömål History Historia Botany Botanik
15	Hållbar utveckling i ett förändrat klimat : utmaningar och framsteg inom klimatanpassning Awiti, Maximilian January 2023 (has links) Denna studie utreder hur hållbara utvecklingsinitiativ inom klimatanpassning inramas i kommunala visioner från de två svenska kommunerna Kristianstad och Trelleborg. Båda städerna befinner sig i prekära geografiska lägen och är speciellt i riskzonen för de stigande havsnivåerna. Klimateffekterna är redan här och havsnivåerna förväntas att bli allt värre i samband med den stigande temperaturen. Kommunerna har ett viktigt ansvar i klimatanpassningen. Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen och därav ansvar för mark- och vattenregleringen. Syftet med studien är att undersöka huruvida Kristianstad och Trelleborg lyckas sammanfläta klimatanpassningsplaneringen med alla tre hållbarhetsdimensioner (ekologiska, sociala och ekonomiska). Studien avser att utvärdera hur dessa dimensioner värderas i kommunernas kommunala dokument, genom en kvantitativ innehållsanalys. Tidigare forskningen tyder på att det är svårt att synkronisera de tre hållbarhetsdimensionerna och istället står de i vägen för varandra och tenderar att favorisera den ekonomiska hållbarheten. Resultaten från Kristianstad efterliknande den tidigare forskningen, där de ekonomiska värdena överskuggade de andra hållbarhetsaspekterna. De var snarlikt mellan de ekologiska och ekonomiska, men framförallt var det den sociala hållbarheten som fick väldigt lite uppmärksamhet. Trelleborg fick dock andra resultat. Det var fortfarande en väldigt svag balans mellan dimensionerna, dock var värderingen av dimensionerna annorlunda. Den sociala, men framförallt den ekologiska, värderades högre än den ekonomiska. Klimatanpassning hållbar utveckling översvämning Kristianstad Trelleborg Human Geography Kulturgeografi Physical Geography Naturgeografi
16	Hållbart jordbruk? : En studie om ekobönders förvaltarskap / Sustainable agriculture? : A study on the stewardship of organic farmers Strandberg, Hans January 2015 (has links) The term sustainable agriculture may be formulated, but not yet practically integrated in agriculture. This thesis investigates the organic farmers´ ideas and experiences of what they consider sustainable or not sustainable in agriculture. Using unstructured phone interviews and "walk-alongs" with KRAV-farmers in Kristianstad, I have sought to understand their ideas and experiences, inspired by the phenomenological approach. The thesis communicates the experiences of organic farmers of sustainable agriculture based on an explicit role as stewards of the same. How come they express themselves and act the way they do? Why are these issues important and how do they relate to each other? The result, using the three dimensions of economical, ecological and social sustainability, is presented. How farmers experience profitability, eco-awareness and influence in their stewardship are important. The overlapping areas for sustainability describe the need of fair terms in socioeconomic terms. Agroecologically, the stewards need to experience the work to be practically feasible, both financially and ecologically. Socioecologically, their stewardship becomes more acceptable within an eco-aware market, which adds to their individual creation of meaning. Even though there are ideas and experiences of what sustainable agriculture includes, this does not necessarily mean that this is what the farmers find in their work. In the eyes of these farmers, their experiences need to be more just, feasible and acceptable for sustainability. How farmers continue to handle complex choices in agriculture for economic, ecological and social sustainability is interesting; not only for the farmers themselves, but also in a societal perspective for long-term domestic food security. What they see as sustainable depends on the choices of other stakeholders and how the farmers themselves formulate goals and purpose with regard to their own farming. They argue that one thing leads to another, which the thesis gives plenty of practical examples of. The thesis should be seen as a normative contribution to the public debate about what is sustainable, listening to the voices of organic farmers. Sustainability sustainable agriculture society stewardship steward robust Kristianstad farmer organic farmer profitability influence eco-awareness agroecology agroecological socioeconomy socioeconomic socioecology socioecological Hållbarhet hållbart jordbruk samhälle förvaltarskap förvaltare robust robusthet Kristianstad bönder bonde ekobonde ekobönder lönsamhet inflytande ekomedvetenhet agroekologi sociekonomi socioekologi
17	Fysisk planerings möjlighet att hantera köpcenters resiliens. Lorentzon, Felix, Jönsson, Martin January 2019 (has links) Handel är en central del av en stads funktion och utveckling. Den bidrar till stadsliv och lockar människor till staden. Köpcenter påverkar och formar städers handelssituation och är ofta placerade i städers centralare delar. Undersökningar visar dock att köpcenter står inför utmaningar som hotar att lämna tomma lokaler, vilket påverkar stadens stadsliv och drivkraft. I denna uppsats undersöks hur svenska kommuner kan påverka köpcenters markanvändning och resiliens. Resiliens är, bland annat, den egenskap eller process som beskriver möjligheter och flexibilitet till att förutse och svara på olika former av kriser i förhoppning om att vidareutvecklas. Kommuners möjlighet till påverkan diskuteras främst utifrån teorier kring handel, köpcenter och det fysiska planeringssystemet. De ger en samlad förståelse över ett köpcenters situation och gör det möjligt att analysera dem och deras resiliensstrategier. Inom ramen för studien har två fallstudier genomförts, den ena behandlar köpcentret Entré i Malmö som fallstudieobjekt och den andra behandlar Galleria Boulevard i Kristianstad. Analysen visar på hur omständigheter så som e-handel, konkurrens mellan köpcenter och samarbetet mellan kommun och ägare påverkar fallstudieobjekten och deras nivå av resiliens. Analysen visar att förståelse över köpcentrets situation är en viktig del i en resiliensstrategi samt att kommuner och ägare samverkar i viss mån, men utan större inverkan. Uppsatsen belyser att kommuner visar på en vilja att öka köpcenters resiliens men att beslut inte alltid baseras på relevanta underlags rekommendationer. Därtill visar uppsatsen indikationer på att lagar som reglerar den kommunala fysiska planeringen ibland hindrar kommunen från att hantera köpcenters resiliens. Slutligen antyder analysen att kommuners främsta verktyg för att hantera resiliens är det fysiska planeringsarbetet och kommunikation med viktiga aktörer kopplade till det aktuella köpcentret. Sammanfattningsvis verkar ansvaret för köpcenters resiliens ligga hos deras ägare, men att kommuner kan bidra genom en ökad flexibilitet. Handel köpcenter resiliens fysisk planering översiktsplanering detaljplanering Malmö Kristianstad Entré Galleria Boulevard Architectural Engineering Arkitekturteknik Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
18	Ett kustnära boende i omvandling : En fallstudie vid Åhuskusten i Skåne Persson, Joakim January 2011 (has links) Studien tar sin utgångspunkt i de ändringar i detaljplanerna som byggnadsnämnden nyligen antagit för områdena längs kusten vid Vantamansvägen och Glansabovägen strax söder om Åhus. Frågan om synen på området är aktuell och samrådet i samband med ändringarna avslöjar att boende i området inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn på området och den ändring som gjort i detaljplanen. Det var också ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp ändringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för området vid Vantamansvägen hade upphävts. I teoriavsnittet får vi ta del av forskning om vilka motiv som finns för fritidsboende. De tas också upp hur förhållandet med område där fritidshus och permanenthus finns i samma område kan se ut samt de planeringsfrågor man ställs inför vid kustnära lägen. Det senare visar sig i teorin vara något som ofta kan vara konfliktfyllt och inte helt enkelt. För att följa syftet och besvara de frågeställningar om hur synen på detaljplanerna var hos de boende och kommunen har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Bland de intervjuade finns åtta stycken ägare av fritidshus och en tjänsteman på stadsbyggnadskontoret i Kristianstad kommun. Resultaten visar att de boende i fritidshusområdet är nöjda med hur området ser ut idag och vill därför också bevara det. Man ser fördelen med det havsnära läget och naturen där man använder det till flera olika aktiviteter kopplade till rekreation, liksom det får stöd från i teorin. Det framkommer också liksom teorin föreslår att det saknas intresse hos ägarna till fritidshus att omvandla det till ett permanentboende. Teorin föreslår att konflikter kan skapas när permanent och fritidsbosättning blandas och det finns ett visst stöd för att det riskeras även i detta område. Det resultatet går dock inte ihop med hur de ser på detaljplanen där flera faktiskt är nöjda eller åtminstone accepterade ändringen. Kommunen har tagit ett aktivt ansvar för planeringsfrågor längs kusten och det har funnits en aktiv vilja att skapa attraktiva boendemiljöer i kommunen. Detta intresse har visat sig skilja sig från de boende i områdets intressen. Det finns tydliga tecken på att kommunen inte lyssnat på de boende eller allmänheten utan valt att prioritera den politiska viljan och de fördelar kommunen hoppas kunna dra av att ändra detaljplanen, som exempel kan vi nämna att de önskar locka till sig fler och särskilt penningstarka invånare till kommunen. Det verkar dock som att området inom de närmaste åren inte kommer att användas som permanentbosättning och därmed kommer kommunen inte att vinna de fördelar de hoppats på. Geografi Kulturgeografi kustnära boende fallstudie Åhuskusten Kristianstad kommun fritidshus fritidsboende samhällsplanering detaljplanering översiktsplanering kustplanering Human geography Kulturgeografi
19	Utanverken - en oas mitt i staden : en enkätundersökning om upplevelsekaraktärer, kulturella ekosystemtjänster och utveckling i Utanverken, Kristianstad Isberg, Julia, Åkers, Anna January 2018 (has links) I dagsläget finns ett stort behov av exploatering för nya bostäder och förtätning i många svenska städer. Bra boende - och livsmiljöer innefattar ofta en närhet till grönområden. Utanverken i Kristianstad, Skåne län, är ett grönområde med höga natur - och kulturvärden. Omkring området planeras en stor exploatering av bostäder vilket betyder att grönområdet är viktigt för staden. Genom grönområden kan olika upplevelsekaraktärer upplevas och olika kulturella ekosystemtjänster tas ut. Dessa karaktärer och tjänster är en viktig hälsoaspekt för människan. För att ta reda på vilka upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster som upplevs och utnyttjas av de boende omkring undersökningsområdet idag genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visar att det finns karaktärer och tjänster som upplevs och utnyttjas mer än andra. Däremot finns det meningsskiljaktigheter kring utveckling av undersökningsområdet mellan olika grupper av de boende. För att tillgodose dagens och framtidens invånares önskningar bör det alltid föras en dialog mellan beslutsfattare och invånare. Vid planering av grönområden bör det även tas i beaktande över vilka funktioner dessa bör innehålla för att främja speciella upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster för skapandet av bra boendemiljöer i urbana områden. Exploatering Kristianstad kulturella ekosystemtjänster landskapsvetenskap natur - och kulturvärden upplevelsekaraktärer urbana grönområden Utanverken Physical Geography Naturgeografi Environmental Sciences Miljövetenskap
20	Tandhygieniststuderande i Skåne -Varför väljs tandhygienistyrket och vilken längd på tandhygienistutbildning söks? Olsson, Ulrika January 2010 (has links) Syftet med denna uppsats är att redogöra för varför tandhygienistyrket väljs och varför den två- eller treåriga utbildningen till tandhygienist söks?Uppsatsen ger en översikt hur tankegångarna tidigare har varit inför tandhygienist-utbildningens längd. Hösten 2010 ska den behörighetsutredning som regeringen tillsatt redovisa vad de kommit fram till om tandhygienistutbildningens längd. För att få svar på uppsatsens syfte har en enkät utlämnats till förstaårsstudenter på tandhygienistutbildningen i Kristianstad och Malmö. Resultaten från enkätundersökningen visar att endast hälften av tandhygieniststudenterna har utbildningen som sitt förstahandsval. Tandhygienistyrket väljs främst för att studenterna vill arbeta med människor men även för att de vill arbeta praktiskt och för att yrket har goda framtidsutsikter.Hälften av Malmöstudenterna valde Malmö just för att utbildningen där är tvåårig medan en tredjedel av Kristianstadstudenterna valde utbildningen för att den var treårig och de på så vis skulle få en bättre utbildning. / The purpose of this essay is to explain why the dental hygiene profession is chosen by dental hygiene students and why the two- or three-year program in dental hygiene is chosen. This essay provides an overview of previous ideas regarding the length of the dental hygiene education. A survey was made on first-year dental hygiene students at two universities in southern Sweden to find the answers to the purpose of this essay.The results from the survey shows that only half of the dental hygienist students put their education as the top choice when applying to university. The dental hygiene profession is chosen primarily because of the desire to work with people but also because they want to work with their hands and that the profession has good prospects.Half of the Malmo students chose Malmo just because the education is two years there while a third of the Kristianstad students chose the education there because it was three years and that they would have a better education therefore. dental hygiene education dental hygienist profession first-year students Kristianstad Malmö university Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap

Search results