The aim of this study was to highlight homelessness through the perspective of formerly homeless men and women. The research questions focused on the informants experiences of the process into and out of the homeless situation and how their experiences could contribute to the knowledge about the social problem of homelessness. Besides the theoretical perspective of narrative and life course research, Fuchs Ebaugh exit theory and Honneth confirmation theory were used as theoretical guidelines. The empirical material consists of five life stories obtained through indepth interviews. The results of the study indicate that alcohol and drug use was of importance for the process towards homelessness. External factors as the change in the organization of the housing market in the 1990´s may also had an impact on the lifes of the informants. The turning point, as the informants described it, was a combination of a lifestyle that they started to find more and more untenable, escalating drug- and alcohol abuse and increasing negative social relationships. Further, a home, to have an adress and a place to live, were described as essential to anable a change of their life situation. Concludingly, the importance of supportive personal relationships, both in the private sphere and with professionals, was stressed by all informants as important towards a positive change.

No description available.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi är intresserade av är de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebära. Frågeställningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende på (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehåll samt på (3) insatsens betydelse. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade. Oavsett boendestödets utformning är innehållet riktat till klientens behov, där relationsskapande och tillit är grundläggande faktorer. Boendestödet kombinerat med andra typer av insatser krävs för att klienten ska kunna nå förändring. I och med att innehållet är baserat på individens behov så vittnar flera av respondenterna om att boendestödet har positiv betydelse för klienterna. I många fall handlar det om att klienten ska få ett kvalitativt liv som inte alltid behöver innebära drogfrihet.

The construction of homelessness as a social problem is a part of the policymaking amongst politicians when planning and regulating interventions and supply that best suit the public. This responsibility has been bestowed upon the Swedish municipalities as there is no official national homelessness policy. The purpose of this essay is therefore to analyze how municipalities construct homelessness on a policy level. This will be done through at thematic analysis of Stockholm and Umeås action plans against homelessness. In this analysis it becomes evident that the municipalites does not see structural issues that are connected to the housing market as their responsibility, instead people who are structurally homeless are expected to solve their housing situation by themselves.

Studien syftar till att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten och stadsmissionen i Umeå identifierar och arbetar med social och strukturell hemlöshet.    Studiens empiri bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med två yrkesverksamma inom Umeå socialtjänst och två yrkesverksamma inom Umeå stadsmission. Samtliga intervjuer genomfördes digitalt via Teams. Sedan transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Resultatet tolkades med teorierna gräsrotsbyråkrat och social konstruktion av målgrupper. Studiens resultat visar på att yrkesverksamma inom socialtjänsten och stadsmissionen identifierar social och strukturell hemlöshet utifrån vilka resurser individer kan beviljas från välfärdsstaten. Vidare beskrivs hur det finns utmaningar kopplat till social och strukturell hemlöshet där grundproblematiken bottnar i bostadsbristen i Umeå.

Uppsatsen syftar till att studera hemlösas perspektiv på den byggda miljön i Stockholm stad. Detta utifrån två frågeställningar: Var bor/vistas hemlösa i Stockholm och varför? Vad finns det för möjligheter och begränsningar i stadens fysiska och strukturella utformning? Arbetet har färgats av teorier från bland annat Emma Jackson som studerat unga hemlösa i London. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och observation samt analyserats med narrativanalys. Uppsatsen undersöker användandet av rum genom exemplet hemlösa. Studiens resultat påvisar att hemlösa utsätts för krafter som drar och trycker dem i olika riktningar och påverkar deras rörelsemönster.

Den fria rörligheten inom EU har underlättat för ekonomiskt utsatta EU-medborgare att söka försörjning utanför sina hemländer, bland annat i Sverige. Många av dem kommer från Bulgarien eller Rumänien och lever hemlösa i svenska städers offentliga rum. Tillfälliga bosättningar och läger har därför varit en allt vanligare syn under de senaste åren och har blivit omdebatterade fenomen. Genom en diskursanalytisk dokumentstudie har jag undersökt hur två svenska kommuner hanterat uppkomsten av lägren, och hur de motiverat hanteringen. De undersökta kommunerna är Malmö stad och Göteborgs stad, och som komplement till dem är också nationella handlingsargument representerade av en nationell samordnare och intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL), inkluderade i analysen. De diskursiva teman som analysen utgick ifrån är idéer och synsätt om lagar, geografiska gränser, medborgarskap och antiziganism. Såväl handlingsmönster som argumentation följde liknande mönster i båda undersökta städerna och nationellt, aktörerna använder lagen som motivation till avhysningar och erbjuder ofta utsatta EU-medborgare betalda hemresor, då medborgarskapet anses avgöra vilken nationalstat som ska ansvara för socialt stöd till fattiga människor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom Socialtjänsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var även att se om projektet kan ha påverkat synen på hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var människovårdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar på att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhället är orsaker till hemlöshet. Det urval som görs av klienter till Bostad först bygger på att klienten inte har tillgång till den vanliga bostadsmarknaden, ett aktivt missbruk och har haft många insatser från Socialtjänsten. Det framkom även hos personalen att de klienter som väljs ut är de som anses kunna lyckas i projektet. Inom de professionellas verksamhet kan en förändrad syn på hemlöshet ha skett, i och med att personer som bor i träningslägenheter får bo kvar vid återfall i missbruk.

The aim of this Master’s thesis is to study the information needs of the homeless. The main focus is to investigate what kind of information needs that are to be found among the homeless and also how information is exchanged and shared by the group. Another aspect of our study includes the sources that are used to fulfil these information needs. The homeless use of the library, as one of these sources, is also examined. The empirical material was gathered through 8 qualitative interviews with homeless persons in two Swedish cities. The literature review covers material deriving from the library and information science field as well as sociological studies of homelessness. In the analysis we have in part used the theoretical concepts Social Network Analysis and Theory of Information Poverty as well as our own empirical material in order to add another perspective to our results. Findings from the study show that homeless people prefer to exchange information with their friends rather than authorities, although many of them also find help-organisations valuable. The main information needs stated by the informants are life necessities such as food and shelter. Other results confirm that the homeless who use the library have a positive view towards it and mostly take use of the libraries resources in a quite traditional way. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ”hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?” Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor. Med hjälp av kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer skapades en bild av upplevelsen av att vara kvinna i hemlöshetsvärlden, hur de utvecklat strategier för att hantera vardagen, samt hur den skam kvinnorna delvis kännt över att vara exkluderad påverkat deras sätt att handla och resonera. Huvudsakligen visade materialet på att hemlöshetsvärlden varit oerhört svår att leva i då den dels var kall och otrygg men även påfrestande på andra sätt då den även varit högst oförutsägbar gällande eventuell sovplats, tillgång på mat och andra förnödenhetet. Det var tydligt att hemlöshetsvärlden varit hård mot kvinnorna på många sätt, vilket naturligtvis satt spår. Men kvinnorna gav därmed inte intryck av att vara passiva offer. Tvärtom förmedlade kvinnorna genom sina berättelser ett stort mått av styrka, handlingskraft och vilja att överleva.</p>