Syftet med denna uppsats är att redogöra för varför tandhygienistyrket väljs och varför den två- eller treåriga utbildningen till tandhygienist söks?Uppsatsen ger en översikt hur tankegångarna tidigare har varit inför tandhygienist-utbildningens längd. Hösten 2010 ska den behörighetsutredning som regeringen tillsatt redovisa vad de kommit fram till om tandhygienistutbildningens längd. För att få svar på uppsatsens syfte har en enkät utlämnats till förstaårsstudenter på tandhygienistutbildningen i Kristianstad och Malmö. Resultaten från enkätundersökningen visar att endast hälften av tandhygieniststudenterna har utbildningen som sitt förstahandsval. Tandhygienistyrket väljs främst för att studenterna vill arbeta med människor men även för att de vill arbeta praktiskt och för att yrket har goda framtidsutsikter.Hälften av Malmöstudenterna valde Malmö just för att utbildningen där är tvåårig medan en tredjedel av Kristianstadstudenterna valde utbildningen för att den var treårig och de på så vis skulle få en bättre utbildning. / The purpose of this essay is to explain why the dental hygiene profession is chosen by dental hygiene students and why the two- or three-year program in dental hygiene is chosen. This essay provides an overview of previous ideas regarding the length of the dental hygiene education. A survey was made on first-year dental hygiene students at two universities in southern Sweden to find the answers to the purpose of this essay.The results from the survey shows that only half of the dental hygienist students put their education as the top choice when applying to university. The dental hygiene profession is chosen primarily because of the desire to work with people but also because they want to work with their hands and that the profession has good prospects.Half of the Malmo students chose Malmo just because the education is two years there while a third of the Kristianstad students chose the education there because it was three years and that they would have a better education therefore.

Bakgrund: Tandhygienistprofessionen har en betydande roll i svenska tandvården och arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Tandläkarens och tandhygienistens arbetsområden kompletterar varandra, vilket gör att samarbetet är av stor vikt för en patientsäker vård. Syftet: Att studera vilken kunskap tandläkarstudenter i termin tio har avseende tandhygienistens kompetens. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av tandläkarstudenter (termin 10) från Malmö- och Göteborgs universitet som erbjuder två- respektive treårig tandhygienistutbildning. Materialet bearbetades i SPSS. Variablerna analyserades genom deskriptiv statistik samt utfördes jämförelser mellan lärosätena genom Chi2-tester. Resultatet baserades på 51 deltagare från Malmö och 26 från Göteborg. Statistisk signifikanta skillnader fanns avseende frågorna om att diagnostisera pericoronit, arbeta med beteendeförändringar, avlägsna suturer, arbeta med bettfysiologiska patienter, utföra avtryckstagning och inneha röntgenutrustning. Totalt var det 39 deltagare i Malmö och 18 i Göteborg som ansåg att de inte har tillräcklig kunskap om tandhygienisters kompetensområden. Samband mellan studenternas kunskap och tandhygienisternas utbildningslängd på respektive lärosäte kan dock inte påvisas. Slutsats: Det finns kunskap hos tandläkarstudenterna om tandhygienistens kompetens, men med viss variation. Skillnader i kunskap om tandhygienisters kompetens finns mellan lärosätena. Majoriteten av deltagarna ansåg att tandläkarutbildningen inte gett tillräcklig kunskap om tandhygienistens kompetensområden. / Background: Dental hygienist profession plays a significant role in Swedish dentistry and works primarily with prevention/health promotion. Dentists and dental hygienist's professions complete each other, which makes co-operation necessary to obtain a safe care for the patient. The aim was to study dental students (semester 10) knowledge regarding dental hygienists competence. Method: A cross-sectional study with questionnaire as measuring instrument was performed. The sample consisted of dentistry students from Malmo- and Gothenburg’s University, with two respective three years of dental hygienist education. Variables were analyzed by descriptive statistics. Comparisons between institutions, through Chi2-test were performed in SPSS. The result was based on 51 (Malmo) respective 26 (Gothenburg) participants. Statistically significant differences occurred regarding questions of diagnosing pericoronitis, behavioral changes, removing sutures, working with temporomandibular disorders, bite-impressions and responsibility of radiographic equipment. Malmo had 39 participants and Gothenburg 18 that reported they had not received enough knowledge. The relationship between the students knowledge and dental hygienists’ length of education cannot be established. Conclusion: There is a knowledge about dental hygienist’s competence, but with some variation. Differences in knowledge exists between the institutions. The majority of participants felt that the education did not give them sufficient knowledge about the dental hygienist's competence.