Ett av de primära hoten mot biologisk mångfald och populationsnedgångar är utvecklingen av de moderna jord- och skogsbruket, där intensifierad markanvändning vidare har lett till förlust av lämpliga livsmiljöer för många organismgrupper, inklusive insekter. Nattfjärilar anses vara en indikatorgrupp för miljöförändringar och deras nedgång har dokumenterats i flera europeiska länder. Utvecklingen av infrastruktur som ytterligare bidrar till markanvändningen, till exempel kraftledningsgator, har fått ett ökat intresse att utforskas ur ett naturvårdsperspektiv. Studier har visat att insektsgrupper som till exempel vilda bin och dagfjärilar potentiellt kan använda kraftledningsgator som en möjlig livsmiljö, men liknande studier är bristfälliga för nattfjärilar. Kraftledningsgator löper genom landskapets varierande naturtyper och korsar därmed skogsbestånd påverkade av skogsbruket.   Denna studie undersökte abundans och artrikedom av nattaktiva storfjärilar (Macrolepidoptera) i norra Sverige längs smala kraftledningsgator omgiven av olika successionsstadier av boreal skog och skog opåverkade av kraftledningsgator som kontroll. Samtidigt undersöktes effekter av säsong och nattlig temperatur på förekomsten av nattfjärilar i studien. Nattfjärilar samlades in genom ljusfångst under juli och augusti 2022. Vidare kunde ingen signifikant skillnad påvisas i artrikedom eller abundans av nattfjärilar mellan kraftledningsgator omgiven av olika tillväxtstadier av skogsbestånd och kontrollgruppen. Däremot observerades en varierad artsammansättning i vardera habitattyp. Resultatet kan vagt antyda att nattfjärilar i varierande skogsbestånd möjligtvis kan nyttja de smala kraftledningsgator som löper genom områdena om ledningsgatan innehar en gynnsam miljö med viktiga värdväxter. Men större studier behövs för att undersöka kraftledningsgator som livsmiljö och eventuella effekter av angränsande omgivning. Utöver påvisades skillnader i abundans och artrikedom av nattfjärilar mellan perioder (juli och augusti), samt positiva korrelationer mellan fångstfrekvensen av nattfjärilar och högre temperatur under nätterna vid ljusfångst. Resultaten indikerar att säsong och temperatur är faktorer som bör tas i beaktning vid studier av nattfjärilar för att få mer tillförlitliga provtagningar i ett habitat.  Nationella långtidsstudier av nattfjärilar saknas och en ökad kunskap om status och trender av populationer är nödvändigt. Naturvårdsåtgärder för infrastrukturbiotoper behöver en samverkan mellan aktörer och ett helhetsperspektiv där omgivande landskap tas i beaktning. Fler och större studier behövs för att utvärdera kraftledningsgators potential i förhållande till deras negativa effekter på biodiversitet och fler studier är nödvändiga för att undersöka om kraftledningsgators arealer kan optimeras i förvaltning och användas av viktiga hotade insektsgrupper, som till exempel nattfjärilar. / One of the primary threats to biodiversity and population declines is intensified agriculture and forestry management. Intense land use leads to loss of suitable habitats for many groups of organisms, including insects. Moths are considered an indicator group for environmental changes and their decline has been documented in several European countries. Furthermore, development of infrastructure, power line corridors for example, also contributes to land use. However, studies have indicated that insects such as wild bees and diurnal butterflies can potentially use power line corridors, but studies are lacking if this applies to moths. Power line corridors run through the landscape and their adjacent environment are thus very varied. This study investigates the abundance and species richness of moths (Macrolepidoptera) in northern Sweden, along narrow power line corridors surrounded by different successional stages of boreal forest, compared to forests unaffected by power lines. Mid- and late summer season and temperature effects were also investigated. Moths were collected in july and august 2022 by sampling at night with light traps. No significant difference could be demonstrated between power line corridors surrounded by different forest types and the control group, for either abundance or species richness. Even though there were no difference in species richness between sites, the species composition of moths in each habitat varied. The result may indicate that moths in different forest types potentially can use the narrow power line corridors that run through the area, if the local environment is favorable and vital host plants are present, but more studies are needed to investigate power lines as novel habitats and possible effects of the surrounding environment. Furthermore, abundance and species richness of moths were greater in late summer, and postively corellated with higher temperatures at nights, which indicates that these factors should be taken into account when sampling moths to survey and evaluate populations in a site.  National long-term studies of moths are lacking and an increased knowledge of status and trends of moth communities is needed. From a conservation point-of-view, the areas beneath power lines should be managed and optimized with a landscape perspective in consideration. More studies are necessary to evaluate power line corridors possibility to act as potential novel habitats for important groups of organisms that are declining, for example insects such as moths.

Sammanfattning Nattfjärilar är en utsatt grupp när det kommer till nattbelysning, eftersom nattbelysning påverkar processer som födosök och reproduktion samt ökar deras mortalitet genom stress och ökad risk för predation. Mörka och belysta lokaler i Halmstads urbana grönområden undersöktes för att studera nattbelysningens påverkan på nattfjärilars individantal och artdiversitet. I studien visade vi på signifikanta skillnader hos både nattfjärilars individantal samt artdiversitet mellan de mörka och belysta lokalerna, där tillhörande analyser visade signifikant färre antal individer och likaså negativ trend för artdiversiteten. Analyserna visade att minskad artdiversitet och individantal i belysta lokaler inte var signifikant korrelerat med belysningsstyrkan i lokalerna. Dock finns det indikationer på att belysningsstyrkan eventuellt haft en negativ påverkan på individantalet och artdiversiteten av nattfjärilar i denna studie. Det fanns en belyst lokal som utmärkte sig med ovanligt hög diversitet där artdiversiteten var det tredje högsta uppmätta värdet i hela studien. Detta kan eventuellt bero på förekomsten av blommande buskage vilket återfanns i direkt anslutning till inventeringsområdet. Vi föreslår därför att blommande växter och buskage kan implementeras som åtgärd för att förebygga nattbelysningens påverkan på nattfjärilspopulationer. Kompletterande samt uppföljande studier av ämnet kring vilka växter som passar specifikt för nattfjärilar behövs, då det i dagsläget är ett ämne som i Sverige behöver utvecklas innan implementering av passande växter kan bli en lämplig åtgärd. / Abstract Moths are a vulnerable group when exposed to night lighting, it affects their basic drives such as foraging and reproduction and increases their mortality through stress and increased risk of predation. Dark and illuminated localities in Halmstads’ urban green areas were inventoried to study the impact of night illumination on the number of individuals and species diversity of moths. In the study, significant differences were found in the individual number of moths and species diversity between the dark and illuminated localities, which could not be significantly correlated to illuminance present in the localities. However, there were indications that illuminance may still have negatively affected the number of individuals and species diversity of moths in this study. There was one illuminated locality that stood out from the rest where species diversity was the third highest measurement from the entire study, which can possibly be attributed to the presence of flowering shrubs. Therefore we suggest that flowering shrubbery can be implemented as a measure to prevent the impact of night illumination on moth populations and becomes the basis for supplementary and follow-up studies of the subject.