En växande folkmängd i kombination med att allt fler människor söker sig till storstäder innebär utmaningar i samhällsplaneringen. Det föreligger en polaritet mellan å ena sidan den kompakta förtätade staden, och å andra sidan bevarandet av urbana grönområden och de fördelar som de för med sig. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur Eskilstuna kommuns grönplan förhåller sig till reurbanisering och förtätning. Genom en kvalitativ innehållsanalys utvärderades kommunens grönplan för att undersöka hur stadens grönområden värderas, vilka ekosystemtjänster som kunde identifieras och vilka som anses vara betydelsefulla samt varför vissa ekosystemtjänster anses mer värdefulla än andra. Analysen visade att kommunen, genom inventering av utvalda grönstrukturer, identifierat och värderat områden med specifika värden för att sedan gå vidare med ekosystemtjänstanalyser. I grönplanen läggs störst vikt vid understödjande och kulturella tjänster och det blir också tydligt att det föreligger en outtalad dualism mellan stad och landsbygd där värden tilldelas utifrån grönområdenas lokalisering. De grönområden som anses särskilt värdefulla beskrivs i första hand ha ett kulturellt värde, vilket är i enlighet med politiska och regionala mål. Många kommuner implementerar ekosystemtjänster i sin verksamhet och att undersöka hur värderingar av grönområden påverkar planeringen är betydelsefullt för värnandet av urbana grönområden.

I dagsläget finns ett stort behov av exploatering för nya bostäder och förtätning i många svenska städer. Bra boende - och livsmiljöer innefattar ofta en närhet till grönområden. Utanverken i Kristianstad, Skåne län, är ett grönområde med höga natur - och kulturvärden. Omkring området planeras en stor exploatering av bostäder vilket betyder att grönområdet är viktigt för staden. Genom grönområden kan olika upplevelsekaraktärer upplevas och olika kulturella ekosystemtjänster tas ut. Dessa karaktärer och tjänster är en viktig hälsoaspekt för människan. För att ta reda på vilka upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster som upplevs och utnyttjas av de boende omkring undersökningsområdet idag genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visar att det finns karaktärer och tjänster som upplevs och utnyttjas mer än andra. Däremot finns det meningsskiljaktigheter kring utveckling av undersökningsområdet mellan olika grupper av de boende. För att tillgodose dagens och framtidens invånares önskningar bör det alltid föras en dialog mellan beslutsfattare och invånare. Vid planering av grönområden bör det även tas i beaktande över vilka funktioner dessa bör innehålla för att främja speciella upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster för skapandet av bra boendemiljöer i urbana områden.

Flertalet studier har visat att grönområden främjar människors fysiska och psykiska hälsa. I takt med en ökad urbanisering och stadsutbyggnad ersätts naturliga miljöer med bebyggelse vilket påverkar befolkningen i urbana miljöer negativt, eftersom urbana grönområden genererar viktiga ekosystemtjänster. En urban livsstil kan dessutom medföra hälsorisker som psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och fysisk inaktivitet. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats undersöka vilken betydelse urbana grönområden har haft för enskilda invånare i Helsingborg under covid-19-pandemin. Tio kvalitativa e-postintervjuer genomfördes och empirin analyserades med en induktiv ansats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av Attention restoration theory samt Stress recovery theory och den insamlade empirin gav upphov till följande teman: lugn och ro, hämta energi, samt miljöombyte. Resultatet visar att urbana grönområden har betydelse för informanternas hälsa, eftersom urbana grönområden bidrar till återhämtning och stressminskning, vilket är betydande faktorer för en god fysisk och psykisk hälsa. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att genom att bevara urbana grönområden kanmänniskors livskvalitet öka eftersom urbana grönområden bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa i samhället. / Former studies have shown that urban green spaces improve physical and mental health.Urbanisation and urban development result in green environments being replaced by buildings. This has a negative effect on urban residents as urban green spaces provide important ecosystem services. An urban lifestyle can involve health risks such as mental illness, cardiovascular disease, and physical inactivity. This study aimed to investigate through a qualitative approach, the importance of urban green spaces for individual residents of Helsingborg during the covid-19 pandemic. Ten qualitative e-mail interviews were conducted, and the empirical findings were analyzed with an inductive approach. The collected empirics resulted in the following themes: peace and quiet, gain energy, and change of scenery. The results were analyzed through the theoretical framework Attention restoration theory and Stress recovery theory. The results showed that urban green spacesare essential for the informant’s health, as they contribute to recovery and stress reduction, which are significant factors for good physical and mental health. The main conclusion of this study shows that by preserving urban green spaces, people’s quality of life can increase as urban green spaces contribute to better physical and mental health in society.

In this research, I explored the spatial relationships between urban green spaces (UGSs) accessibility and the demographic characteristics of the 26 municipalities across Stockholm Region (SR). I selected seven demographic variables for this research: age, gender, employment, income, education, country of birth and household status. I collected spatial and demographic data from available open-access online sources. I defined a threshold of 300 m, as the maximum acceptable distance between each residential building and the nearest UGS and used UGS per capita and inequity rate of access to UGS as two metrics for measuring environmental justice in terms of access to UGS. Using a network analysis, hotspot analysis, and correlation analysis, I mapped the spatial distribution of inequities in terms of access to UGSs; identified and characterized the hotspots and coldspots of inequity in terms of access to UGSs; and examined possible relationships between UGSs and the demographic characteristics of the 26 municipalities across SR. The results of my research indicated that despite the abundance of UGSs in SR, the spatial distribution of UGSs in SR is uneven and therefore, access to UGSs is not equitable for all residents. The results also indicated that access to UGSs in municipalities with higher percentages of the elderly, women, high-income groups, and people born in Sweden is easier. In contrast, access to UGSs in municipalities with higher percentages of retirees, middle-income groups, younger people, employed individuals, and people born outside Europe is worse. My research suggests that UGS accessibility is influenced by complex factors and need local-scale interventions in each area depending on the local issues of concern. Future research should focus on more localized data and finer spatial scales, incorporating a more detailed consideration of UGSs and accessibility to better investigate the interactions between UGSs and demographic variables. / I denna forskning undersöker jag de rumsliga relationerna mellan tillgängligheten till urbana grönområden (UGS) och demografiska egenskaperna hos de 26 kommunerna i Stockholmsregionen (SR). Jag valde ut sju demografiska variabler för denna forskning: ålder, kön, sysselsättning, inkomst, utbildning, födelseland och hushållsstatus. Jag samlade in rumsliga och demografiska data från tillgängliga online källor med öppen åtkomst. Jag definierade en tröskel på 300 m som det maximalt acceptabla avståndet mellan varje bostadshus och den närmaste UGS och använde UGS per capita och ojämlikhetsgrad i tillgång till UGS som två mått för att mäta miljörättvisa avseende tillgång till UGS. Med hjälp av nätverksanalys, hotspot-analys och korrelationsanalys kartlade jag den rumsliga fördelningen av ojämlikheter i förhållande till UGS; identifierade och karakteriserade hotspots och coldspots för ojämlikheter i förhållande till UGS; och undersöker möjliga relationer mellan UGS och demografiska egenskaper hos de 26 kommunerna i SR. Resultaten av min forskning visade att trots ett överflöd av UGS i SR är den rumsliga fördelningen av UGS i SR ojämn och därmed är tillgången till UGS inte rättvis för alla invånare. Resultaten visade också att tillgången till UGS är enklare i kommuner med en större andel äldre, kvinnor, personer med höga inkomster och personer födda i Sverige. I motsats till detta är tillgången till UGS sämre i kommuner med ett högre andel pensionärer, personer med medelinkomster, yngre människor, anställda och personer födda utanför Europa. Min forskning antyder att tillgången till UGS påverkas av komplexa faktorer och kräver lokala insatser i varje område beroende på lokala omständigheter. Framtida forskning bör inriktas på mer lokaliserade data och finare rumsliga skalor, inkludera en mer detaljerad betraktelse av UGS och tillgänglighet för att bättre undersöka samspelet mellan UGS och demografiska variabler.

Sammanfattning Nattfjärilar är en utsatt grupp när det kommer till nattbelysning, eftersom nattbelysning påverkar processer som födosök och reproduktion samt ökar deras mortalitet genom stress och ökad risk för predation. Mörka och belysta lokaler i Halmstads urbana grönområden undersöktes för att studera nattbelysningens påverkan på nattfjärilars individantal och artdiversitet. I studien visade vi på signifikanta skillnader hos både nattfjärilars individantal samt artdiversitet mellan de mörka och belysta lokalerna, där tillhörande analyser visade signifikant färre antal individer och likaså negativ trend för artdiversiteten. Analyserna visade att minskad artdiversitet och individantal i belysta lokaler inte var signifikant korrelerat med belysningsstyrkan i lokalerna. Dock finns det indikationer på att belysningsstyrkan eventuellt haft en negativ påverkan på individantalet och artdiversiteten av nattfjärilar i denna studie. Det fanns en belyst lokal som utmärkte sig med ovanligt hög diversitet där artdiversiteten var det tredje högsta uppmätta värdet i hela studien. Detta kan eventuellt bero på förekomsten av blommande buskage vilket återfanns i direkt anslutning till inventeringsområdet. Vi föreslår därför att blommande växter och buskage kan implementeras som åtgärd för att förebygga nattbelysningens påverkan på nattfjärilspopulationer. Kompletterande samt uppföljande studier av ämnet kring vilka växter som passar specifikt för nattfjärilar behövs, då det i dagsläget är ett ämne som i Sverige behöver utvecklas innan implementering av passande växter kan bli en lämplig åtgärd. / Abstract Moths are a vulnerable group when exposed to night lighting, it affects their basic drives such as foraging and reproduction and increases their mortality through stress and increased risk of predation. Dark and illuminated localities in Halmstads’ urban green areas were inventoried to study the impact of night illumination on the number of individuals and species diversity of moths. In the study, significant differences were found in the individual number of moths and species diversity between the dark and illuminated localities, which could not be significantly correlated to illuminance present in the localities. However, there were indications that illuminance may still have negatively affected the number of individuals and species diversity of moths in this study. There was one illuminated locality that stood out from the rest where species diversity was the third highest measurement from the entire study, which can possibly be attributed to the presence of flowering shrubs. Therefore we suggest that flowering shrubbery can be implemented as a measure to prevent the impact of night illumination on moth populations and becomes the basis for supplementary and follow-up studies of the subject.

Our world is creeping closer to the challenges and problems created by technology and urban planning in the last century. People put faith in new technology and a comfortable lifestyle, which has led to many different social problems. The consequences of this have led to sustainability being a hot topic in today’s society, where the environment is in focus. However, sustainability is more than just the environment. Sustainability also aims to improve social activities in our society and bring life and movement to our streets. Streets are a cornerstone of our society, where people move, meet, and create life. As the simplest form of stage for people to perform social activities, the street should be accessible to everyone. During the 20th century, planning ideals and the car changed the way the city's spaces were designed. The car took up more and more space and the street's functionality were limited, which planning still tries to counteract today.  This study aims to increase the understanding of how external retail areas affect pedestrian and cyclist movements in the area. External retail areas are car-centric with large parking areas. With new knowledge, the study aims to contribute to a better understanding of how they can be improved to better suit pedestrians and cyclists. At the same time, the study will investigate how analysis tools for the streets of the future can be used in an area with a different type of street structure.  Through the literature review, the study gained a foundation to build on during the analysis. The previous research helped to shed light on key factors that were relevant to the purpose and goals of the study.  For the analysis, the design guide for Smart Streets was used as an analytic tool. The site was analysed both by measuring the physical environment on site and through base maps and aerial photos. The measurement of the physical environment helped to map the functions of the street spaces. Furthermore, observations were made as part of the analysis, where movements and activities were mapped. / Vår värld kryper närmare de utmaningar och problem som tekniken och planeringen skapade under förra seklet. Människans tilltro till den nya tekniken och bekvämlighet har lett till många olika samhällsproblem. Konsekvenserna av detta har lett till att hållbarhet är ett hett samtalsämne där miljön står i fokus. Hållbarhet är dock så mycket mer än bara miljö. Hållbarhet ämnar även att förbättra sociala aktiviteter i vårt samhälle och ge liv och rörelse till våra gator. Gatorna är en grundsten i vårt samhälle, där människor rör sig, möts, och skapar liv. Som den enklaste form av scen för människor att utföra sociala aktiviteter bör gatan därför vara tillgänglig för alla. Under 1900-talet förändrade planeringsideal och bilen hur stadens rum utformades. Bilen tog alltmer plats och gatans funktionalitet begränsades, vilket planeringen än idag arbetar för att motverka. Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur externa handelsområden påverkar fotgängare och cyklisters rörelser i området. Externa handelsområden är bilcentrerade med stora parkeringsytor. Med ny kunskap ämnar studien att bidra till en bättre förståelse för hur de kan förbättras för fotgängare och cyklister. Samtidigt kommer studien att undersöka hur analysverktyg för framtidens gator kan användas i ett område med en annan typ av gatustruktur. Genom litteraturstudien fick studien en grund att bygga vidare på under analysen. Den tidigare forskningen bidrog till att belysa viktiga faktorer som var relevanta för studiens syfte och mål. Till analysen användes designguiden för Smarta gator som verktyg. Platsen analyserades både genom att mäta den fysiska miljön på plats och genom grundkarta och flygfoton. Mätningen av den fysiska miljön hjälpte till med att kartlägga gaturummens funktioner. Vidare utfördes observationer som en del av analysen, där rörelser och aktiviteter kartlades.