En växande folkmängd i kombination med att allt fler människor söker sig till storstäder innebär utmaningar i samhällsplaneringen. Det föreligger en polaritet mellan å ena sidan den kompakta förtätade staden, och å andra sidan bevarandet av urbana grönområden och de fördelar som de för med sig. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur Eskilstuna kommuns grönplan förhåller sig till reurbanisering och förtätning. Genom en kvalitativ innehållsanalys utvärderades kommunens grönplan för att undersöka hur stadens grönområden värderas, vilka ekosystemtjänster som kunde identifieras och vilka som anses vara betydelsefulla samt varför vissa ekosystemtjänster anses mer värdefulla än andra. Analysen visade att kommunen, genom inventering av utvalda grönstrukturer, identifierat och värderat områden med specifika värden för att sedan gå vidare med ekosystemtjänstanalyser. I grönplanen läggs störst vikt vid understödjande och kulturella tjänster och det blir också tydligt att det föreligger en outtalad dualism mellan stad och landsbygd där värden tilldelas utifrån grönområdenas lokalisering. De grönområden som anses särskilt värdefulla beskrivs i första hand ha ett kulturellt värde, vilket är i enlighet med politiska och regionala mål. Många kommuner implementerar ekosystemtjänster i sin verksamhet och att undersöka hur värderingar av grönområden påverkar planeringen är betydelsefullt för värnandet av urbana grönområden.

I dagsläget finns ett stort behov av exploatering för nya bostäder och förtätning i många svenska städer. Bra boende - och livsmiljöer innefattar ofta en närhet till grönområden. Utanverken i Kristianstad, Skåne län, är ett grönområde med höga natur - och kulturvärden. Omkring området planeras en stor exploatering av bostäder vilket betyder att grönområdet är viktigt för staden. Genom grönområden kan olika upplevelsekaraktärer upplevas och olika kulturella ekosystemtjänster tas ut. Dessa karaktärer och tjänster är en viktig hälsoaspekt för människan. För att ta reda på vilka upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster som upplevs och utnyttjas av de boende omkring undersökningsområdet idag genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visar att det finns karaktärer och tjänster som upplevs och utnyttjas mer än andra. Däremot finns det meningsskiljaktigheter kring utveckling av undersökningsområdet mellan olika grupper av de boende. För att tillgodose dagens och framtidens invånares önskningar bör det alltid föras en dialog mellan beslutsfattare och invånare. Vid planering av grönområden bör det även tas i beaktande över vilka funktioner dessa bör innehålla för att främja speciella upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster för skapandet av bra boendemiljöer i urbana områden.

Flertalet studier har visat att grönområden främjar människors fysiska och psykiska hälsa. I takt med en ökad urbanisering och stadsutbyggnad ersätts naturliga miljöer med bebyggelse vilket påverkar befolkningen i urbana miljöer negativt, eftersom urbana grönområden genererar viktiga ekosystemtjänster. En urban livsstil kan dessutom medföra hälsorisker som psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och fysisk inaktivitet. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats undersöka vilken betydelse urbana grönområden har haft för enskilda invånare i Helsingborg under covid-19-pandemin. Tio kvalitativa e-postintervjuer genomfördes och empirin analyserades med en induktiv ansats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av Attention restoration theory samt Stress recovery theory och den insamlade empirin gav upphov till följande teman: lugn och ro, hämta energi, samt miljöombyte. Resultatet visar att urbana grönområden har betydelse för informanternas hälsa, eftersom urbana grönområden bidrar till återhämtning och stressminskning, vilket är betydande faktorer för en god fysisk och psykisk hälsa. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att genom att bevara urbana grönområden kanmänniskors livskvalitet öka eftersom urbana grönområden bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa i samhället. / Former studies have shown that urban green spaces improve physical and mental health.Urbanisation and urban development result in green environments being replaced by buildings. This has a negative effect on urban residents as urban green spaces provide important ecosystem services. An urban lifestyle can involve health risks such as mental illness, cardiovascular disease, and physical inactivity. This study aimed to investigate through a qualitative approach, the importance of urban green spaces for individual residents of Helsingborg during the covid-19 pandemic. Ten qualitative e-mail interviews were conducted, and the empirical findings were analyzed with an inductive approach. The collected empirics resulted in the following themes: peace and quiet, gain energy, and change of scenery. The results were analyzed through the theoretical framework Attention restoration theory and Stress recovery theory. The results showed that urban green spacesare essential for the informant’s health, as they contribute to recovery and stress reduction, which are significant factors for good physical and mental health. The main conclusion of this study shows that by preserving urban green spaces, people’s quality of life can increase as urban green spaces contribute to better physical and mental health in society.

Sammanfattning Nattfjärilar är en utsatt grupp när det kommer till nattbelysning, eftersom nattbelysning påverkar processer som födosök och reproduktion samt ökar deras mortalitet genom stress och ökad risk för predation. Mörka och belysta lokaler i Halmstads urbana grönområden undersöktes för att studera nattbelysningens påverkan på nattfjärilars individantal och artdiversitet. I studien visade vi på signifikanta skillnader hos både nattfjärilars individantal samt artdiversitet mellan de mörka och belysta lokalerna, där tillhörande analyser visade signifikant färre antal individer och likaså negativ trend för artdiversiteten. Analyserna visade att minskad artdiversitet och individantal i belysta lokaler inte var signifikant korrelerat med belysningsstyrkan i lokalerna. Dock finns det indikationer på att belysningsstyrkan eventuellt haft en negativ påverkan på individantalet och artdiversiteten av nattfjärilar i denna studie. Det fanns en belyst lokal som utmärkte sig med ovanligt hög diversitet där artdiversiteten var det tredje högsta uppmätta värdet i hela studien. Detta kan eventuellt bero på förekomsten av blommande buskage vilket återfanns i direkt anslutning till inventeringsområdet. Vi föreslår därför att blommande växter och buskage kan implementeras som åtgärd för att förebygga nattbelysningens påverkan på nattfjärilspopulationer. Kompletterande samt uppföljande studier av ämnet kring vilka växter som passar specifikt för nattfjärilar behövs, då det i dagsläget är ett ämne som i Sverige behöver utvecklas innan implementering av passande växter kan bli en lämplig åtgärd. / Abstract Moths are a vulnerable group when exposed to night lighting, it affects their basic drives such as foraging and reproduction and increases their mortality through stress and increased risk of predation. Dark and illuminated localities in Halmstads’ urban green areas were inventoried to study the impact of night illumination on the number of individuals and species diversity of moths. In the study, significant differences were found in the individual number of moths and species diversity between the dark and illuminated localities, which could not be significantly correlated to illuminance present in the localities. However, there were indications that illuminance may still have negatively affected the number of individuals and species diversity of moths in this study. There was one illuminated locality that stood out from the rest where species diversity was the third highest measurement from the entire study, which can possibly be attributed to the presence of flowering shrubs. Therefore we suggest that flowering shrubbery can be implemented as a measure to prevent the impact of night illumination on moth populations and becomes the basis for supplementary and follow-up studies of the subject.