Marknaden för köpcentrer har i många år ökat och en rad olika handelsplatser etablerar sigrunt om i landet. Konkurrensen mellan de olika affärshusen är stor vilket har gjort det viktigtatt sticka ut i mängden. Historien visar att många handelsplatser och köpcentrer är väldigt likavarandra i upplägg och utformning, vilket gör konkurrensen ännu mer påtaglig. Kritikermenar att även marknadskommunikationen har varit likvärdig mellan olika köpcentrer ochenligt konsumenternas mening är den bristfällig. En del menar att det krävs en förbättring i sinmarknadskommunikation med konsumenterna för att skapa positiva känslor till respektiveköpcenter. Det är av stor vikt att förstå kundens behov för att kunna möta deras förväntningar.Genom marknadskommunikationen kan varumärket styra förväntningarna och på så sätt kanprofilen motsvara den image som varumärket förknippas med.Syftet med studien som gjorts är att skapa en förståelse över hur mindre affärshus kan lyckasatt skapa en positiv profil och image genom sin marknadskommunikation. Vi vill se hurkonsumenterna uppfattar ett specifikt affärshus och om det har någon inverkan på deraslojalitet. Studien har genomförts som en fallstudie genom djupintervjuer, fokusgrupper ochtelefonintervjuer med kunder till ett mindre affärshus och affärshusets marknadsavdelning.Konsumenternas shoppingvanor har genom åren förändrats, det primära är inte längre självaköpen utan det är den totala upplevelsen i samband med konsumerandet. Vi har kommit framtill att handelsplatser fungerar som en mötesplats och social miljö för de flestakonsumenterna. Att besöka ett affärshus är förenat med många olika behov och motiv hoskonsumenten och det gör att kraven även är relativt höga. I en småstadsmiljö såg vi att det varbetydelsefullt för varumärket att det överensstämde med den stadskultur som genomsyradeorten. Vid ett besök av en handelsplats i småstadsmiljö önskade konsumenten bemötas av engemytlig och lugnande miljö, som skilde sig från storstaden. Men det kom även fram att denmarknadskommunikation som affärshuset bedrev skulle motsvara samma känsla ochvärderingar. Kunderna ansåg inte att varumärket gjorde ansträngningar för att uppmärksammalojala kunder eller erbjöd mervärde i form av extra god service eller personifieradeerbjudanden. Det var tydligt att marknadskommunikationen var betydande för företagetsimage och det är även där som lojalitetsarbetet måste börja vilket kan göras genomdirektmarknadsföring och relationsmarknadsföring. Även om inte alla konsumenteruppskattar kundklubbar och individuella erbjudanden så är det många som gör det. Ur ettföretagsperspektiv är det oerhört fördelaktigt att ha information om kundernas beteende ochur ett kundperspektiv är det positivt att få relevanta erbjudanden.

Under 1960 och 1970-talet öppnade flera Domusvaruhus runt om i Sveriges stadskärnor. Med bilen kunde både nära- och långväga besökareresa till varuhuset. I takt med att externa köpcenter och e-handel har tillkommit har antalet besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna (tidigare Domusvaruhus) minskat. Numera är det vanligt förekommande att handelsverksamheter tvingas stänga på grund av konkurrensen från externa köpcenter och e-handel. Detta resulterar i tomma lokaler i centrumnära galleriabyggnader som för med sig ett mindre utbud att erbjuda besökare. Färre besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna resulterar i färre besökare till platsen runt om galleriabyggnaden men också hela stadskärnan.Syftet med detta examensarbete är att bidra med ökad kunskap om hur befintliga centrumnära gallerior kan omformuleras som idé och i singestaltning. Detta för att möta dagens utmaningar hur galleriabyggnaderna återigen kan bidra till centrumutveckling samt hållbara och attraktiva stadsmiljöer. Målet är att finna en ny utformning och funktion för Odenhuset i Trollhättan. Resultatet ska även kunna tillämpas på andra befintliga gallerior i liknande centrala stadsmiljöer. Studien utfördes genom metoden Research by Design som innehåller detre faserna: förstudie, designprocess och designanalys. Genom Research by Design är det möjligt att skapa ett gestaltningsförslag för den nya utformningen där förslaget bygger på en vetenskaplig förstudie. Den första fasen förstudie, inkluderar platsbesök och litteraturstudier. De gallerior som besöktes i studien är antingen i framkant av att kombinera verksamheter i byggnaden (Mixed Use) eller är i en liknande situation som Odenhuset med allt färre aktiva verksamheter. Slutsatsen av arbetet är att det är grundläggande att acceptera handelns utveckling för att finna en ny funktion för centrumnära galleriabyggnader. Handeln har kontinuerligt förändrats utifrån människans behov. Då externa köpcenter samt e-handel uppfyller människans nya behov bättre än vad centrumnära galleriabyggnader gör har denna konkurrens uppstått. Resultatet av gestaltningsförslaget i detta arbete är därför flexibelt och anpassningsbart för centrumnära galleriabyggnader så att de återigen kan uppfylla människans nya och framtida behov. Gestaltningsförslaget och den nya funktionen av den centrumnära galleriabyggnaden bör lämpligen inkludera olika typer av verksamheter. Fler verksamheter samlade på samma plats skapar ett större utbud och därmed skapas bättre förutsättningar för att locka till sig besökare. Att kombinera verksamheter ger goda förutsättningar till att skapa mångfald och rörelse i och utanför byggnaden. Den nya utformningen inkluderar verksamheter som ger förutsättningar till att få människors vardag att fungera bättre. / During 1960 and 1970, several Domus department stores opened in the city centres of Sweden. By car, both local and long distance visitors could visit the Domus department store. As the external shopping centres and electronic commerce appeared, the number of visitors to the city malls (previously Domus department stores) has decreased. Nowadays, it is common for trade business to be forced to close the business because of the competition from external shopping centres and electronic commerce. This results in the fact that empty rooms nowadays are commonly found in city mall buildings. With the empty spaces, the city mall buildings have a limited range of goods and services. Less visitors to the city mall buildings result in less visitors to the place next to the city mall building, but also less visitors to the entire city centre.The purpose of this master thesis is to contribute with increased knowledge of how the existing city mall buildings can be redesigned as an idea and in its design. This because it is necessary to meet today’s challenges how the city mall buildings can contribute to a better sustainable and an attractive urban environment. The aim of this master thesis is to find a new design and function for Odenhuset in Trollhättan. The result should also be able to apply for similar existing city malls in central urban environments.The study was conducted by using the method called Research by Design. The method contains the three phases: pre-studies, design process and design analysis. Through Research by Design, it is possible to create a design proposal for the new function of the building where the proposal is based on scientific pre-studies. The first phase pre-studies includes site visits and literature studies. The city mall buildings that were visited for thestudy are either in the leading edge of Mixed Use or does the visited city mall building has many empty premises in the building.The conclusion of this master thesis is to find a new function for a centreclose city mall building, it is essential to accept the trade development. How trade has developed and changed is based on what human needs has looked like. Since external shopping malls and electronic commerce meetpeople nowadays needs better than the city malls does, the competition for customers has arisen. The result of the design proposal is therefore flexible and adaptable in order to make the city mall buildings once againbe able to meet new and future human needs. The design proposal and the new function of the city mall building should conveniently include different activities available for everyone. To combine different activities creates a wider range for the place. A wider range makes better conditions for the building to get more visitors and movement around the place.The design proposal gives space in the city mall building for activities thatmakes people’s everyday lives work better.

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka några effekter på en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera är effekten på flödet av människor och kapital. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region utifrån ett funktionellt perspektiv. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region huvudsakligen utifrån så stort upptagningsområde som merparten av besökare, kunder och anställda vid köpcentret bor inom. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av människor fokuseras på boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av kapital fokuseras på etablering, omlokalisering och nedläggning av butiker och serviceställen. Vår typ av studieobjekt, är relativt unik med hänsyn taget till de yttre förutsättningarna i form av perifer glesbygd och riksgräns, och därmed relativt obeforskad. Vi finner det därför bäst att använda oss av en explorativ metod för att bevara vår forskningsfråga. Vi använder oss av litteraturstudier, registermaterialstudier, intervjuer och enkäter. Vår slutsats är att Charlottenbergs Shoppingcenter vad gäller flödet av människor har två funktionella regioner. En funktionell region omfattar kunder och besökare där majoriteten kommer från östra delarna av Hedmarks fylke. Den andra funktionella regionen omfattar anställda i butiker och serviceställen på köpcentret där den dominerande delen kommer från Eda och Arvika kommuner. Vad gäller flödet av kapital finns ingen tydlig funktionell region på samma sätt som för flödet av människor.</p> / <p>The purpose with our paper is to examine some effects in a defined region surrounding “Charlottenbergs Shoppingcenter” witch opened in autumn 2006. The effects we have chosen to study are the effects on the flow of humans and capital. Our assumption is that a mall effects a region from a functional perspective. Our assumption is that a mall affects a region principally from the catchment area in witch the most part of the visitors, customers and employees lives in. The research questions concerning the effects on the flow of humans focus on housing and travelling for visitors, costumers and employees at the mall. The research questions concerning the effect on the flow of capital focus on establishment, relocations and close downs of shops and places of service. Our type of object of study, is relatively unique taking in concern the external conditions in form of a periphery sparsely-populated area and the national border, and for that reason relatively unresearched. For that reason we have chosen an explorative method to answer our research questions. We have studied literature, statistics, and done interviews and questionnaires. The result of our study is that “Charlottenbergs Shoppingcenter” has two functional regions the flow of humans. One functional region comprises customers and visitors, where the dominating part comes from the eastern parts of the county of Hedmark, Norway. The other functional region comprises the employees at the mall, where the dominating part comes from the municipalities of Eda and Arvika in Sweden.</p>

No description available.

No description available.

Aktuell forskning indikerar att antalet köpcenter växer för varje år som går, vilket grundar sig i att detaljhandelsindustrin under de senaste decennierna expanderat allt mer. Mycket av köpcentrens succé har att göra med dess bekvämlighetsfaktor, vilket resulterat i att denna detaljhandelsform snabbt hittat hem hos gemene man. Detta eftersom de erbjuder ett smidigt och effektivt shoppingalternativ jämfört med den klassiska gatan kantad av butiker. Dess placering tenderar även att vara lättillgänglig från både bostad och jobb vilket ökar attraktionsvärdet för köpcentret som i sin tur också har att göra med den ökande betydelsen av en välbalanserad hyresgästmix. Det vill säga den sammansättning av butiker som gallerian har. Butiker som i sin tur lever på de kunder som besöker köpcentret och som blivit allt svårare att locka till sig i dagens konkurrens, ledd av näthandeln. En förutsättning för att möjliggöra detta är att köpcentrumledningen försöker uppnå ett ömsesidigt samarbete med sina hyresgäster för att skapa synergieffekter mellan de olika delarna inom köpcentret. Detta lägger än mer tyngd på ledningen för ett köpcentrums relation till hyresgästerna. Därför syftar denna studie till att undersöka vilka faktorer som spelar in i affärsrelationen mellan köpcentrumledningen och hyresgästerna inom ett köpcenter och utröna hyresgästernas beroende av varandra. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts. Denna har distribuerats till köpcentrena MittiCity och Galleria Duvan som båda är belägna i Karlstad. Resultatet från undersökningen indikerar att deltagarna värdesätter en levande kommunikation med centrumledningen och att de har möjlighet att vara med och påverka vid centrala beslut inom köpcentret. Däremot visar utfallet att respondenterna är oeniga när det gäller centrumledningens flexibilitet och strävan efter ett långsiktigt hyresförhållande. I fråga om hyresgästernas inbördes beroende av varandra pekar resultatet på att deltagarna ser värdet i att köpcentret innehar ankarhyresgäster. Dessutom framgår att de erfar att både deras egen butik och deras grannbutiker gynnas av de kunder som respektive butik attraherar. Däremot visar resultatet att merparten av respondenterna upplever det som negativt om grannbutikerna har snarlika produkter. / Current research indicates that the number of shopping centers is growing each year that passes, which in turn is based upon that the retail industry during recent decades has expanded without a foreseeable end in sight. Much of the shopping mall´s success has to do with its convenience factor. This has resulted in that this form of retail establishment quickly found a home among the general public. This is because they provide a convenient and efficient shopping alternative compared to the classic street based shops. Furthermore its location also tends to be easily accessible from both housing and jobs, which also increases the general appeal of the mall. Another factor that applies to mall appeal is the increasing importance of a balanced tenant mix. That is, the composition of the stores that occupies the mall. Store´s, which in turn depends on the customers who visits the mall. Attracting these customers has become a feat that has grown increasingly more difficult to do in today's competitive environment led by the expanding e-commerce. A prerequisite to achieve this is that mall management tries to accomplish mutual cooperation with their tenants in an effort to create synergy between the various components within the mall. This puts even more weight on the center management's relationship with the tenants. Therefore, this study aims to investigate which factors that is important in the relationship between mall management and tenants in a shopping center environment and also to ascertain tenant´s interdependence between each other. In order to fulfill this purpose a survey has been conducted. This has in turn been distributed to the shopping centers Mitticity and Galleria Duvan, both located in Karlstad. The results of the study indicate that participants value a vivid communication with the center management and that they have the opportunity to participate as well as influence the key decisions within the mall. However, the result also shows that respondents are divided when it comes to the center management's flexibility and the pursuit of a long-term tenancy. In the case of tenant´s interdependence, results indicate that the participants notice the value of anchor tenants and that they agree with that both their own store and neighboring shops benefit from the customers that each store attracts. However, the results show that the majority of respondents feel that it is negative if the neighboring store offers similar products as their own.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhållandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hållbarhet. Vi ämnar fördjupa förståelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper såsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka på stadens invånare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan på stadskärnan, som har en särskild ställning i den postindustriella stadsutvecklingen, är avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan på sociala aspekter. Studien belyser frågor som kan fungera vägledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar. / This study examines, through discursive orientated analysis, the relationship between shopping mall developments and social sustainability in the city of Malmö. The aim is to provide a deeper understanding of how the particular features of the Emporia shopping mall, such as design, marketing and location, can affect the city's inhabitants and identity. Building on the ongoing debate surrounding shopping malls and their physical impact on the traditional city centre, due to its prominent status in post-industrial urban development, the intention is to target a greater focus on the social impacts of shopping mall developments. As such, the study highlights issues that can serve as guidance in the occurrence of future social impact assessments of physical investments.

Handel är en central del av en stads funktion och utveckling. Den bidrar till stadsliv och lockar människor till staden. Köpcenter påverkar och formar städers handelssituation och är ofta placerade i städers centralare delar. Undersökningar visar dock att köpcenter står inför utmaningar som hotar att lämna tomma lokaler, vilket påverkar stadens stadsliv och drivkraft. I denna uppsats undersöks hur svenska kommuner kan påverka köpcenters markanvändning och resiliens. Resiliens är, bland annat, den egenskap eller process som beskriver möjligheter och flexibilitet till att förutse och svara på olika former av kriser i förhoppning om att vidareutvecklas. Kommuners möjlighet till påverkan diskuteras främst utifrån teorier kring handel, köpcenter och det fysiska planeringssystemet. De ger en samlad förståelse över ett köpcenters situation och gör det möjligt att analysera dem och deras resiliensstrategier. Inom ramen för studien har två fallstudier genomförts, den ena behandlar köpcentret Entré i Malmö som fallstudieobjekt och den andra behandlar Galleria Boulevard i Kristianstad. Analysen visar på hur omständigheter så som e-handel, konkurrens mellan köpcenter och samarbetet mellan kommun och ägare påverkar fallstudieobjekten och deras nivå av resiliens. Analysen visar att förståelse över köpcentrets situation är en viktig del i en resiliensstrategi samt att kommuner och ägare samverkar i viss mån, men utan större inverkan. Uppsatsen belyser att kommuner visar på en vilja att öka köpcenters resiliens men att beslut inte alltid baseras på relevanta underlags rekommendationer. Därtill visar uppsatsen indikationer på att lagar som reglerar den kommunala fysiska planeringen ibland hindrar kommunen från att hantera köpcenters resiliens. Slutligen antyder analysen att kommuners främsta verktyg för att hantera resiliens är det fysiska planeringsarbetet och kommunikation med viktiga aktörer kopplade till det aktuella köpcentret. Sammanfattningsvis verkar ansvaret för köpcenters resiliens ligga hos deras ägare, men att kommuner kan bidra genom en ökad flexibilitet.

Denna uppsats behandlar kommunal samhällsplanering, med fokus på handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pågått under de senaste decennierna. Denna utveckling är såväl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskärnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken aktör som bestämmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks är dagligvaruhandeln och samt kommuner. Från dessa aktörer intervjuas ett antal informanter: etableringschefer på Axfood, Coop och Ica, samt kommunalråd och kommuntjänstemän från Borlänge, Säter och Örnsköldsviks kommuner. Dessutom intervjuas ett antal personer från en lokal intresseförening i Husum. Materialet visar att dagligvaruföretagen är aktiva och trendsättare, medan kommunerna är relativt passiva och försöker klara sig så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar. I slutändan finner uppsatsen att det är handeln snarare än kommunerna som bestämmer över utvecklingen med externalisering och koncentration av handel. Detta aktualiserar bland annat frågan om framtida samarbete över kommungränserna i detaljhandelsfrågor kan bli nödvändigt. / This paper deals with municipal planning, with special focus on retail localisation issues. The paper takes its inspiration from the process of externalising and concentration that has characterised the past few decades of the retail industry. This development is both local and regional, and has meant that retailers have concentrated their localisations to the important city centers and out-of-town shopping centres. The purpose of this paper is to explore which agent that controls this development. The agents examined are the retail grocery industry and municipalities. From these agents a few people are interviewed: managers at Axfood, Coop and ICA, as well as municipal politicians and officials from Borlänge, Säter and Örnsköldsvik municipalities. Furthermore, a number of people from a local interest group in Husum are interviewed. The material shows that retail grocery companies are active and trendsetting, while the municipalities are relatively passive and trying to cope as well as possible based on their current situations. In the end, the paper finds that retail rather than the municipalities are in charge of the process of externalisation and concentration. Amongst other things, this raises the question of whether future cooperation in retail policy may be necessary across municipal borders.

Syftet med vår uppsats är att undersöka några effekter på en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera är effekten på flödet av människor och kapital. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region utifrån ett funktionellt perspektiv. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region huvudsakligen utifrån så stort upptagningsområde som merparten av besökare, kunder och anställda vid köpcentret bor inom. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av människor fokuseras på boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av kapital fokuseras på etablering, omlokalisering och nedläggning av butiker och serviceställen. Vår typ av studieobjekt, är relativt unik med hänsyn taget till de yttre förutsättningarna i form av perifer glesbygd och riksgräns, och därmed relativt obeforskad. Vi finner det därför bäst att använda oss av en explorativ metod för att bevara vår forskningsfråga. Vi använder oss av litteraturstudier, registermaterialstudier, intervjuer och enkäter. Vår slutsats är att Charlottenbergs Shoppingcenter vad gäller flödet av människor har två funktionella regioner. En funktionell region omfattar kunder och besökare där majoriteten kommer från östra delarna av Hedmarks fylke. Den andra funktionella regionen omfattar anställda i butiker och serviceställen på köpcentret där den dominerande delen kommer från Eda och Arvika kommuner. Vad gäller flödet av kapital finns ingen tydlig funktionell region på samma sätt som för flödet av människor. / The purpose with our paper is to examine some effects in a defined region surrounding “Charlottenbergs Shoppingcenter” witch opened in autumn 2006. The effects we have chosen to study are the effects on the flow of humans and capital. Our assumption is that a mall effects a region from a functional perspective. Our assumption is that a mall affects a region principally from the catchment area in witch the most part of the visitors, customers and employees lives in. The research questions concerning the effects on the flow of humans focus on housing and travelling for visitors, costumers and employees at the mall. The research questions concerning the effect on the flow of capital focus on establishment, relocations and close downs of shops and places of service. Our type of object of study, is relatively unique taking in concern the external conditions in form of a periphery sparsely-populated area and the national border, and for that reason relatively unresearched. For that reason we have chosen an explorative method to answer our research questions. We have studied literature, statistics, and done interviews and questionnaires. The result of our study is that “Charlottenbergs Shoppingcenter” has two functional regions the flow of humans. One functional region comprises customers and visitors, where the dominating part comes from the eastern parts of the county of Hedmark, Norway. The other functional region comprises the employees at the mall, where the dominating part comes from the municipalities of Eda and Arvika in Sweden.