Today, artificial light is considered to be an obvious part of cities and it can fulfill many functions and purposes. Natural light and darkness are expected to return in longer as well as shorter life cycles of all living organisms since light affects their existence. Light is especially important for the ability of humans to see and move freely, which has resulted in the world being more and more illuminated. In line with an increase in artificial lighting, municipal planning has started to develop plans regarding light in cities. As such, the purpose of this study is to investigate and analyse how Stockholm, Gothenburg och Malmo approach lighting in relation to its effect on its surroundings and sustainable development. According to previous research, increased lighting might foster social sustainability while simultaneously affect ecological sustainability negatively unless the lighting is planned in a balanced way. Badly used lighting results in light pollution and that must be minimised. A thorough document analysis of the cities’ various planning documents has been performed. In those documents, the results vary. Firstly, Stockholm’s lighting plans aim to promote architectural and aesthetic values while, secondly, Gothenburg carries out broader work in which the city is a member of an international network and, thirdly, Malmo has engaged in lighting planning considerably longer than the other two. In conclusion, it can be established that each city approaches lighting in different ways. Shared between all three is that they must improve their sustainable long term lighting planning because, today, problems appear between social and ecological sustainability. In essence, the study contributes with deepened knowledge of how lighting planning is conducted in the cities. In the future, it will be of interest to study how light pollution might decrease as a result of urbanisation. / Belysning kan fylla många funktioner och syften och ses idag som en självklar del av staden. Naturligt ljus och mörker förväntas återkomma i längre och kortare cykler av alla levande organismer då ljuset påverkar deras levnad. Ljuset är speciellt viktigt för människans förmåga att se och röra sig fritt, vilket resulterat i att världen lyses upp mer och mer. I takt med den ökade belysning har den kommunala planeringen börjat utveckla planer som berör ljus i staden. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera hur Stockholm, Göteborg och Malmö förhåller sig till belysning i relation till dess inverkan på omgivningen och hållbar utveckling. Ökad belysning kan enligt den tidigare forskningen främja social hållbar utveckling samtidigt som den ekologiska påverkas negativt om inte belysningen planeras på ett balanserat sätt. Illa använd belysning resulterar i ljusföroreningar och dessa måste minimeras. En djupgående dokumentanalys har genomförts av städernas olika planhandlingar, där resultatet varierar något mellan städerna. Stockholms belysningsplanering vill framför allt främja det arkitektoniska och estetiska värdena, Göteborg genomför ett bredare arbete där de ingår i ett internationellt nätverk samtidigt som Malmö har bedrivit ljusplanering under en betydligt längre tid jämfört med de andra. Sammanfattningsvis går det konstatera att respektive stad på olika sätt arbetar med belysning. Gemensamt för alla är att de måste förbättra det långsiktiga och hållbara arbetet inom belysningsplaneringen, då det idag uppstår dilemman mellan social och ekologisk hållbarhet. Studien bidrar till en fördjupad kunskap kring hur ljusplanering bedrivs i städerna och i framtiden är det av intresse att studera hur ljusföroreningar kan minska i samband med urbaniseringen.

Ljusföroreningar är ett stort framväxande problem och då fladdermöss oftast är nattaktiva erfaras de ingå i den taxa som påverkas mest. LED-belysning blir allt vanligare i gatubelysning och utstrålar bland annat inget UV-ljus jämfört med traditionella ljuskällor som utstrålar UV-ljus och därmed förändrar insekters- och potentiellt fladdermössens beteende. Det var därför relevant att undersöka hur den stod sig till traditionella ljuskällor med avseende på ekologisk påverkan. Med anledning av ett stort utbyte till LED i Karlstads kommun 2019 gavs en möjlighet att jämföra påverkan på fladdermöss utifrån olika ljuskällor. Syftet med studien var att undersöka om bytet till LED från traditionella ljuskällor skulle kunna ha en lägre påverkan på fladdermöss i Karlstads kommun och ifall en skillnad mellan arter kunde påvisas. Studien grundade sig i observationsdata hämtad från Fyndkartor via Artportalen, kartskikt från modelleringsverktyget PREBAT och kommunens belysningslager. Vidare har hänsyn tagits till födotillgång, avståndet till- och antalet boplatser, utifrån uppskattningar av PREBAT. Studien fann en signifikant medelskillnad om ca. 20% lägre avstånd till belysning mellan åren före och efter bytet till LED-belysning. Samtliga arter av fladdermöss hade lägre avstånd till LED-belysning jämfört med övrig belysning, däremot var skillnaden inte signifikant. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan arter, även om de mer opportunistiska arterna hade lägre avstånd till samtliga ljuskällor. Vidare kunde inte boplatsernas avstånd eller antal förklaras som en bidragande faktor till det låga avståndet till LED då fladdermössen inte visade en statistiskt signifikant ”preferens” för LED-belysning. Denna studie överensstämmer med tidigare forskning som säger att artificiell belysning påverkar fladdermöss men huruvida LED-belysning skulle ha en mindre ekologisk påverkan på fladdermöss är ännu inte klarlagt. Däremot finns det många åtgärder som kan sättas in för att reducera den ekologiska påverkan som ljusföroreningar har på fladdermöss och andra nattaktiva djur. / Light pollution is a rapidly growing problem and since bats often are nocturnal, they appear to be one of the taxa that is most affected. LED-lighting is becoming more common in street lighting, and it emits less UV light than traditional mercury lights, altering insect and potentially bat behavior. Thus, it is relevant to investigate LED-lighting compared to traditional light sources, in terms of the ecological impact. Owing to a large-scale switch to LED-lighting in Karlstad Municipality in 2019, there was an opportunity to compare the impact of different light sources on bats. The purpose of this study was to investigate if the switch to LEDs from traditional light sources could have a lower impact on bats in Karlstad, and to test if there were differences among species. The data in this study was based on observations from “Fyndkartor” at “Artportalen”, map layers from the PREBAT modeling software, and a map layer of the municipality’s street lighting. Consideration has been given to food supply, the distance to- and the amount of roosting sites, as estimated by the PREBAT model. The study found a significant mean difference of ca. 20% less distance to lighting between years before and after LED light installation. Each one of the four bat species had a lower distance to LED-lighting, compared to traditional lighting, but these differences were not significant. No significant difference was found among species, even though the more opportunistic species had a lower distance to each one of the light sources, as has been found in other studies. Furthermore, the distance to, or amount of, roosting sites could not explain why bats had a lower distance to LED-lighting, since the bats did not show a “preference” to LED that was statistically significant. This study is in line with previous research that confirms that artificial lighting has an impact on bats, but whether LED-lighting has a lower impact than other light sources still remains unclear. There are, however, many measures to be taken to reduce the ecological impacts that light pollution has on bats and other nocturnal animals.

At present, light pollution is one of the fastest growing types of environmental pollution, mainly due to increased use of artificial light during the dark hours of the day. There are especially four factors that contribute to light pollution; glare,skyglow, light trespass and clutter. Digital billboards are becoming more common in urban environments and cause all these types of light pollution. The newest type of digital billboard shows a series of very bright images that change every few seconds. Although digital billboards become more common in the urban environment, there is very little research on how it affects people living adjacent to digital billboards. The majority of the research available is about how traffic safety is affected. It is important to study how traffic safety is affected, but it is an environment where people stay for shorter periods of time. Light, and light pollution, can affect people both physically and mentally, and therefore the lack of research on how the housing environment is affected must be addressed. The purpose of the study is to investigate how the living environment is affected by a digital sign, and if it is affected, how do residents relate to it? The results from the study can be used to discuss guidelines for how digital signs should be planned for urban environments to minimize discomfort. Prevention is important in order to avoid a negative impact on human health. To investigate whether light from digital billboard affects people's living environment, a case study with a quantitative approach was performed. The study was conducted in a residential area adjacent to a digital sign. The residents were contacted and asked to fill in a questionnaire with questions about their living environment and their attitude towards the digital sign. The results show that the resident living closest to the digital sign is affected the most. How the living environment is affected depends to a large extent on the placement of the sign in relation to the residence. Conclusions that can be drawn based on the results are that the respondents most affected live within a 30-degree angle seen from the sign. Many of the problems that arise due to digital billboards are due to lack of knowledge and shortcomings in planning. Lack of research and deficiencies in the signage programs make it difficult to plan suitable installations. To cause minimal discomfort, no digital signs should be placed directly in front of a residential building. / I dagsläget är ljusföroreningar en av de snabbast växande typerna av miljöföroreningar främst på grund av ökad användning av artificiellt ljus under dygnets mörka timmar. Det är framförallt fyra faktorer som bidrar till ljusföroreningar; bländning, himmelssken, ljusintrång och ljusansamlingar. Digitala skyltar blir allt vanligare i urbana miljöer och orsakar alla dessa typer av ljusföroreningar. Den nyaste typen av digitala skyltar visar en serie av väldigt ljusa bilder som byts med några sekunders mellanrum. Trots att digitala skyltar blir ett vanligare inslag i stadsmiljön finns det väldigt lite forskning om hur det påverkar människor som bor i anslutning till digitala skyltar. Majoriteten av forskningen som finns handlar om hur trafiksäkerheten påverkas. Det är viktigt att studera hur trafiksäkerheten påverkas men det är en miljö där människor vistas under kortare perioder. Ljus, och ljusföroreningar, kan påverka människor både fysiskt och psykiskt och därför måste bristen på forskning om hur boendemiljön påverkas åtgärdas. Syftet med studien är att undersöka hur boendemiljön påverkas av en digital skylt, och om den påverkas, hur förhåller de boende sig till det. Resultaten från studien kan användas för att diskutera riktlinjer för hur digitala skyltar ska planeras in i stadsmiljön för att minimera obehag. Att arbeta förebyggande är viktigt för att undvika en negativ påverkan på människors hälsa. För att undersöka om ljus från digitala skyltar påverkar människors boendemiljö utfördes en fallstudie med kvantitativ ansats. Studien utfördes i ett bostadsområde som låg i anslutning till en digital skylt. De boende kontaktades och ombads fylla i ett enkätformulär med frågor om sin boendemiljö samt attityd till den digitala skylten. Resultatet visar att de som bor närmast den digitala skylten påverkas mest. Hur boendemiljön påverkas beror till väldigt stor del på skyltens placering i förhållande till bostaden. Slutsatser som kan dras baserat på resultatet är att de respondenter som påverkas mest bor inom en 30-gradig vinkel sett från skylten. Många av de problem som uppstår på grund av digitala skyltar beror på okunskap och brister vid planeringen. Avsaknad av forskning och brister i de skyltprogram som finns gör det svårt att planera lämpliga installationer. För att orsaka minimalt obehag bör inga digitala skyltar placeras direkt framför ett bostadshus.

Hotet mot den biologiska mångfalden ökar i takt med urbaniseringen. En konsekvens av livet i staden är de ljusföroreningar som artificiellt ljus på natten (ALAN) ger upphov till. För att mitigera ljusföroreningarnas negativa effekter på människan och biologisk mångfald kan mörker användas som resurs i samhällsplanering. Denna studie syftar till att utforska vad svenska kommuner ser för möjligheter och hinder med att integrera mörka områden i samhällsplaneringen för att bevara biologisk mångfald. Vidare syftar studien till att utforska vilka åtgärder som behövs för att överkomma identifierade hinder. Genom en kombination av semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med ljussättning i fem svenska kommuner och innehållsanalys av de valda kommunernas belysningsprogram  identifierar studien faktorer som påverkar arbetet med mörka områden. Frågan är komplex då många aspekter ständigt måste vägas mot varandra när belsut om belysning tas. Studien fann att medborgarnas efterfrågan av belysning ur ett trygghetsperspektiv i kombination med bristande kunskap kan stå i vägen för arbetet med mörka områden. Utbildning för medborgare och anställda, samarbete inom och mellan myndigheter och kommuner, samt nationella riktlinjer är åtgärder som möjliggör arbete med mörker. Dessa åtgärder är beroende av vidare forskning inom området, från ett holistiskt perspektiv. Studien bidrar med insikter som kan vägleda framtida samhällsplanering och belysningsstrategier för att främja en balans mellan människans behov av ljus och bevarandet av biologisk mångfald. / The threat to biological diversity keeps increasing with urbanization. One consequence of life in the city is the light pollution caused by artificial light at night (ALAN). To mitigate the negative effects of light pollution on humans and biodiversity, darkness can be used as a resource in urban planning. This study aims to explore what Swedish municipalities see as opportunities and obstacles in integrating dark areas into urban planning to preserve biodiversity. Furthermore, the study aims to explore what measures are needed to overcome identified obstacles. Through a combination of semi-structured interviews with people who work with lighting in five Swedish municipalities and content analysis of the selected municipalities' lighting programs, the study identifies factors that influence the work with dark areas. The issue is complex as many aspects must constantly be weighed against each other when making decisions about lighting. The study found that citizens' demand for lighting from a safety point of view combined with a lack of knowledge can stand in the way of implementing dark areas. Education for citizens and employees, cooperation within and between authorities and municipalities, as well as national guidelines are measures that enable working with darkness. These measures are dependent on further research in the field, from a holistic perspective. The study contributes insights that can guide future urban planning and lighting strategies to promote a balance between human needs for light and conserving biodiversity.

På grund av den globalt snabba tillväxten av mänskliga samhällen har mängden artificiellt ljus ökat. Artificiella ljuset hotar fladdermössens överlevnad på grund av de störningar som ljuset orsakar i fladdermössens födosökande, parning, habitat samt deras cirkadianska system. Syftet med denna studie är att se om det finns ett samband mellan förekomsten av fladdermöss och ljusföroreningar i Stockholms län samt om förekomsten av ljusopportunistiska respektive ljuskänsliga fladdermöss skiljer sig vid olika grader av ljusföroreningar. I studien delades Stockholm i tre stycken zoner: zon 1 har mest ljusföroreningar, zon 2 har mindre, och zon 3 har minst. Styrkan på ljusföroreningar mättes med Sky Quality Meter version L vid 15 stycken fladdermusinventeringar i vardera zonen. Fladdermusarterna delades in i två grupper, ljusopportunistiska och ljuskänsliga. Resultatet av studien visar ingen signifikant interaktion mellan fladdermusgrupp och zonindelningens påverkan på fladdermusandel. Ljusföroreningarna indikerar ingen signifikant påverkan på fladdermössantal. Variablerna ljusförorening, avstånd till väg och järnväg samt molnighet har ingen signifikant påverkan på fladdermössantalet.

Outdoor artificial light at night (ALAN) is raising concern as a possible cause of the loss of insect diversity. Due to a diurnal bias in standard methods in environmental monitoring and urban ecosystem service assessments, the issue has remained in the dark and especially relevant for nocturnal pollination, which is less well known. This umbrella review analyses the effects of light pollution on pollination services at night through a cascade framework. The report aims to gather understanding of the state of scientific knowledge to date of the combined interdisciplinary field of pollination, ecosystem services and light pollution. Findings show that outdoor lighting works as barriers and habitat fragmentation for nocturnal pollinators reducing flower visitation and pollen transport affecting plant reproduction. Integrating the understanding of stressors of light pollution and the benefits of darkness into urban land use planning have the possibility of improving the abilities of pollination services in a nightscape usually overlooked. Case studies on the benefits of darkness in the management of urban ecosystem services are of interest in future studies together with the mapping on the values of nocturnal pollination networks. / Nattbelysning utomhus har väckt oro som möjlig orsak till förlusten av insektsmångfalden. Det är särskilt relevant för nattliga pollinatörer, som är mindre känt. På grund av en partiskhet till att metoder för miljöövervakning och bedömningar av urbana ekosystemtjänster sker främst på dagen har problemet förblivit skymt i mörkret. Denna paraplygranskning analyserar effekterna av ljusföroreningar på pollineringstjänster på natten genom ett kaskadramverk. Rapporten syftar till att samla förståelsen för det vetenskapliga kunskapsläget inom det kombinerade tvärvetenskapliga området pollinering, ekosystemtjänster och ljusföroreningar. Resultat visar att utomhusbelysning fungerar som barriärer och fragmentering av livsmiljöer för nattaktiva pollinatörer, vilket minskar blombesök och pollentransport och i sin tur växternas reproduktion. Att integrera förståelsen för stressorer av ljusföroreningar och fördelarna med mörker i urban markanvändningsplanering ger möjligheter att stärka förmågan hos pollineringstjänster i ett nattlandskap som annars blivit förbisett. Fallstudier om fördelarna med mörker i förvaltningen av urbana ekosystemtjänster är av intresse i framtida studier tillsammans med kartläggningen av värdena av nattliga pollineringsnätverk.

Sammanfattning Nattfjärilar är en utsatt grupp när det kommer till nattbelysning, eftersom nattbelysning påverkar processer som födosök och reproduktion samt ökar deras mortalitet genom stress och ökad risk för predation. Mörka och belysta lokaler i Halmstads urbana grönområden undersöktes för att studera nattbelysningens påverkan på nattfjärilars individantal och artdiversitet. I studien visade vi på signifikanta skillnader hos både nattfjärilars individantal samt artdiversitet mellan de mörka och belysta lokalerna, där tillhörande analyser visade signifikant färre antal individer och likaså negativ trend för artdiversiteten. Analyserna visade att minskad artdiversitet och individantal i belysta lokaler inte var signifikant korrelerat med belysningsstyrkan i lokalerna. Dock finns det indikationer på att belysningsstyrkan eventuellt haft en negativ påverkan på individantalet och artdiversiteten av nattfjärilar i denna studie. Det fanns en belyst lokal som utmärkte sig med ovanligt hög diversitet där artdiversiteten var det tredje högsta uppmätta värdet i hela studien. Detta kan eventuellt bero på förekomsten av blommande buskage vilket återfanns i direkt anslutning till inventeringsområdet. Vi föreslår därför att blommande växter och buskage kan implementeras som åtgärd för att förebygga nattbelysningens påverkan på nattfjärilspopulationer. Kompletterande samt uppföljande studier av ämnet kring vilka växter som passar specifikt för nattfjärilar behövs, då det i dagsläget är ett ämne som i Sverige behöver utvecklas innan implementering av passande växter kan bli en lämplig åtgärd. / Abstract Moths are a vulnerable group when exposed to night lighting, it affects their basic drives such as foraging and reproduction and increases their mortality through stress and increased risk of predation. Dark and illuminated localities in Halmstads’ urban green areas were inventoried to study the impact of night illumination on the number of individuals and species diversity of moths. In the study, significant differences were found in the individual number of moths and species diversity between the dark and illuminated localities, which could not be significantly correlated to illuminance present in the localities. However, there were indications that illuminance may still have negatively affected the number of individuals and species diversity of moths in this study. There was one illuminated locality that stood out from the rest where species diversity was the third highest measurement from the entire study, which can possibly be attributed to the presence of flowering shrubs. Therefore we suggest that flowering shrubbery can be implemented as a measure to prevent the impact of night illumination on moth populations and becomes the basis for supplementary and follow-up studies of the subject.

Enligt Tillväxtverket (2019) har den totala konsumtionen inom svensk turismnäring ökat med 124% mellan åren 2000–2018. Denna trend kan även utläsas för den svenska naturturismen där en studie från Mittuniversitet (2014) visade att det inom naturturism omsätts ca 3.6 miljarder kronor varje år och att 40% av företagen var i en tillväxtfas (Fredman, Margaryan, 2014). En form av naturturism som växt sig stark norra Sverige under senare år är norrskenturismen (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010), som i enbart Kiruna kommun beräknas omsätta runt 100 miljoner varje år (Naturturismföretagen. 2019). Idag är denna typ av turism framförallt koncentrerad till landsbygden med långa avstånd och höga resekostnader som följd. Samtidigt som många turister har en negativ påverkan på djur och natur (Björnsdóttir, 2015). Syftet med studien är således att ta fram och föra en diskussion kring vilka aspekter av en belysningsanläggning som är viktiga för att göra norrskensturismen mer stadsnära och tillgänglig för en större del av befolkningen. Arbetet ska även ge förslag på generella anpassningar av den artificiella belysningen som kan appliceras på anläggningen. Metoden som används är en kombination av litteraturstudie, intervjuer och en analys av befintliga belysningsprogram. Litteraturstudien gav en bakgrundsundersökning inom ämnet samt tydliggjorde hur studiens syfte skulle formuleras. Intervjuerna genomfördes med fyra ljusdesigners där deras tankar och idéer gällande vilka aspekter som anses viktiga för att skapa en stadsnära norrskensturism. I studiens sista steg analyserades redan befintliga belysningsprogram från städer där belysningsanläggningen anpassats för att minimera stadens ljusföroreningar. Analyserna gav sedan konkreta åtgärdsförslag som jämfördes med intervjudeltagarnas resonemang. Studiens resultat visar på att armaturavskärmning, ljusfördelning, ljuspunktshöjder och belysningsstyrning anses vara de viktigaste aspekterna för den artificiella belysningen. Lagar, standarder och andra former av styrdokument är en annan aspekt som ofta togs upp, med resonemang för hur dessa kan påverka en belysningsanläggnings hösta respektive lägsta nivå. Gällande de generella förslagen på anpassningar redovisas att både anpassningar av ljuskällors färgtemperaturer och ljusriktning kan appliceras på en anläggning förhållandevis enkelt. Men att en väl anpassad belysningsstyrning är svårare, det ska dock tilläggas att denna anpassning kan ha större och mer positiv påverkan för en norrskensanpassad belysningsanläggning. Till de personer som vill utveckla denna typ av projekt rekommenderas att i ett tidigt skede blanda in eventuella intressenter och ta hänsyn till deras aspekter. Arbetets ämnesområde är relativt outforskat och en väl utförd förstudie inför projektet är därför av stor vikt för att minimera eventuella misstag. Studien begränsas av att enbart ta hänsyn till och föra en diskussion kring de aspekter som uppkommit under intervjuerna. Dessa aspekter är endast hämtade ur en ljusdesigners perspektiv och tydliggör således inte andra intressenters intressen inom ämnet. / According to The Swedish Agency for Economic and Regional Growth (2019) the total consumption of tourism in Sweden has grown with 124% between the years 2000-2018. This trend that also applies for the Swedish nature-tourism where a study from Mid Sweden University (2014) shows that nature-based tourism each year has approximately 3.6 billion SEK in turnover, and that 40% of concerned businesses is in a phase of growth (Fredman & Margaryan, 2014). Northern light-tourism is a form of nature-tourism that has grown quickly in northern Sweden in recent years (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010). In Kiruna alone it is estimated that the northern light tourism alone has a revenue of 100 million SEK each year (Swedish Nature and Ecotourism Association, 2019). This form of tourism often has a high traveling costs and is concentrated to the countryside with far traveling distances between each site. In the same time, a lot of tourists on the countryside has a negative impact on the nature and wildlife (Björnsdóttir, 2015). The purpose of this study is therefore to point out and discuss around different aspects concerning the artificial lighting with an impact on how we can develop a northern light- tourism in a more urban environment. The study shall also give general suggestions for how these aspects can be adapted into a light installation. The method that is use in this research is a literature study, interviews and an analyse of four cities’ lighting masterplans. The literature study was used to specify the foundation and aim of the study. Where the interviews clarified the important aspect for an urban development of northern light-tourism from a lighting designers’ point of view. In the last phase of the study, four lighting masterplans with a clear focus on how to prevent light pollution where analysed. These analyses then gave some action proposals that can be compared to the answers from the interview participants. The results from the study show that shielded luminaires, light distributions, luminaire installation height and lighting controls are considered to have the largest impact on the lighting installation regarding the visibility of the northern light. Also, laws and regulations were a common answer, with some reasoning about the regulations of max and min requirements from an installation. Regarding the general proposals some suggestions concerning luminaire colour temperature and light distribution can quite easy be applied to an installation, in comparison to a more complicated lighting control. To everyone that would like to develop a project of this kind it is recommended that in an early stage get in contact with any stakeholders and listen to their opinions. In that way any mistakes are minimised even though the topic of this study is relatively unexplored.The study is limited to only show and discuss the answers that came up under the interviews, and that these answers is only reproduced from a lighting designers’ point of view.