Syfte: Studiens främsta syfte har varit att med hjälp av journalgranskning vid Odontologiska fakulteten utvärdera vilka patienter som söker till jouren och om journalinnehållet uppfyller kraven som ställs från Socialstyrelsen. Undersöka om patienterna återkommer för samma besvär efter jourbesöket och om det finns en skillnad på journalinnehållens kvalitet mellan tandläkarstudenter och KUT-tandläkare (Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES och Schweiz). Material och metod: Utvärderingen gjordes genom en retrospektiv studie där 200 patientjournaler granskades. Vid granskningen följdes ett protokoll där alla variabler och parametrar registrerades. Variabler, som studerades, var ålder, ny patient/intern pågående patient/intern icke pågående patient, journalinnehåll, allmän- och lokal anamnes, diagnos, återbesök och vem som behandlade patienten. Resultat: Den dominerande orsaken (45%) till patienternas jourbesök var smärta. De tre vanligaste diagnoserna som man ställde var apikal parodontit 16%, pulpit 16% samt frakturerad fyllning 10%. Journalgranskningen visade att 42% av journalerna var bristfälliga. Vid sambandsanalys visade det sig att samtliga KUT- tandläkarnas journaler hade med alla variabler som studerades. Slutsats: Det erhållna resultatet visar att en femtedel av de som kom till jouren var helt nya patienter. Brister, som upptäcktes, var hur patientjournaler dokumenterades. Granskningen visade att nästan hälften av journalerna var bristfälliga och saknade någon eller några av variablerna som studerades. Att kunna skriva journal korrekt är en del av tandläkaryrket och är en sorts kvalitetssäkring. Därför kan förhoppningsvis denna studie leda till att ytterligare studier görs inom detta område för att belysa brister som påträffas inom vården samt åtgärda dessa och systematiskt arbeta för att förbättra kvaliteten. / Purpose: The main aim of the study was to evaluate which patients visit the emergency department at the Faculty of Odontology, if the requirements from Socialstyrelsen for students writing medical records are met. Evaluate if patients revisit for the same cause and if there is a difference between dental students and KUT-dentists (Complementary Programme for dentist with a dental degree from outside the EU/EES and Switzerland) regarding documentation of medical records. Material and method: The evaluation was performed through a retrospective study in which 200 medical records were reviewed. The audit followed a protocol in which all variables and parameters were registered. Variables studied were age, new patient/internal ongoing patient/internal non ongoing patient, medical record structure, general and local history, diagnosis, return visits and who treated the patient Result: The predominantly cause of patients on-call visits was pain (45%). The three most common diagnoses were apical periodontitis (16%), pulpitis (16%) and fractured filling (10%). The medical record analysis showed that (42%) of the records were deficient. In connection analysis, it was found that all KUT-dentists did not have written any defective records. Conclusion: The results obtained showed that one fifth of those who came to the emergency department were new patients. Deficiencies that were discovered were how medical records were documented. The audit showed that almost half of the records were lacking one or all of the variables studied. To correctly write a medical record is part of the dental profession and is a quality assurance. Hopefully this study will lead to further studies being done in this area to highlight shortcomings in health care and to address these to improve quality. The results obtained show that one fifth of those who came to the clinic were completely new patients

Bakgrund: Tandhygienistprofessionen har en betydande roll i svenska tandvården och arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Tandläkarens och tandhygienistens arbetsområden kompletterar varandra, vilket gör att samarbetet är av stor vikt för en patientsäker vård. Syftet: Att studera vilken kunskap tandläkarstudenter i termin tio har avseende tandhygienistens kompetens. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av tandläkarstudenter (termin 10) från Malmö- och Göteborgs universitet som erbjuder två- respektive treårig tandhygienistutbildning. Materialet bearbetades i SPSS. Variablerna analyserades genom deskriptiv statistik samt utfördes jämförelser mellan lärosätena genom Chi2-tester. Resultatet baserades på 51 deltagare från Malmö och 26 från Göteborg. Statistisk signifikanta skillnader fanns avseende frågorna om att diagnostisera pericoronit, arbeta med beteendeförändringar, avlägsna suturer, arbeta med bettfysiologiska patienter, utföra avtryckstagning och inneha röntgenutrustning. Totalt var det 39 deltagare i Malmö och 18 i Göteborg som ansåg att de inte har tillräcklig kunskap om tandhygienisters kompetensområden. Samband mellan studenternas kunskap och tandhygienisternas utbildningslängd på respektive lärosäte kan dock inte påvisas. Slutsats: Det finns kunskap hos tandläkarstudenterna om tandhygienistens kompetens, men med viss variation. Skillnader i kunskap om tandhygienisters kompetens finns mellan lärosätena. Majoriteten av deltagarna ansåg att tandläkarutbildningen inte gett tillräcklig kunskap om tandhygienistens kompetensområden. / Background: Dental hygienist profession plays a significant role in Swedish dentistry and works primarily with prevention/health promotion. Dentists and dental hygienist's professions complete each other, which makes co-operation necessary to obtain a safe care for the patient. The aim was to study dental students (semester 10) knowledge regarding dental hygienists competence. Method: A cross-sectional study with questionnaire as measuring instrument was performed. The sample consisted of dentistry students from Malmo- and Gothenburg’s University, with two respective three years of dental hygienist education. Variables were analyzed by descriptive statistics. Comparisons between institutions, through Chi2-test were performed in SPSS. The result was based on 51 (Malmo) respective 26 (Gothenburg) participants. Statistically significant differences occurred regarding questions of diagnosing pericoronitis, behavioral changes, removing sutures, working with temporomandibular disorders, bite-impressions and responsibility of radiographic equipment. Malmo had 39 participants and Gothenburg 18 that reported they had not received enough knowledge. The relationship between the students knowledge and dental hygienists’ length of education cannot be established. Conclusion: There is a knowledge about dental hygienist’s competence, but with some variation. Differences in knowledge exists between the institutions. The majority of participants felt that the education did not give them sufficient knowledge about the dental hygienist's competence.

Aim: To investigate the clinical survival and success, including both function and aesthetics, of tooth supported crowns in the anterior region after a minimum of 5 years after installation in the student as well as teacher clinic of the Faculty of Odontology, Malm. University, Sweden. Materials & method: Eligible patients were identified through screening of dental technician invoices stretching back to 2012. 78 patients were invited to participate in the study and 39 patients were examined, 28 and 11 from student and teacher clinics respectively. A modified examination protocol based on the CDA protocol was used by two examiners to score the crowns. Moreover, patients’ own views on aesthetics and function of their crowns were collected through a questionnaire. Results: Patient satisfaction with function and aesthetics was equally high in teacher and student clinic as well as for the different crown materials. Examiner ratings found overall successful results across the investigated categories “surface and colour”, “anatomic form” and “margin integrity”. No significant differences were found with regards to the operator or the different materials. The 5-year survival rate among the examined patients was 89% resp. 91% in the student and teacher clinic. Conclusion: Patients at the Faculty of Odontology in Malm. can expect to receive satisfying crown treatments in the anterior region of the mouth regardless of whether the operator is a teacher or a student and regardless of the chosen material. / Syfte: Att undersöka klinisk överlevnad och lyckandefrekvens, med hänsyn till funktion och estetik, av tandstödda kronor i framtandsregionen som installerades för minst 5 år sedan på student och lärarklinik vid Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet, Sverige. Material och metod: 78 lämpliga patienter identifierades genom granskning av  tandtekniska fakturor från 2012 och framåt, och bjöds in att delta i studien. 39 patienter undersöktes, 28 respektive 11 från student- och lärarklinik. Två granskare använde ett modifierat granskningsprotokoll baserat på CDA protokollet för att betygsätta kronornas utseende och funktion. Utöver detta användes ett frågeformulär för att få patientens syn på estetik och funktion av kronan. Resultat: Patienternas omdömen av kronans funktion och estetik var lika hög i lärar- och studentkliniken liksom för de olika kronmaterialen. Granskarnas bedömning visade hög lyckandefrekvens för de undersökta kategorierna ”yta och färg”, ”anatomisk form” och ”kantanslutning”. Inga signifikanta skillnader kunde ses med avseende på vem som var operatör eller vilket material som valts. 5-års överlevnaden bland de undersökta patienterna var 89% resp. 91% p. student- och lärarkliniken. Slutsats: Patienter som behandlas vid Odontologiska fakulteten i Malmö kan förvänta sig ett tillfredsställande resultat vid kronterapi i framtandsregionen oavsett om operatören är en lärare eller en student och oavsett vilket material som väljs.