In Sweden today many municipalities and sport clubs chooses to build artificial turfs becauseof the increased period of using the turfs during the year and less maintenance requirementsthan for natural grass fields. What could be problematic with artificial turfs is the rubbergranules used as infill material in the turf matt. The rubber granules are often made fromrecycled tires, which may contain for the human health and the environment, harmful substances.This was the reason why the Swedish Chemicals Agency commissioned a statusreport in 2006 which, among other things, concluded that the environmental and health risksassociated with granules made from recycled tiers in artificial turf fields were small, but thatthere could be a local environmental hazard. The purpose and objective of the risk assessmentwas to identify how artificial turf plans granules can affect recipients in the area closeto the pitches and provide input to reduce the spread of metals and substances harmful forboth human health and the surrounding environment. The work was divided into three parts:(1) the construction of artificial turf pitches and their material content, the spread of granulatesoutside the fields and disposal of artificial turf pitches. (2) Measured concentrations andsubstances from granulates and a review of environmental and health risk assessments fromthe literature. (3) Results from the studies own research and a brief risk assessment of artificialturf fields in Västerås. The research consisted of two parts. One mapping part, wherequestionnaires were sent out to a stratified sample of respondents and one part consisting oftaking soil profile samples and onsite visits and mapping analyzes in Arc-GIS. The results ofthe work’s own research are as follows: Youth playing soccer in an indoor hall with EPDM granules experience discomfortsuch as itching of the body and poor air quality. The majority of the adult players who answered the questionnaire do not experienceany discomfort when playing soccer on artificial turfs fields. The majority of the surveyed municipalities have not received any complaints regardingartificial turf fields (regarding human health and the surrounding environment). Artificial turf fields do not cause any negative impact on the surrounding infrastructuresuch as the storm water system. At the onsite visit the majority of the artificial turf fields had substantial amounts ofgranules spread out around the fields, both on hard surfaces, in and around stormwater inlet and on the grass and gravel covered areas. In the soil profile samples at one of the artificial turf fields, granulate was found atdepths down to 10 cm. An artificial turf field is considered worn out after 8-10 years. After that time, dependingon the fields condition, it will be reused at other areas or energy recoveredby combustion / Idag är det många kommuner och idrottsföreningar som anlägger konstgräsplaner då de blandannat har en längre utnyttjandetid och ett mindre skötselbehov än naturgräsplaner. Det somkan vara problematiskt med konstgräsplaner är gummigranulatet som används som fyllningi planen. Dessa granulat kan bestå av återvunna däck, vilka kan innehålla för människorshälsa och miljö, skadliga ämnen. Detta var skälet till att Kemikalieinspektionen (KEMI) lätgöra en lägesrapport år 2006 som bland annat kom fram till att miljö- och hälsoriskerna medkonstgräsplaner fyllda med gummigranulat från återvunna däck var små, men att det fannsen lokal miljörisk.Syftet och målet med examensarbetet var att utföra en förenklad riskbedömning över konstgräsplanernai Västerås stad. Riskbedömningen ska kartlägga hur konstgräsplanernas granulatkan påverka recipienter i närheten av planerna, både i dess funktion samt risk för skadapå akvatiska och terrestra ekosystem, men även för människors hälsa. Detta för att ge underlagför att långsiktigt minska spridningen av metaller och miljögifter med syfte att undvikanegativa effekter både på människors hälsa och omgivande miljö.Arbetet delades upp i tre delar, där de två första delarna bland annat redovisar hur en konstgräsplanär uppbyggd, vilka miljö- och hälsoskadliga ämnen som finns i materialet samt engenomgång av miljö- och hälsoriskbedömningar från litteraturen. Den tredje delen är resultatfrån egna undersökningar samt en övergripande riskbedömning av konstgräsplaner i Västerås.Arbetets egen undersökning bestod av två delar. En kartläggande del där frågeformulärskickades ut till ett stratifierat urval av respondenter samt en del bestående av jordprovtagning,platsbesök och kartanalyser.Resultatet av arbetets egna undersökningar är följande: Aktiva ungdomar som spelar fotboll i en inomhushall med EPDM-granulat kännerav besvär såsom klåda på kroppen och dålig luft. Av de vuxna spelarna som besvaradeenkäten uppger majoriteten att de inte känner av några besvär. Majoriteten av tillfrågade kommuner har inte har fått in några klagomål gällandekonstgräsplaner, varken gällande hälsa eller miljö. Konstgräsplaner ger inte upphov till någon negativ påverkan på omkringliggandeinfrastruktur såsom dagvattenbrunnar. Vid platsbesök låg det vid vissa av konstgräsplanerna ansenliga mängder granulatutanför planerna, både på hårdgjorda ytor, i och vid dagvattenbrunnar samt på gräsochgrustäcka områden. Vid jordprofilsprovtagning vid sidan av en konstgräsplan återfanns granulat på ettdjup på ner till 10 cm. En konstgräsplan anses uttjänt efter 8-10 år. Efter den tiden, beroende på planensskick, återanvänds den på andra ytor och när den anses vara helt uttjänt energiåtervinnsden genom förbränning.

Konstgräsplaner för idrottsutövning har möjliggjort ett idrottsutövande på gräs som inte är årstidsbundet. Medans möjligheten för att förlänga grässäsongen har resulterat i ett ökat behov efter fler konstgräsplaner så menar forskningen att planernas mikroplastutsläpp måste uppmärksammas. Lite är ännu känt om omfattningen av utsläppen och mer kunskap behövs kring mikroplasternas påverkan på vår miljö. Den här studien undersöker hur Kristianstad kommun kan arbeta för att reducera mikroplastutsläppen från kommunens konstgräsplaner. Studien presenterar tre huvudsakliga områden där det finns rum för förbättring; utökad kunskap, förvaltningsöverskridande samarbete samt möjligheten för miljö- och hälsoskyddsavdelningen att bedriva tillsyn på planerna. Empirin har samlats in genom intervjuer och syftet med studien är att fungera som en kunskapsbas för Kristianstad kommuns vidare arbete med konstgräsplaner. / Artificial turfs for sports use have helped enable sports practise on grass during winter months. The possibility of prolonging grass season throughout the year has resulted in a high demand for more artificial turfs. While the demand is high, a discussion about micro plastic pollution originating from the turfs is getting attention. Little is yet known about the exact amount of micro plastics migrating from our artificial turfs today. More knowledge is also requested about the extent of environmental effects of micro plastics. This study examines how Kristianstad municipality can work to reduce the amount of micro plastics migrating from its current artificial turfs. The study recognizes three main areas of improvement that the municipality should pay attention to. The main areas for improvement are; more knowledge provided, cooperation between all involved administrations and recognizing artificial turfs as environmentally hazardous activities. The data material that serves as a base for the analysis has been collected through interviews and a content analysis. The purpose of the study is to provide a base of knowledge for further work within Kristianstad municipality to be built on.

Det finns ungefär 1255 utomhusplaner gjorda av konstgräs i Sverige och den årliga ökningen uppskattas till 100 planer. Konstgräsplaner ger många fördelar för sportutövning och anläggningen av dessa har därför ökat kraftigt sedan sekelskiftet. Framförallt möjliggör konstgräsplaner en längre spelsäsong och fler speltimmar. För att konstgräsplanerna ska få egenskaper som liknar naturgräs, dressas konstgräset med fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterialet tillverkas vanligen av Styrenbutadiengummi(SBR), Etylen-Propylen-Dien-gummi (EPDM) eller Termoplastisk estalomer (TPE) men kan även tillverkas av organiska material som t.ex. kork eller kokos. Eftersom fyllnadsmaterialen ofta består av plastpolymerer har en del miljörisker kopplade till användandet av dem uppmärksammats. Tillverkningsstorleken på fyllnadsmaterialet är mellan 2–3 mm och fyllnadsmaterialet klassas som primära mikroplaster. Svenska miljöinstitutet utförde 2016 en kartläggning av spridningskällor till mikroplaster ut till haven som visade att konstgräsplaner var den näst största spridningskällan till mikroplaster på land. Det baserades på den rekommenderade årliga påfyllningsmängden av fyllnadsmaterial för en fullstor plan. Studien visade inte hur mycket som sedan hamnar i hav, sjöar och vattendrag eftersom det skulle kräva en mer omfattande kartläggning av spridningsvägar. Tidigare studier har visat att en viss mängd fyllnadsmaterial hamnar i dagvattenbrunnarna som placeras runt planerna för att förhindra vattenansamling på plan. För att förhindra fortsatt spridning via dagvattenbrunnar ut till hav, sjöar och vattendrag efterfrågades reningsmetoder för dagvattnet från konstgräsplaner. Målet med studien är att identifiera lämpliga reningsmetoder för dagvatten innehållande mikroplaster från konstgräsplaner. För att ta reda på vilka metoder som används idag och hur de fungerar i praktiken, kontaktades fyra tillverkare av granulat-fällor och -filter och de kommuner som hittills installerat eller planerar att installera någon av reningsmetoderna. Av studien framgår att utvecklingen av reningsmetoderna är i ett tidigt stadium där effektiviteten inte testats för någon av metoderna. För att avgöra vad som är en lämplig reningsmetod krävs vidare studier på hur vattenflödena varierar mellan olika utformningar av konstgräsplaner och kringliggande ytor. Mängden mikroplast som påträffats i dagvattenbrunnar är baserad på okulär besiktning och beskrivs mestadels som "liten". Det skulle krävas vägning av mikroplaster vid varje enskild anläggning för att svara exakt på vilken mängd mikroplaster som kan förekomma i dagvattenbrunnar. Mängden kan variera mellan anläggningarna beroende på underhållsrutiner och om uppsamlingsytor för snö och fyllnadsmaterial finns. Storleken på mikroplaster som påträffats bedöms vara av tillverkningsstorlek på fyllnadsmaterial vilket kan vara mellan 2-3mm. Mikroplaster kan dock bli så små som 1 μm och svåra att se med blotta ögat. En kornstorleksfördelningskurva kan visa på vilken mängd som sprids av mikroplasternas olika storlekar. Vidare studier rekommenderas att ta fram en kornstorlekskurva för att kunna anpassa reningsmetoderna därefter. Den ringa storleken gör det orimligt att kräva en reningsgrad på 100%, eftersom det skulle medföra såpass små maskor att vattnet inte kan ta sig igenom. Därför bör riktvärden för mikroplaster i dagvatten upprättas. För att ta fram riktvärden och genomföra studier för att utveckla reningsmetoderna, krävs ett bättre samarbete mellan institution och näringsliv. För att en reningsmetod ska kunna anses som lämplig med avseende på mikroplaster bör den förhindra spridning av den procentuellt större delen viktmässigt. Innan detta är fastställt går det inte att svara på huruvida befintliga reningsmetoder är lämpliga eller inte. / The number of artificial turfs in Sweden has increased significantly since the year 2000. Today there are about 1255 outdoor pitches made from artificial turf and the annual increase is estimated at 100 pitches. Artificial turfs provide many benefits for sporting activities such as longer game seasons and more playing hours. To gain characteristics as close to natural turfs as possible, infill is used on top of the artificial grass. The infill is usually made out of styrene-butadien rubber (SBR), ethylene-propylene-diene-monomer-rubber (EPDM) or thermoplastic estalomer (TPE). However, there is also organic alternativs made from cork or coconut. Since the filling materials mostly consist of plastic polymers, some environmental concerns have been raised in the connection of the use of infill. The manufacturing size of infill is between 2-3 mm and is thereby classified as primary microplastics. The Swedish Environment Institute performed a study to map the sources of microplastic emissions to the marine environment. The study concluded that artificial turfs was the second largest land-based source of microplastic emission. The conclusion was based on the suggested annual amount for refill of infill for a full-size pitch. The amount of microplastics ending up in the sea, lakes and streams was not answered in the study, as it would require a more extensive mapping of routes. Former studies have shown that a certain amount of infill ends up in the stormwater wells which is placed around the turfs to prevent water collection. In order to prevent continued spreading via stormwater wells out to marine environments, treatment methods for stormwater runoff from artificial turfs has been requested.The objective of this study is to identify suitable methods for treatment of stormwater containing microplastics from artificial turfs. To find out what methods are used today, four manufacturers of granulate traps and filters were contacted. The municipalities that have installed or planned to install any of the stormwater treatment methods was also contacted to get an understanding of how these methods works in practice. From the study it is apparent that the development of treatment methods mentioned is in an early stage where efficiency is not tested for any of the methods. In order to determine what a suitable stormwater treatment method is in this case, further studies on how water flows vary between different pitch designs and surrounding surfaces are required. In this study the amount of microplastics found in the stormwater wells is solely based on ocular inspection and often described as "small" by the interviewees. To determine the exact amount of microplastics that can occur in stormwater wells, it would be necessary to weigh the microplastics found in the wells on every single plant. Because of differences in maintenance routines and depending on the existence of available surfaces for storage of snow and infill, the amount of microplastics found in the wells varies. The size of microplastics found was estimated to be of manufacturing size (2-3 mm). However, microplastics can become very small, down to 1 μm and hard to see with the naked eye. Further studies are recommended to set up a grain size distribution curve which can be used to manufacture the mesh in a reasonable size. The small sizes of microplastics makes it unreasonable to expect a purification degree f 100%, the mesh size would make it impossible for water to flow through. This calls for establishing guidance values for microplastics in stormwater. In order to establish guidance values and carry out necessary studies to develope the existing methods, a better cooperation between institution and trade and industry is needed. A method can be considered to be suitable for microplastics if the largest percentage part by weight of microplastics is caught. The suitability of the current methods cannot be judged until this is determined.

Mikroplaster är svårnedbrytbara partiklar av syntetiska och icke-syntetiska polymerer i storleksspannet 1 nanometer till 5 millimeter och grupperas ofta som primära (producerade) och sekundära (fragmenterade). Upptäckten att dagvattnet kan vara en betydande källa till mikroplastutsläpp i akvatiska miljöer och konstgräsplaner och i synnerhet fyllnadsmaterialet (gummigranulat) har utpekats som en betydande bidragande orsak till mikroplastutsläpp. Fokusområdet för denna studie är därför att utarbeta åtgärdsförslag genom bland annat öppna dagvattenlösningar för att minska spridningen av gummigranulat och mikroplaster till akvatiska miljöer samt hur implementering av öppna dagvattenlösningar kan bidra till att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Arbetet har utförts genom litteraturstudier, fältstudier med provtagningar samt genom e-postutskick och telefonsamtal med utvalda skånska kommuner. Detta arbete visar att tillfrågade kommuner vidtar åtgärder för minskat granulatsvinn och mikroplastutsläpp genom skötselrutiner, information och beteendepåverkan samt forskning och utveckling. Jord- och sedimentproverna från konstgräsplaner i Ängelholms kommun har i denna studie mindre partikelantal än tidigare studier, detta antas bero på felkällor såsom begränsad tillgång till analysutrustning. Provresultatet, framtaget genom densitetsseparation, påvisar en lägre risk för jordkontaminering av mikroplaster än väntat. Öppna dagvattenlösningar i anslutning till konstgräsplaner kan bidra till att uppnå några av miljökvalitetsmålen inom klimatpåverkan, giftfri miljö samt bevarande och skydd av akvatiska miljöer. Åtgärdsförslagen för minskad granulat-och mikroplastspridning som detta arbete resulterat i är tillämpbart för Sveriges alla kommuner och omfattar bland annat implementering av öppna dagvattenlösningar, protokollföring vid tömning av granulatfällor samt uppförande av handlingsplan för minskad granulat- och mikroplastspridning från konstgräsplaner.